Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daler-karoliner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emot venezianerna. 1618 uppträdde han med en
sammanrafsad här i Böhmen, tog Bistritz och undsatte
Budweis, men tvangs till återtåg. 1619 befriade
hans kyrassierer den i Wien inneslutne kejsar
Ferdinand II, och s. å. segrade han jämte Buquoy och
Wallenstein öfver Mansfeld vid Tein, hvarigenom Wien
befriades. Med 10,000 man skickad emot Bethlen Gabor,
gjorde han ett djerft angrepp på Pressburg, men
stupade dervid, Okt. 1620.
*Dampiers sund kallar man stundom den 89 km. breda
kanalen, som skiljer Nya Britannien (Neupommern)
från Nya Guinea, men egentligen bör namnet begränsas
till det af en liten vulkanö delade sundet mellan
Neupommern och ön George Rook, som delar nämnda
kanal i tvänne olika breda passager (den vestligare,
bredare, kallas Vitiaz-sundet). Äfven sundet mellan
Nya Guineas nordvestra spets och ön Waigeu kallas D.
Dampier-ön [-pir], ö på nordöstra kusten af Kaiser
Wilhelms land (Nya Guinea), midt emot Kap Croisilles,
en 1,500 m. hög. skogbevuxen, tvåspetsad vulkankägla.
Dampt, Jean Auguste, fransk bildhuggare, f. 1858,
lärjunge af Dubois o. a., studerade i Italien
1882–83 och framträdde första gången 1879 med en
staty, Ismael. Derpå följde Johannes döparen (1881,
i Luxembourg-galleriet), flere byster samt sådana
ämnen som Ung flicka (1884, i brons), Mignon (s. å.,
i marmor), Coquette (1886, i marmor), Virginité
(1888, statyett i elfenben), Volupté (1889, staty i
marmor), Fleur du mal (1890, byst i marmor); bland
bysterna märkes en af kompositören Bizet (för foyern
i Opéra-comique).
Damrosch, Leopold, tysk musiker, f. 1832, d. 1885,
innehade sedan 1858 åtskilliga dirigentsysslor i
Breslau, tills han 1871 kallades till ledare af
manssångföreningen Arion i New York. I denna stad
höjde han musiklifvet betydligt genom att kalla
till lif The oratorio society 1873, The New York
symphony society 1878 samt ett tyskt operaföretag
1884, hvarjämte han 1881 ledde den första stora
musikfesten derstädes. Han erhöll doktorsgrad
vid Columbiauniversitetet och uppträdde äfven som
tonsättare af sånger, violin- och orkestersaker samt
större körverk. A. L.
Damsterdiep [-dip], kanal i nederländska
prov. Groningen, gräfd 1598 med begagnande af den
forna ån Fivel för att förena staden Groningen med
Delfzijl vid Ems. Den går förbi staden Appingadam
(deraf namnet).
*Dan, i forntiden stad på Palestinas nordgräns vid
Jordans källor, tillhörde förut Sidon och kallades
Lais, men eröfrades af daniterna och uppkallades
efter dem. Platsen, der den låg, heter nu Tell
el-Kadi, en 20 m. hög kulle 5 km. v. om Banijas,
med två starka källor, hvilkas vatten förenar sig
till Nahr el-Leddan. Ruinerna äro nu obetydliga.
*Dana. 2. Richard Henry D. d. y. dog i Rom 1882.
*Dana [dēna], James Dwight, nord-amerikansk
mineralog och geolog, en af Nord-Amerikas
främste vetenskapsmän, f. i Utica, New York, d. 12
Febr. 1813, blef 1836 assistent i kemi hos mineralogen
prof. B. Silliman. 1850 professor i
naturalhistoria och 1864 professor i geologi
och mineralogi i New Haven, tog afsked 1894 och
afled d. 14 April 1895 i New York. D. deltog
som geolog i Ch. Wilkes’ af Förenta staterna
utrustade expedition (1838–42) för undersökning af
Stora oceanen och offentliggjorde, efter 13 års
arbeten, de vetenskapliga resultaten af densamma
samt författade sjelf afdelningarna Report on the
zoophytes (med 61 foliotaflor, 1846), Report on the
geology of the Pacific (med 21 foliotaflor, 1849)
och Report on crustacea (2 bd, med 96 foliotaflor,
1853–54). Bland hans öfriga nära 400 arbeten och
uppsatser må nämnas det vigtiga System of mineralogy
(1837, 5:te och bästa uppl. 1868; 6:te af sonen
utarbetade uppl. 1892), Manual of mineralogy and
lithology (1848; 4:de uppl. 1887), Manual of geology
(1862; 4:de uppl. 1895), Text book of geology for
schools and colleges (1864; 3:dje uppl. 1882),
Corals and coral Islands (1872; 2:dra uppl. 1890)
och Characteristics of volcanoes. Hawaiian islands
etc. (1890). Sedan 1846 utgaf han jämte sin svåger,
professor B. Silliman, den af hans svärfader Silliman
d. ä. uppsatta tidskriften »American journal of
science», D. var ledamot af Fysiogr. sällsk. i Lund
(1868) och sv. Vetenskapsakademien (1871). — Hans
son Edward Salisbury D., f. 1849, professor i fysik
i New Haven, har utgifvit kristallografiska arbeten,
ett par bihang till sin faders »System of mineralogy»,
Text book of mineralogy (1877; många uppl.), Text book
of elementary mechanics (1881) m. m. samt är sedan
1875 medredaktör af »American journal of science».
A. G. N.
Dana [dēna], William, nord-amerikansk målare, f. 1833
i Boston, visade i sin ungdom stor böjelse för sjön
och gjorde som sjöman flere resor, innan han 1852
for till Paris för att studera måleri. Han återkom
1862 till New York, der han först målade mariner,
sedan genre och porträtt. Till de förra höra Brinnande
vrak och Dimma vid normandiska kusten, till de senare
Franska, bondflickor, Moderssorg m. fl.
*Danaborg. Se Rättelser, bd 18, sp. 831.
Danaeaciae, bot. Se Marattiacese.
*Danaeus (Fr. Daneau), L., var född icke i Orléans,
utan i Beaugenzy. Han dog 1595 i Castres, der han
sedan 1593 var pastor.
*Danaholmen. Enligt Vestgötalagen hölls
Danaholmsmötet under konungarna Emund slemmes
(gamles) och Sven tjuguskäggs (ej Estridssons)
regeringstid — en påtaglig oriktighet (desse konungar
regerade ej samtidigt), som framkallat flere olika
antaganden rörande tiden för mötet. Jfr O. S. Rydberg:
»Sverges traktater med främmande magter», I,
45–56, der frågan om gränsläggningen undersökes
och trovärdigheten i den gamla traditionen, att den
egt rum något af åren 1050–56, under Emund gamles
regering, framhålles.
*Danakil, Arab., kalla sig sjelfva afar,
d. v. s. fria, benämnas i Abessinien adal, i Tadsjura
adali l. adaiel och vilja gälla som ättlingar af
araber, hvilka i 7:de årh. e. Kr. gingo öfver sundet
från Jemen. De äro välväxta, magra och medelstora,
med halmgul eller kaffebrun hy och krusigt hår. Deras
språk tillhör den etiopiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
