Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talrikast i Ungern, Nedre Österrike, Böhmen
och Mähren.
Näringar. Den vigtigaste näringskällan är jordbruket,
ty med detta (jämte skogshandtering) äro nära 3/10 af
befolkningen sysselsatta; medräknas familjemedlemmar
och tjenare, stiger den af jordbruk direkt lefvande
befolkningens antal i österrik. rikshälften till
något öfver hälften af hela befolkningen och är i den
ungerska ännu större. Antalet personer, som lefva af
jordbruk och skogshandtering, är störst i Dalmatien
(81,7 proc. af befolkningen), Galizien (74,2 proc.),
Istrien, Bukovina och Krain (70–72 proc.), Kärnten
(68,6 proc.), Steiermark, Görz-Gradiska och Tyrolen
(03–66 proc.). I Vorarlberg och Salzburg tager
jordbruket 55 proc. af befolkningen i anspråk, i
Öfre Österrike, Mähren och Schlesien 47–49 proc.,
i Böhmen går siffran ned till 41, i Nedre Österrike
till 27 proc. Med afseende på jordens användning
må anföras, att åker och trädgårdar upptaga 38,9
proc. af hela arealen (36,7 i österrik., 40,9 i
ungerska rikshälften), vingårdar 1,1 proc. (resp. 0,8
och 1,3), ängar och betesmarker 23,9 (resp, 23,8
och 23,9), skogar 30,2 (resp. 32,6 och 28,i) samt
improduktiv mark 5,9 proc. (resp. 6,1 och 5,8). Säd
odlas af alla slag och lemnar under normala år ett
icke obetydligt öfverskott för export. De rikaste
landen äro för hvete, råg, korn och hafre Ungern,
Böhmen, Galizien och Mähren, dernäst Nedre och Öfre
Österrike, för baljväxter Böhmen, Mähren, Galizien
och Steiermark. I de båda sistnämnda landen samt i
Bukovina och Dalmatien och särskildt i de ungerska
landen är majsodling, i Steiermark, Kärnten och Krain
odling af bokhvete mycket stor. Hirs odlas mest i
Krain, Mähren, Galizien och Kroatien-Slavonien, spelt
i Dalmatien och Istrien, ris (omkr. 650,000 kg.) i
Gradiska. Hampa och raps spela en rol i Ungern. Humle
bildar en vigtig gren af jordbruket i Böhmen;
dess produktion fyller ej blott den stora inhemska
förbrukningen, utan lemnar äfven ett betydligt
öfverskott för export. Tobaksodling är statsmonopol;
den drifves mest i ungerska rikshälften och är
i den österrikiska inskränkt till östra Galizien,
Bukovina, Dalmatien samt kretsarna Roveredo och Riva
i Syd-Tyrolen. I medeltal skördades åren 1883–87
af hvete och spelt 56,5 mill. hl. (i österrik.
