- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
311-312

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coteau du Missouri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Coteau du Missouri [kåtå dy], platåland i
Nord-Amerika, sträcker sig från Syd-Dakota genom hela
Nord-Dakota in i det kanadiska distriktet Assiniboia
och bildar på en längre sträcka vattenskillnaden
mellan Missouri och Hudsons bays flodområde. Det är
omkr. 1,150 km. långt, 30–180 km. bredt och har en
medelhöjd af 600 m. öfver hafvet (150 m. öfver det
omgifvande landet). Torrt och flodlöst, lämpar sig
platålandet i allmänhet icke för jordbruk.

*Côte-d’Or. 2. Departementet har enligt
krigsministeriets beräkning en areal af 8,786
qvkm., med 376,866 innev. (1891), utvisande en
minskning på 50 år af 16,000 pers. Vingårdarna,
tillsammans omkr. 31,000 har, äro fördelade på tre
områden: Côte de Beaune, Côte de Nuits och Côte
de Dijon, och lemnade 1889 omkr. 500,000 hl. vin.


Cotentin-rasen [kåtangtä’ng].
Se Normandisk boskap.

Cotes, fordom namn på Spartel, Kap (se d. o.).

*Côtes-du Nord, departement, har enligt
krigsministeriets beräkning en areal af 7,217
qvkm., med 618,652 innev. (1891), utvisande en
minskning sedan 1866 af 22,558 pers. Befolkningen
idkar ej blott kustfiske, utan deltager med flere
hundra fartyg och omkr. 10,000 man i fisket
vid Newfoundland. Departementet är indeladt i 5
arrondissement: S:t Brieue, Dinan, Guingamp, Lannion
och Loudéac.

Cothurnus, Lat. Se Koturn.

Cotignola [kåti’njåla], da, italienska målare. Se
Zaganelli.

Cotocachi [-katji], vulkan af 4,966 m. höjd på
Andernas vestra kedja i Ecuador n. om Quito.

Cotoneaster vulgaris, bot. Se Mespilus.

*Cotopaxi, den högsta verksamma vulkan man känner,
ligger under 0° 45’ s. br., 60 km. i rak linie s. om
Quito på östra Andeskedjan i
Ecuador. På grund af sin regelbundna form har den
uppstälts som typen för en vulkan. Enligt A. von
Humboldt bilda dess sidor en vinkel af 50° mot
horisontalplanet, men enligt nyare framställningar är
lutningen blott 30–32°, och bestigningen synes derför
icke vara förenad med synnerliga svårigheter. Likväl
misslyckades försöken både för Humboldt (1802),
Boussingault (1831), M. Wagner (1858), och det
lyckades först Reiss d. 28 Nov. 1872 och Stubel d. 8
Mars 1873 att nå toppen. Höjden uppgifves något olika;
Humboldt uppgal 5,755 m., Reiss och Stubel 5,943 m.,
Whymper 5,978 m., Orton 5,994 m. Kratern, som intager
sjelfva toppen, har en diameter af 700 m. i n. och
s., 500 m. i ö. och v. och är 400 m. djup. C. har
haft täta och ofta starka utbrott, de våldsammaste
1532 och 1533 samt 1768, då dånet hördes på 1,000
km. alstånd. I slutet af 18:de årh. var C. stilla
omkr. 20 år, men 1803 uppkastade den massor af fisk,
som lefver i de högre bergssjöarna i trakten. Den mest
bekanta eruptionen i nyare tid egde rum sommaren 1877,
då den utslungade askan midt på dagen insvepte alla
kustångare mellan Guayaquil och Panamá i kolmörker,
medan den glödande lavan förvandlade snö och is
till ofantliga vattenströmmar, som störtade utför
bergssidorna förstörande allt på sin väg. Snögränsen
på C. uppgifves ligga på omkr. 4,700 m. höjd men i
närheten af toppen är bergets yttervägg så varmr att
snön, som faller der, smälter, ehuru lufttemperaturen
är några grader under fryspunkten.

*Cotta. Georg C:s yngre son Karl, f. 1835, d. 1888,
var till 1876 gemensamt med H. A. von Reischach,
derefter ensam ledare af bokförlagsaffären. Denna,
som dittills egts gemensamt af samtliga medlemmar af
familjen, öfvergick d. 1 Jan. 1889 jämte bokhandeln
och »Allgemeine zeitungs» tryckeri (hvilket 1883
flyttats till München) genom köp till bröderna
Adolf och Paul Kröner med firma »J. G. Cottasche
buchhandlung nachfolger». Flere delar af affären hade
dock redan förut fått särskild egare.

*Cotta, Bernhard von, var son till forstmannen
Heinrich C. (se denne) och dog 1879.

*Cottagesystem. Jfr Arbetarebostäder, Suppl., sp. 312.

Cottidae, zool. Se Kindpansrade fiskar.

Cottinet [-nä], Claire Edmond, fransk
författare, f. 1824 i Paris, d. 1895 derstädes,
skref teaterpjeser, delvis i samarbete med Augier
och Labiche, samt gjorde lycka med sina diktsamlingar
Les intermèdes (1873) och Tragi-comiques (1879). Han
biträdde m:me Adam vid uppsättandet af tidskriften
»Nouvelle revue» (1879) och vardt medarbetare i
densamma. C. gjorde sig förtjent om det allmänna
genom att (1883) inrätta skollofskolonier för Paris’
folkskolebarn.

Cotugno [kåtu’njå], Domenico, italiensk
anatom, f. 1736, d. 1822, studerade vid
universitetet i Neapel, der han slutligen blef
anatomie professor. Både som lärare i anatomi och
som läkare åtnjöt han mycket stort anseende. Bland
hans skrifter märkes De aquae ductibus auris humani
internae
(1761). R. T–dt.

Coturnix, zool. Se Vaktelslägtet.

Cotyledoneae, bot. Se Hjertbladsväxter.

Coudreau [koudrå], Henri, fransk resande, f.
1859, förut lärare vid lycée i Cayenne, sedan
1887 professor vid Sorbonne, undersökte
1880–91 inlandet af franska Guyana och särskildt
Tumuk-Humak-bergen. Hans kartläggningar omfatta
omkr. 5,000 km., deraf 1,000 km. i fullkomligt
okända områden. Synnerlig uppmärksamhet riktade han
på studiet af indianstammarna. Han har med anledning
af sina resor skrifvit La France équinoxiale (2 bd,
1886–87, med atlas), Les français en Amazonie (1887)
och Vocabulaires méthodiques des langues Rukujennes
etc. (1892).

Coula edulis, bot. Se Olacineae.

Coulomb [koulå’ng], enhet för elektricitetsmängd,
uppkallad efter C. A. Coulomb (se denne) och antagen
af den internationella elektriska kongressen
i Paris 1881 att vara den elektricitetsmängd,
som på 1 sekund genomflyter hvarje tvärsnitt af
en ledare, i hvilken strömstyrkan uppgår till
1 ampere. Jfr Absoluta enheter. Suppl., sp. 20.
S. A–s.

Council [ka’unsil], Eng., rådplägning,
rådsförsamling. Om Cabinet council och Privy council se
dessa ord och Minister, sp. 55–56. Om county council
[ka’unti], grefskapsråd, och town council [taun],
stadsråd, se Storbritannien, sp. 667. —
Councillor [ka’unsillör], medlem af council.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free