Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daler-karoliner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skollagstiftningens historia (1871) och Lärarebildningen vid
tyska universitet (1888) samt utgifvit »Mythologi
och religion» (1868, bearb. efter Max Müller), de sex
första sångerna af Homeros’ »Odyssé» med kommentar
(1876) och likaledes sex sånger af hans »Iliad»
(1877). D. företog 1891–92 en arkeologisk studieresa
genom Grekland, Egypten och Italien.
*Dalskog, socken i endast Nordals härad. 11,551
har. 1,632 innev. (1895).
Dalslands-gruppen, geol. Se Dalformationen (äfven
i Suppl.).
Dalslands jernväg utgår från Sunnanå hamn
vid Vänern, öfver Mellerud, der den korsar
Bergslagernas jernvägar, förbi den södra änden af
sjön Stora Lee, med hvilken den är förenad med en
från stationen Ed utgående kort sidobana, fram
till riksgränsen, der den sammanträffar med den
norska Smaalenenesbanan. Dalslands jernväg, som är
byggd med normal spårvidd, öppnades d. 27 Juli 1879
för trafik. Vid Bäckefors station korsas banan af
jernvägen Uddevalla-Lelången. J. L.
*Dalstorp, socken. 5,910 har. 995 innev. (1895).
Dalton [dåltön], D. in Furness, stad i engelska
grefsk. Lancaster, 5 km. n. om Barrow. 13,300
innev. (1891). Jernverk.
*Dalum, socken. 3,090 har. 642 innev. (1895).
*Dalwigk, K. F. E., dog i Darmstadt 1880.
Daly [dalī], César Denis, fransk arkitekt, f. 1811,
d. 1894, lärjunge af Duban, egnade sig hufvudsakligast
åt restaurering af äldre byggnadsverk och bland sådana
ihärdigast åt den gotiska katedralen i Albi. Efter
vidsträckta resor i Amerika samt i Grekland och
Orienten, sysselsatte han sig mest med utgifvandet
af verk om och tidskrifter i arkitektur. Han grundade
1840 »Revue générale de l’architecture et des travaux
publics».
Dama, afrikanskt folk. Se Herero.
Damajanti. Se Nala och Damajanti.
Damalas, Nikolaos, grekisk teolog, f. 1842 på
Chios, studerade vid tyska universitet och blef
1871 ord. professor i nytestamentlig exeges vid
universitetet i Athen. Död 1892. När gammalkatolikerna
af romersk bekännelse planlade en förening med
grekiska kyrkan, var D. vid förhandlingarna i Bonn
1885 en af de tre delegerade för heliga synoden i
Athen. Bland hans skrifter må nämnas Om förhållandet
mellan grekiska och anglikanska kyrkan, Inledning till
Nya testamentet (1870) och Förklaring af evangelierna
(1892–94).
*Daman. 2. Portugisisk enklav i prov. Gudjarat,
består af Damão Grande jämte D. Pequeno, vid
Cambay-viken, 98 qvkm., med 28,622 innev. (1881),
och det ö. derom belägna, genom en 10 km. bred
landremsa derifrån skilda distriktet Nagar Hawili,
285 qvkm., med 27,462 innev. Innevånarna äro till
största delen hinduer. — Staden D., belägen vid den
segelbara Daman-Ganga, är säte för guvernör (under
generalguvernören i Goa) och biskop.
Damanen, zool. Se Klippdassarna.
*Damanhur, hufvudstad i egyptiska provinsen
(mudirije) Behera, på en höjd i närheten af
Mahmudijekanalen och vid den från Kairo utgående
jernvägen, som der grenar sig till Alexandria och
Rosetta. 23,353 innev. (1882). Vigtig
stapelplats för ull och bomullsfabrikat samt flere
bomullsfabriker. Namnet D. är en förvrängning af
det fornegyptiska Tema-en-Hor (»Horos’ stad»). Det
latinska namnet var Hermupolis minor.
*Damara l. Damaraland utgör nu en del af kolonien
Tyska Sydvest-Afrika. Jfr Herero.
Damascener, ett slags plommon (se d. o.).
*Damaskus har sedan 1895 jernväg till sin hamn Bejrut,
byggd af och tillhörig ett franskt bolag, som jämväl
anlagt chaussén mellan båda städerna och eger den
1895 öppnade Hauran-banan från D. till Mzerib. Samma
bolag har koncession på jernvägsanläggning från D. förbi
Höms och Hama till Aleppo och Biredsjik, der den
eventuelt kommer att möta en projekterad förlängning
från den föreslagna anatoliska banan från Angora förbi
Diarbekr till Mossul och Bagdad. På den af engelsmän
föreslagna jernvägen från Akka förbi Haifa och sjön
Genesaret till Hauran och D. hafva endast några få
km. byggts och öppnats inåt land från Haifa.
Dambach, Otto Wilhelm Rudolf, tysk rättslärd,
f. 1831 i Querfurt, verkar som e. o. professor i
straff-, folk- och statsrätt vid Berlins universitet
och öfverpostråd vid rikspoststyrelsen, hvarjämte
han är ledamot på lifstid af preussiska herrehuset
och kronans ombudsman. D. hålles för den förnämsta
auktoritet i Preussen rörande frågorna om literär,
artistisk och industriel eganderätt, och han
har gjort utkasten till gällande lagar på detta
område. Bland hans dithörande skrifter må nämnas
Die preussische nachdrucksgesetzgebung (1863),
Das musterschutzgesetz (1876), Das patentgesetz
(1877), Über nachdruck und nachbildung och Die
internationalen verträge über urheberrecht (i
Holtzendorffs »Handbuch des völkerrechts»). D. har
äfven författat tyska rikspostlagen af d. 28
Okt. 1871.
Dambovita, flod i Valakiei Se Dimbovita.
Suppl.
Dame Perrin [da’m perrä’ng]. Se Labé.
Damerghu, landskap på södra gränsen af Sahara mot
Bornu, under 15° n. br. och 8° ö. lgd, ett bördigt
oasland, bebodt af negrer, som tala kanuri, och haúsa
och som mer eller mindre blandat sig med berber. De
vigtigaste orterna äro enligt Barth, som 1851 besökte
landet, handelsplatserna Taghelel och Kula-n’kerki.
*Damgarten (riktigare Dammgarten) intogs af svenskarna
redan 1630 och var svensk besittning 1648–1815.
Damiens [-iä’ng,] Anna. Se Judic.
Damm, metallurg. Se Jern, sp. 1124.
*Damm. 1. Altdamm, 5,221 innev. (1890), var svensk
besittning 1648–1720.
*Dammsnäckor tillhöra ordn. Gastropoda.
*Dampier, W., föddes 1652 (han döptes d. 8 Juni)
och afled 1715 i London. »New voyage» etc. utgafs i
3 bd 1697–1707. Den person han 1708–11 följde hette
Woodes Roger.
Dampierre [danspiär], Heinrich Duval, grefve von,
österrikisk fältherre, född i biskopsstiftet Metz
1580, besegrade 1604 de upproriske ungrarna, men
trängdes kort derpå af Bocskay ur Siebenbürgen
och sökte 1605 förgäfves försvara Gran emot
turkarna. 1616–17 kämpade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
