- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
653-654

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emetica ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

L. Deprez planlagda, men aldrig utförda slottet i
Haga. Förebilder för den inre orneringen söker man
i de pompejanska väggdekorationerna, kakelugnar
antaga formen af kolonner och monument, sybord af
antika trefötter, koppar och kannor af antika vaser
(t. ex. det s. k. wedgwood-godset), men äfven för
möbler (stolar, bord, sängar, soffor) uppletar man
såvidt möjligt antika former. Jämväl de enskilda
ornamentsmotiven, palmetter, festoner, kransar,
vasformer, vapengrupper, spöknippor, facklor, gripar,
lejon o. s. v. hemtas ur forntidens formförråd. Oftast
afteckna sig dessa i förgyllning eller i metall
(brons, mässing) mot en starkt kontrasterande enfärgad
botten, hvarvid för möbler det röda mahognyträt är ett
särskildt omtyckt material. Det är denna företrädesvis
på det konstindustriella området, i rumsinredningar,
möbler, stoffer, belysningsföremål (såsom ljuskronor
och kandelabrar) framträdande smakriktning, som
efter det första franska kejsaredömet (1804–15), då
den stod på höjdpunkten af sin utveckling, blifvit
kallad empirestil. Men den kan spåras tillbaka ända
in på 1780-talet (så i Sverige i Gustaf III:s Haga,
senare Gustaviansk stil), och den fortlefver långt
in i 19:de årh:s förra hälft. Den kan från svensk
synpunkt väl kallas Karl (XIV) Johans stil. Den
utmärker sig i allmänhet genom konstruktiv riktighet,
i det den hyllar de räta linierna och de enkla
regelbundna matematiska formerna, och den saknar
hvarken prydlighet eller värdighet, men lider på samma
gång af en viss stelhet, tyngd och fantasilöshet
samt förbiser ofta färgens betydelse. — I Sverige
lemna det af L. Masreliez dekorerade Haga samt,
från en senare period, inredningen af Rosersbergs
och Rosendals lustslott ypperliga exempel på en väl
genomförd empire-stil. Upk.

Emplekton, Grek. (egentl. inflätadt). Se Mur,
sp. 481.

*Empoli hade 6,719 innev. 1881 (i hela kommunen
omkr. 17,500). Det är icke biskopssäte.

Empusa muscae, zool. Se Hypodermiae.

*Empyreumatiska oljor. Pyroleum
oxycedri
(se d. o.) är ej »vidbränd
enbärsolja», utan »envedstjära».
C. G. S.

*Ems, tysk flod. Under de senare åren har man
anlagt en mängd kanaler i Ems’ flodområde dels
för att torrlägga mossarna, dels för att skapa
kommunikationsleder. Till de senare höra:
E.–Jadekanalen, 70 km. lång, som förenar E. vid Emden
med Jadeviken vid Wilhelmshaven, E.–Vechtekanalen,
21 km., som förenar E. ofvanför Lingen med Vechte,
der den förenar sig med Syd–Nordkanalen, och
Dortmund–E.-kanalen (se Dortmund. Suppl.).

*Emtervik. 1. Vestra E. 13,545 har. 2,107
innev. (1895). Socknen afskildes 1883 till eget regalt
pastorat, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt. —
2. Östra E. 12,668 har. 2,578 innev. (1895). Socknen
afskildes 1883 till eget regalt pastorat, Karlstads
stift, Fryksdals kontrakt.

Emulsor (af Lat. emulgere, mjölka), mejerisk. Se
Mjölkhushållning, sp. 144.

Em-ån. Se Emm-ån. Suppl.

Ena-elf. Se Indalselfven.

Enander, Johan Alfred, svensk-amerikansk författare,
f. i Vestergötland d. 22 Maj 1842,
kom efter några års skolgång på länsmanskontor,
men sysslade äfven med författareskap (i »Tidning
för Venersborgs stad och län») och utgaf 1866 en
liten skrift om Mormonismens historia. 1867 fick
han lärareplats i Augustanasynodens teologiska
seminarium, då förlagdt till Paxton, Ill., men lemnade
platsen efter några månader och öfvertog 1869 i
Chicago utgifningen af »Gamla och Nya hemlandet»,
som då var synodens officiella organ, hvilket han
ledde i 20 år, och af hvilket han blef meddelegare
1872, hvarjämte han 1874–77 redigerade »När och
fjerran» och 1879 »Ungdomsvännen». 1874–78 utgaf
han en Förenta staternas historia. 1879–82 var han
medlem af staten Illinois’ undervisningsråd. 1889
utnämndes han af pres. Harrison till Förenta staternas
minister i Köpenhamn, men afsade sig af helsoskäl
posten. Sedan 1890 är han professor i svenska språket
och literaturen vid Augustana college i Rock island,
som 1892 gaf honom jurisdoktorsvärdigheten. Hans
»Valda skrifter» (innehållande ett urval af hans
tal, föreläsningar, afhandlingar, noveller och poem)
utgåfvos 1893.

Enantioblastae, bot., en nat. ordning bland
de monokotyledona växterna, innefattande
ett fåtal familjer (Commelynaceae,
Eriocaulaceae, Restiaceae
m. fl.), af hvilka
dock ingen är representerad i Sveriges flora.
G. A.

Enare (F. Inari), socken vid Enare träsk i Finland,
är ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Kuopio
stift, Lappska kontraktet. Areal omkr. 13,000
qvkm. Folkmängd 1,288 pers. (1894), af hvilka nära
2/3 lappar. A. G. F.

Enarea (Enaria), landskap i södra Abessinien,
mellan 8° och 9° n. br., n. om Kaffa, omfattar
rikena Limmu, Guma, Gomma och Djimma Raka. Det är
ett bergland (Egan 3,090 m.), genomflutet af Gibe,
som sannolikt är öfre loppet af den i Basso Narok
utmynnande Oma, och bebodt af sidama l. södama,
en dels kristen, dels hednisk gallastam af ljust
bronsfärgad hy, smärt och välväxt. Hufvudorten är
Saki, vid Gibe. Den förste europé, som besökte landet,
var en portugisisk missionär Antonio Fernandez
(1613). I nyare tid har det besökts af bröderna
d’Abbadie (1843 och 1845) och af Cecchi och Chiarini
(1880–81).

*Enault, L., föddes 1822. — Hans kusin Etienne Joseph
E
. föddes 1816 och dog 1883.

Enbladig, bot. Se Monopetal.

Enbom, Kristina Vilhelmina, operasångerska, född d. 19
Aug. 1804, död d. 14 Febr. 1880, tillhörde k. Operan
i Stockholm 1819–56, utom åren 1826–30, då hon var
gift med skriftställaren kapten Anders Lindeberg, samt
1843–50, då hon var anställd vid Mindre teatern och
fru Djurströms sällskap. Hon säges hafva haft ovanligt
vacker röst, men saknat konstnärlig utbildning. Icke
dess mindre sjöng hon så stora partier som Armida,
Pamina, Nattens drottning Donna Anna, Jessonda
m. fl.
A. L.

Enbyggare l. monoika växter, bot., kalla sådana
växter, som hafva han- och honblomma på samma individ.
G. A.

Encablure [angkablӯr], kabellängd (se d. o.).

*Encke, J. F. — Orsaken till förändringen af Enckeska
kometens omloppstid är, enligt J. O. Backlunds (se
denne. Suppl.) undersökningar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free