Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonapartister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af äldre matematici, hvilkas tryckning han ombestyrt,
hänföra sig i första rummet till nämnda period
af matematikens historia. Särskildt förtjenar
omnämnas hans mönstergilla upplaga af medeltidens
förnämsta matematikers, Leonardo Pisanos, skrifter
(»Scritti di Leonardo Pisano», I–II. 1857–62)
G. E.
*Bon-Compagni di Mombelio, C., afled i Turin
1880. Några månader före sin död upphöjdes han till
grefve af Lamporo.
Bond, W. C. Se om honom Astrofotografi. Suppl. — Hans
son Georg Phillips, född 1825, död 1865, efterträdde
1859 sin fader såsom direktör vid Harvard colleges
observatorium; han gjorde utmärkta iakttagelser
rörande Donats komet och Orion-nebulosorna. Om hans
betydelse för astrofotografien se d. o. Suppl.
Bond, Edward Augustus, engelsk biblioteksman och
bibliograf, född i Hamvell 1815, anställdes 1838
vid handskriftssamlingen i British museum och var
1878–88 överbibliotekarie derstädes. Han har utgifvit
bl. a. »Statutes of the colleges of Oxford» (3 bd,
1853), »Russia at the close of the 16th century»
(1856; innehåller Fletchers »Russe commonwealth»
och Horseys »Travels in Russia»), handlingarna i
processen mot Warren Hastings (4 bd, 1859–61) och
»Chronicon abbatiae de Melsa» (3 bd). B. har utarbetat
en klassificerad förteckning öfver samlingarna i
British museum (2 bd, 1870) och en katalog öfver dess
accessioner af handskrifter och papyrusar för tiden
1848–53 (1868; 4 bd) och 1854–75 (2 bd, 1875–77). I
förening med sin efterträdare E. M. Thompson stiftade
han 1870 »Palaeografical society».
*Bonde, svensk adlig ätt, härstammar ursprungligen
från Småland, der ätten från midten af 1300-talet
intill våra dagar egt godset Bordsjö. Dess äldsta
med säkerhet kända medlemmar äro bröderna Tord,
riddare, riksråd (1310–27), och Erengisle Petersson,
väpnare (1325–50). Den förres sonsons sonson var
konung Karl Knutsson (d. 1470), med hvilkens son Karl
Karlsson Tords gren försvinner ur historien. Erengisle
Petersson var gift med Bengta, troligen dotter till
riddaren Rågvald Puke, hvarför Erengisles yngre
son, väpnaren Ragvald, upptog mödernenamnet Puke,
som bars äfven af hans sonsöner (förra hälften
af 1400-talet). Erengisles äldre sons sonson
ridraren och riksrådet Tord Bonde till Traneberg
(förra hälften af 1500-talet) är stamfader för den
nu lefvande Bondesläkten. Jfr »Svenska ättartal»
(VI, 1890, s. 85–90).
*7. Bonde, G., författade Sverige under Ulrica
Eleonora och Fredric I, eller ifrån 1718 till 1751
(1821; förut, under titeln »Historiska Uplysningar
om Tilståndet i Sverige, under Kon. Fredric den
Förstes Regering» och i stympadt skick, utgifven af
J. Hallström 1779; ny uppl, 1787).
*10. Bonde, Knut Filip, var sonson af B. 8, utnämndes
1846 till öfverintendent och afled i Stockholm d. 17
Okt. 1871.
11. Bonde, Karl, grefve, riksråd, son till B. 7,
född på Hesselby, Spånga socken, Stockholms län,
d. 11 Sept. (g. st.) 1741, var 1754–58 student i
Upsala och vistades till 1763 i föräldrahemmet,
var kommissionssekreterare 1763–64 vid sachsiska
hofvet och 1763–67 i England. 1770 blef han
öfverkammarherre och hofmarskalk hos prinsessan
Sofia Albertina, 1781 president i Vasa hofrätt
samt 1788 riksråd och riksmarskalk. Död på
Säfstaholm d. 4 Aug. 1791. B. stiftade 1783 Vibyholms
fideikommiss. Efter B:s i Säfstaholms arkiv befintliga
dagböcker och anteckningar utgaf hans sonsons son
grefve Karl Trolle-Bonde under titeln »Anteckningar om
Bondeslägten» 1895 Riksrådet och riksmarskalken Grefve
Carl Bonde samt hans närmaste anhöriga (2 bd, i 150 ex.,
med 34 porträtt och 4 afbildningar af Bondegods).
12. Bonde, Karl Jedvard, friherre, historisk
samlare, äldre broder till B. 10, född på
Eriksberg, Stora Malms socken, Södermanland,
d. 4 Mars 1813, tillhörde 1837―43 den diplomatiska
banan, hvilken han lemnade såsom Andre
sekreterare i kabinettet, beklädde ifrån 1838
olika hofcharger, slutligen, sedan 1875,
öfverstekammarherrebefattningen, och utförde
utomordentliga beskickningar 1859 till hofven
i Paris och Bruxelles, för att notificera
Oskar I:s död och Karl XV:s tronbestigning,
samt 1876 till kejsarna af Tyskland och Ryssland,
för att notificera enkedrottning Josefinas död.
Friherre B. var sedan 1878 hedersledamot af
landtbruksakademien och kallades 1884 till
hedersledamot af Vitt. hist. o. ant. akademien,
men undanbad sig utmärkelsen. På sitt ståtliga
fideikommiss Eriksberg samlade han under årens lopp
ett utvaldt bibliotek, porträtt, gravyrer och mynt
samt ett dyrbart arkiv (innehållande bl. a. resterna
af det forna Stenbockska arkivet på Torsjö jämte flere
smärre enskilda samlingar), som f. n. näst Skoklosters
är det största enskilda i riket. Med förekommande
beredvillighet lemnade han forskare tillträde
till detsamma. Död å Eriksberg d. 24 Dec. 1895.
13. Bonde, Karl Johan Trolle-B., grefve,
landthushållare, politiker, skriftställare,
sonsons son af B. 11, född på Kjesäter d. 16
Juni 1843, student 1862, tjenade 1863–69 vid
Lifgardet till häst, hvarefter han egnade sig åt
landthushållning. Han eger Kjesäter och Hesselby
samt innehar, sedan 1886, Trolleholms fideikommiss.
B. var ledamot 1883–84 af riksdagens Andra kammare och
1884–91 af dess Första. Han har utgifvit värderika
beskrifningar öfver de gamla Bondegodsen Trolleholm
(1892), som han på ett stilfullt sätt restaurerat,
Kjesäter (1893) och Hesselby (1894),
hvarjämte han i Porträttsamlingen på Vibyholm
(1876) lemnat bidrag till detta Bondegods’
historia. 1895 utgaf han Anteckningar om
Bondeslägten (se B. 11).
Bonde, Thord, psevdonym för författaren F.
O. B. Svahn (se denne).
*Bonderup, socken. 1,785 har. 857 innev. (1894).
Bondeson, August Leonard, vitterhetsidkare, läkare,
född i Vessige, Hallands län, d. 2 Febr. 1854,
blef 1876 student i Upsala, der han 1881 vardt
amanuens vid de farmakologiska samlingarna och 1889
aflade medicine licentiatexamen, hvarefter han såsom
praktiserande läkare bosatte sig i Göteborg. B. har
gjort sig ett namn såsom en af våra lyckligaste
folklifsskildrare. Han var ännu ej student, då han,
under psevdonymen Håttur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
