Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elias af Nisibis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig sträckande Malaspinaglacieren lär hafva öfver
13,000 qvkm. ytvidd. Vulkanisk verksamhet iakttogs
senast 1847. — Under de mätningar, som 1892 anställdes
i trakten, gjorde man den öfverraskande upptäckten
af ett 43 km. n. v. om S:t Elias beläget berg,
Mount Logan, under 60° 34’ 1" n. br. och 140° 23’
49" v. lgd, som har betydligt större höjd än detta,
näml. 5,948 m.
Elias af Nisibis. Se Syriska språket och literaturen,
sp. 1184.
Elichrysum, bot. Se Helichrysum.
*Eligius. Jfr Guldsmedskonsten, sp. 230.
Elimbo, berg i Tessalien. Se Olympos.
Elin af Sköfde, helgon. Se Elins källa och Helena 3.
*Eling, socken. 2,007 har. 487 innev. (1895). Annex
till Bitterna, tillhörande Vånga kontrakt.
*Eliot. 1. Sir John E., föddes i April 1592.
*Elisabet, dansk drottning, vigdes 1515. 1883 fördes
hennes och hennes son Hans’ stoft från Gent till
Odense, der de nedsattes i S:t Knudskyrkan, vid sidan
af hennes gemål, Kristian II. E. Ebg.
Elisabet Amalia Eugenia, kejsarinna af Österrike,
drottning af Ungern, född d. 24 Dec. 1837, är dotter
af hertig Maximilian Josef af Bajern och förmäldes
d. 24 April 1854 med kejsar Frans Josef I, åt hvilken
hon skänkt 2 döttrar och 1 son (den 1889 sorgligt
omkomne kronprins Rudolf). Kejsarinnan, en majestätisk
skönhet, är bekant för sin böjelse för sport (hon
är bl. a. en djerf ryttarinna) och sina literära
intressen (hon är en stor beundrarinna af Heine).
Elisabet Paulina Ottilia Lovisa, drottning af
Rumanien. Se Wied.
Elisabet Charlotta, hertiginna af Orléans, född
d. 27 Maj 1652 i Heidelberg, var dotter till
kurfursten Karl Ludvig af Pfalz. 1671 förmäldes
hon med konung Ludvig XIV:s broder, hertig Filip
af Orléans (död 1701), sedan hon måst öfvergå från
den reformerta till den katolska religionen. Vid
Ludvig XIV:s hof tilltvang hon sig aktning genom
sin redbara och strängt sedliga karakter. Ludvig
värderade henne mycket; men till m:me Maintenon var
hon en förbittrad fiende. E:s af Ludvig påstådda
arfsrätt till Kur-Pfalz var konungens förevändning
till det pfalziska arfföljdskriget (1688–97),
hvilket medförde hennes fosterlands fullständiga
förhärjande. 1701 fick hon enligt påfvens skiljedom
en stor ersättningssumma för sina anspråk på Pfalz;
dessutom kommo genom henne det pfalziska husets
konstskatter till huset Orléans. Död d. 8 Dec. 1722
i S:t Cloud. Hennes många och originella bref, som
gifva en liflig och drastisk, om ock ensidig skildring
af förhållandena vid Ludvigs hof, hafva flere gånger
utgifvits. Brefven till hennes systrar hafva samlats
af W. C. Holland (7 bd, 1867–82), till kurfurstinnan
Sofia af Hannover af Bodemann (2 bd, 1891).
J. Fr. N.
Elisabet den heliga, landtgrefvinna af Thüringen,
f. 1207, dotter till konung Andreas II af Ungern och
hans gemål Gertrud af Meran, bestämdes redan 1211
till gemål åt den elfvaårige Ludvig af Thüringen
och fördes till Wartburg att der uppfostras vid
sin blifvande svärfader landtgrefven Hermans glada
hof. Ludvig, som 1217 öfvertog regeringen efter sin
faders död, gifte sig med henne 1221. Redan från barndomen hade
E. visat böjelse för stränga botöfningar, och äfven
efter sitt giftermål ådagalade hon stor mildhet och
välgörenhet mot sina undersåtar samt pålade sig den
strängaste asketism (jfr Konrad från Marburg). Efter
sin gemåls död (1227) förjagades hon med sin son
Herman och sina båda döttrar af sin svåger Herman
Raspe och irrade värnlös omkring, till dess hon fick
skydd hos sin morbror biskop Eckbert af Bamberg
på slottet Bottenstein. 1229 skilde hon sig från
sina barn och egnade sig helt och hållet åt andakt,
välgörenhet och sjukvård. Hon dog i Marburg i ett
af henne upprättadt sjukhus d. 19 Nov. 1231. Många
under ansågos ske vid hennes graf, hvilket föranledde
påfven Gregorius IX att 1235 kanonisera henne. Hennes
ben blefvo 1539 af Filip af Hessen flyttade till
ett obekant ställe. De sagor och dikter, som angå
E., hafva samlats af Montalembert (»Vie de sainte
Elisabeth», 17:de uppl. 1880). J. Fr. N.
Elis Emil, psevdonym för författarinnan Amalia
Elisabet Hacksell (född d. 22 Juni 1812).
*Elizabeth hade 37,764 innev. 1890. I den åt
Newarkviken stötande delen, Elizabethport, ligger
Singers stora symaskinsfabrik, med 3,300 arbetare.
*Eljaröd, socken. 2,432 har. 658 innev. (1895).
El-Kamus, arabisk ordbok. Se Kamus.
Elkan, Sofie, författarinna, född Salomon, känd
under psevdonymen Rust Roest, föddes i Göteborg
d. 3 Jan. 1853, af israelitisk slägt, och blef 1872
gift med musikhandlaren N. Elkan i Stockholm, efter
hvilken hon vardt enka 1879. Hon har i novell- och
romanform skrifvit gynsamt emottagna skildringar ur
den högre medelklassens lif, nämligen Dur och moll
(1889), Med sordin (1891), Rika flickor (1893),
Säfve, Kurt & c:o (1894) och Stiftande stämningar
(1896).
El Kar Dachil. Se Dachil.
El-Katif, del af Arabiens östra kust. Se El-ahsa
och Katif.
El Kef, stad i Tunisien. Se Kef.
Elkhart, stad i nord-amerikanska staten Indiana,
vid S:t Joseph river och flere jernvägslinier. 11,360
innev. (1890). Stora jernvägsverkstäder.
Elk mountains [ma’untins], berggrupp af vulkaniskt
ursprung i vestra delen af nord-amerikanska staten
Colorado, uppstigande brant öfver Colorados mesa, med
Castle Peak (4,302 m.) och Maroon Mountain (4,268 m.).
Elk-river [rifvör]. Se Athapaska.
Ellbogen. Se Elbogen.
Elleholm. 1. Socken. 738 har. 376 innev. (1895).
*Ellekulla, socken. 4,861 har. 636 innev. (1895).
*1. Ellenborough, E. L., ledde W. Hastings försvar
1788–95 (ej 1787).
*2. Ellenborough, E. L., var president i Board of
control (hvad som nu motsvaras af India office)
1828–30, Dec. 1834–April 1835 och 1858.
Ellesmereland [ä’llsmiör-], kuststräckan af polarön
North Lincoln i arktiska Nord-Amerika, v. om Smith
sound.
*Ellet, Elizabeth Fries, hette som flicka Lummis,
trädde 1835 i äktenskap med kemisten professor
Will. Henry E., vardt enka 1859 och afled 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