rikshälften 16, i ungerska 40,4), af råg 43,1
(resp. 27,6 och 15,5), af korn 34,9 (resp. 18,4 och
16,5), af hafre 57 (resp. 36,3 och 20,7), af majs
40,2 (resp. 6,5 och 33,7), af hirs och bokhvete 4,1
(resp. 3,1 och 1), af baljfrukter 4,2 (resp. 2,8
och 1,4), af potates 150,4 (resp. 113,5 och 36,9),
af lin 24,25 mill. kg. (resp. 21,9 och 2,35), af
hampa 32,6 mill. kg. (resp. 10,6 och 22), af tobak
30 mill. kg. (1,7 och 28,3) samt af humle 3,75
mill. kg. (8,35 och 0,4). Vinodlingen är utbredd
i alla landen utom i Öfre Österrike, Salzburg,
Schlesien och Galizien och drifves starkast i Ungern,
Kroatien-Slavonien, Dalmatien, Nedre Österrike och
Kustlandet. Produktionen uppgick i medeltal för åren
1883–87 till 9,860,000 hl., deraf 3,837,000 hl. i
österr. och 6,023,000 hl. i ungerska
rikshälften. Olivodling är en hufvudnäring
för befolkningen i Dalmatien; dessutom
finnas olivplanteringar i Istrien och
Syd-Tyrolen. Skörden af olivolja uppgår till
omkr. 6,5 mill. kg. Mullbärsträdet odlas i stort i
de södra landen. Karpaterna och Alperna och äfven de
centrala bergen i monarkien ega vidsträckta skogar,
som i Steiermark, Kärnten, Krain och Bukovina upptaga
40—45 proc. af arealen. Öfver hufvud kunna båda
statsområdena betraktas som skogrika; endast ungerska
slätten, en del af Galiziens stepplika högslätt
samt kuststräckorna vid hafvet hafva skogbrist. En
myckenhet trävaror af olika slag exporteras: 1888 ej
mindre än 2,14 mill. ton, hvaremot endast 140,000
ton infördes. — Kreatursstocken angifves år 1890 i
Österrike till 1,606,000 hästar, mulor och åsnor,
8,644,000 nötkreatur, 4,223,000 får och getter,
3,550,000 svin; år 1884 i Ungern till 2,058,000 hästar
m. m., 5,592,000 nötkreatur, 11,554,000 får och getter
samt 5,272,000 svin. — Fisket vid Adriatiska hafvets
kust sysselsatte 1889–90 omkr. 3,000 båtar och 11,000
fiskare, som upptogo fisk till ett värde af omkr. 2,5
mill. fl.
Bergsbruk. I mångfald af produkter ur
mineralriket öfverträffas Ö.-U. af ingen europeisk
stat. Bergsbruket har derför af gammalt omfattats
med förkärlek och omhuldats af regeringen samt utgör
med de på detsamma grundade industrigrenar den näst
jordbruket vigtigaste näringsgrenen. Grufvor bearbetas
på stenkol i Böhmen, Schlesien, Mähren och Galizien,
på brunkol i Böhmen, Steiermark, Öfre Österrike,
Krain och Mähren; jernmalm brytes i Steiermark,
Böhmen, Kärriten, Mähren och Galizien, silfvermalm i
Böhmen, kopparmalm i Ungern och Salzburg, blymalm i
Steiermark, Galizien, Böhmen, zinkmalm i Galizien,
Kärnten, Tyrolen och Vorarlberg, manganmalm i
Steiermark och Krain; qvicksilfver fås i Krain,
svafvel i Böhmen, Tyrolen och Vorarlberg, alun
och grafit i Böhmen, guld i Siebenbürgen, petroleum
i Galizien och salt företrädesvis i Galizien, Öfre
Österrike och Kustlandet. 1887 producerades i hela
monarkien 1,878 kg. guld, 54,100 kg. silfver, 704,500
t. tackjern, 1,236 t. koppar, 12,670 t. bly och glete,
31,7 t. tenn, 3,610 t. zink, 540 t. qvicksilfver,
10,274 t. brunsten (manganmalm), 2,130 t. alun, 19,800
t. grafit, 135,6 t. svafvel, 8,6 mill. t. stenkol,
13,3 mill. t. brunkol, 56,600 t. bergolja, 405,000
t. salt (deraf 191,000 t. bergsalt). — Ingen europeisk
stat eger så många mineralkällor och helsobrunnar
som Ö.-U., tillsammans öfver 2,800. Till de mest
bekanta höra de äkta surbrunnarna i Karlsbad, Bilin,
Giesshübel i Böhmen, Rohitsch i Steiermark, Bartfeld
och Borsek i Ungern, de alkaliska surbrunnarna i
Gastein i Salzburg, Marienbad och Teplitz i Böhmen,
de jernhaltiga källorna vid Franzensbad i Böhmen,
saltkällorna vid Hall i Tyrolen, Ischl i Öfre
Österrike, Wieliczka i Galizien, jodkällorna vid Hall
i Öfre Österrike, bittersaltkällorna vid Seidschütz,
Sedlitz, Püllna i Böhmen, Füred och Buda i Ungern,
svafvelkällorna vid Baden och Deutsch-Altenburg i
Nedre Österrike, Piftjan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
