Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coronini-Cronberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är landets hufvudprodukt, går till 800 m. höjd,
tobak öfver 1,600 m. Tobaksodling är jämte
bränvinsbränning regeringens monopol och lemnade 1892
resp. 1,64 och 0,6 mill. pesos i behållning. Handeln
är rätt betydande. Införseln hade 1,893 ett värde af
5,8 mill. pesos, utförseln af 9,62 mill., deraf kaffe
för 8,35 mill., bananer för 0,78 mill. samt möbel- och
färgträ, guld, kakao, sköldpadd, kautsjuk. I hamnarna
Punta Arenas och Limon inlöpte 1893 från utrikes
ort 378 fartyg, om 431,484 tons. Mellan städerna
San José och Punta Arenas är jernväg under byggnad,
från San José öfver Cartago till Puerto Limon vid
Karibiska hafvet är den fullbordad. Andra linier äro
utstakade eller föreslagna. 1892 hade jernvägslinierna
en längd af 258 km. — Ehuru det metriska mått- och
vigtsystemet redan 1884 påbjöds, användes ännu allmänt
det gamla spanska. Men under loppet af 1896 skall det
blifva ensamt gällande. Mynt är peso à 100 centavos,
f. n. i värde omkr. 2,55 kr. — Författningen är af
1859, ändrad 1871 och 1882. Presidenten äfvensom
kongressens medlemmar (1 för 10,000 innev.) väljas
för 4 år: hälften af de senare afgår hvartannat
år. Ministèren består af fyra, af presidenten utnämnda
medlemmar. Republiken indelas i 7 provinser: Alajuela,
Cartago, Guanacaste, Heredia, Limon, Punta Arenas
och San José. Statsinkomsterna (hufvudsakligen
af tullar, bränvins- och tobaksmonopol) uppgingo
1893–94 till 4,8 mill. pesos. utgifterna till 4,74
mill.; statsskulden var d. 1 April 1892 21,67
mill. pesos. Den stående hären räknar 600 man,
milisen, till hvilken räknas alla vapenföra män af
18–50 års ålder. omkr. 12,000 man: dock saknas hvarje
militärisk organisation. Vapnet visar tre bergspetsar
i hafvet, bakom och framför dem ett fartyg för fulla
segel, bakom bergen till höger den uppgående solen:
högst på himmelen fem stjernor. Flaggan består af
fem horisontala strimmor: blå, hvit, röd, hvit, blå,
den mellersta (röda) strimman af dubbel bredd. I
midten af flaggduken har krigsflaggan vapnet, hvilket
handelsflaggan saknar. Ordnar finnas icke.
Landet upptäcktes d. 5 Okt. 1502 af Columbus, som
kallade det Costa Rica y Castilla de Oro, emedan han
på åtskilliga ställen fick guld af infödingarna. De
första spanska nybyggena voro Fonseca i Chiriqui
(1523) och Brusellas vid Nicoyaviken. Båda
öfvergåfvos dock snart. Landets förste verklige
eröfrare var Juan Vasquez de Coronado (1561–65),
som 1563 anlade Cartago i närheten af den nuvarande
staden af detta namn. Landet bildade derefter en
del af spanska generalkapitanatet Guatemala, som
1821 förklarade sig oberoende och kort derefter
bildade »De förenade staternas i Central-Amerika
republik». C. stod då längst tillbaka, men har sedan
dess öfverflyglat sina systerrepubliker i välstånd
och kultur, en följd dels af sitt afstängda läge,
som hållit det mera fjärran från de öfriga staternas
partistrider, dels af sin arbetsamma och nyktra
befolkning, som mest består af hvita. Särskildt står
landet i stor skuld till sin förste prasident Juan
Mora (1824–32). Visserligen har ej häller C. varit
fritt för omhvälfningar och författningsändringar,
men de hafva i allmänhet varit oblodiga. Endast under
den energiske, nästan despotiske general
Carillo (1839–42), under hvilken C. skilde
sig från den centrål-amerikanska federationen och
konstituerade sig som suverän stat, indrogs landet
i de politiska hufvudpartiernas strid. Detta skedde
genom ledaren för de s. k. federalisterna, förre
presidenten i Guatemala, general Morazan, som sökte
med våld genomdrifva sina enhetsplaner, 1842 gjorde
ett infall i landet och fördref Carillo, men
tillfångatogs och sköts i Sept. s. å. 1850–59
styrde den rike godsegaren och kaffehandlaren
Rafael Mora (skjuten 1860) som president med stor
ordning och duglighet. Han slöt 1852 konkordat med
påfven, hvarvid den katolska kyrkan blef statskyrka
och fick ett årligt tillskott, men ingen tionde
och intet oberoende af statsmakten. Kloster och
andliga ordnar finnas icke, trosfriheten häfdas,
och i hufvudstaden finnes en växande protestantisk
församling (protestanternas antal i landet uppgafs
1892 till 2,245). Undervisningen främjas, och sedan
1853 kräfves färdighet i läsning och skrifning
som vilkor för politisk rösträtt. Presidenten
Thomas Guardia (1870–82) införde obligatorisk och
kostnadsfri skolundervisning samt allmän värnpligt,
men bragte genom illa ledda jernvägsbyggnader och
bristande sparsamhet landets finanser i ett dåligt
läge. Sedan dess hafva Prospero Fernandez (1882–85),
Bernardo Soto (1885–89) och J. Ro driguez (1890–94)
varit presidenter. Sedan d. 8 Maj 1894 är Rafaël
Iglesias republikens president.
Coste [kåst], Jean Jacques Marie Cyprien Victor,
fransk naturforskare, f. 1807, professor
i bryologi vid Collège de France 1841,
generalinspektör öfver flod- och hafsfisket 1862,
d. 1873, inlade stora förtjenster genom sina arbeten
i embryologi (bl. a. Recherches sur la génération
des mammifères et la formation des embryons, 1834,
tills. med Delpech, och Histoire générale
et particulière du développement des corps organisés,
2 bd, 1847–59) och genom sin verksamhet för
fiskodlingens höjande. Så t. ex. var det på
hans och Milne Edwards förslag, som den stora
fiskodlingsanstalten i Hüningen inrättades.
Se vidare Fiskodling.
Costetti, Giuseppe, italiensk dramatiker,
f. 1834 i Bologna, blef 1859 sekreterare
i undervisningsministeriet och sedermera chef
vid dess sektion för de sköna konstsrna. Han har
skrifvit bl. a. ett antal dramer, de två af regeringen
prisbelönta femakts-lustspelen Il figlio di famiglia
(1864) och I dissoluti gelosi (1870), den historiska
komedien Liberias (1882), som vann ett af staden Turin
utfäst pris, och flere andra lustspel samt de bitande
qvicka uppsatserna Figurine della serna (1879).
Cosyra. Se Pantelleria.
Cot [kå], Pierre Auguste, fransk målare, f. 1837,
d. 1883, lärjunge af Cogniet, Cabanel och Bouguereau,
egnade sig i början mest åt historiemåleri och
uppträdde 1870 med Prometheus, berömd för det lyckade
uttrycket af kroppslig smärta och derjämte för god
stämning i landskapet. Omtyckta blefvo äfven hans
Meditation (1871) och Våridyll (1874). Sedermera
odlade han äfven porträttmåleriet och vann ryktbarhet
i synnerhet för sina ypperliga qvinnohufvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
