Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öresundstullen l. sundstullen kallades den transitotull, som danska konungar upptogo af fartyg, hvilka i Öresund passerade en linie mellan Helsingör och Helsingborg - Öresvinet, Delphinus tursio, zool., tillhör delfinslägtet inom hvaldjurens ordning - Örething. Se Tröndalagen - Örgelme (Isl. Aurgelmir), Nord. mytol., ett annat namn för Yme - Örgryte, socken i Göteborgs och Bohus län - Öring. Se Laxslägtet, sp. 930 - Örja, socken i Malmöhus län - Örjan, äldre svensk namnform för Göran (Georg). Om den helige Örjan se Georg, sp. 1069 - Örjan Karlsson. Se Vinstorpsätten - Örkedalen stryker genom Söndre Trondhjems amt, Norge - Örkedalselfven, ett annat namn på Orkla (se d. o.) - Örkelljunga, socken i Kristianstads län - Örkene (Örkened), socken i Kristianstads län - Örlog, örlig, ett gammalt germanskt ord, Angels. orlege, Fornhögt. urliugi, Isl. örlygi, örlög (»urlagarna» ?), som betydt öde, olycksöde, och slutligen stannat vid betydelsen krig, krigståg (särskildt till sjös) - Örlogsfartyg, örlogsman (Eng. man of war), krigsfartyg, fartyg, som tillhör örlogsflottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inlemnade en inlaga i samma syfte. Underhandlingar
fördes till följd deraf med Danmark, men då Sveriges
bemödanden ej understöddes af andra europeiska
makter, nödgades Sverige inskränka sig till att
begära tullfrihet för svenska fartyg under 15
läster m. fl. mindre fördelar, hvilka biföllos
1852. En fullständig uppgörelse syntes aflägsen,
då Nord-Amerikas Förenta stater 1855 förklarade sig
ej vilja förnya sin i April 1856 tilländalöpande
handelstraktat af 1826 och ej underkasta sig
Öresundstullen. Danska regeringen fann sig nu böjd att
inbjuda intresserade makter till konferens i Köpenhamn
i syfte att genom sundstullens kapitalisering
bereda Danmark ersättning. I konferenserna, som
började i Jan. 1856, deltogo representanter från
Sverige-Norge (N. V. af Wetterstedt), Danmark
(Chr. A. Bluhme), Belgien, Frankrike, Hannover,
Holland, Mecklenburg-Schwerin, Oldenburg,
Preussen, Ryssland, Storbritannien, Österrike,
Lybeck, Bremen och Hamburg. Ett förslag uppsattes
af danskarna. De flesta invändningar mot detsamma
gjordes af Storbritanniens regering. Först d. 14
Mars 1857 underskrefs aflösningstraktaten, enligt
hvilken sundstullen och tullarna i Belten upphäfdes
och Danmark i ersättning erhöll 30,476,325 rdr
danskt rmt, d. v. s. icke fullt 5/8 af kapitalsumman
af den inkomst, beräknad efter 4 proc., som Danmark i
medeltal under åren 1842–54 åtnjutit af sagda tullar,
näml. omkr. 2 mill. om året. De olika staterna skulle
bidraga till aflösningen i proportion af de varor, som
från deras hamnar exporterades till Östersjöns hamnar
eller derifrån importerades. Tullfriheten inträdde
med d. 1 April 1857. På Sveriges andel kom att betala
1,590,503 rdr danskt rmt. Från denna summa afdrogs
311,307 rdr danskt rmt, hvilket utgjorde en efter
samma grunder som sundstullen kapitaliserad summa af
den ersättning, af 10,000 rdr hamb. b:o, som danska
statsverket, enligt konventionen af d. 7 April 1840,
gaf det svenska för fyrars underhåll på den svenska
sidan af inloppen till Sundet. Sverige betalade
således 1,279,196 rdr danskt rmt, d. v. s. 2,558,392
rdr sv. mynt. Betalningen egde rum under 20 år medelst
40 halfårliga afbetalningar med kapital och aftagande
ränta å de icke förfallna dividenderna. Utbetalningen
skedde ur Handels- och sjöfartsfonden. Norge, som
efter Kielfreden likställdes med Sverige i fråga
om sundstullen, betalade 667,225 rdr danskt rmt
såsom lösningssumma. — Jfr P. A. Hammarström: »Om
tullförhållandena mellan de Skandinaviska rikena
från äldsta tider till freden i Brömsebro 1645,
med särskildt afseende på Öresundstullen» (1875),
J. A. Fridericia: »Danmarks ydre politiske historie
1629–1645» (1876–81), F. P. van der Hoefen: »Bijdrage
tot de geschiedenis van den Sonttol» (1855), Dansk
»Hist. tidsskrift», III, 1 »Aflösningen af Sund- og
Belttolden». En fullständig Sundstullens historia saknas.
E. F.
Öresvinet, Delphinus titrsio, zool., tillhör
delfinslägtet inom hvaldjurens ordning
och däggdjurens klass. Nosen är kort, föga
spetsig. Ryggfenan är hög och belägen ungefär på
midten af djurets kroppslängd. Bröstfenorna äro
små, tillspetsade. Färgen är ofvan till svartgrå,
undertill hvit; dessutom äro äfven trakterna kring
ögonen, nosen och underkäken hvita. Tänderna, tämligen
stora, finnas till ett antal af 20–24 å hvardera
sidan af båda käkarna. Längd 290 cm. Denna delfin
är sällsynt vid Skandinaviens kuster, den förekommer
vid Europas vestkust, i Medelhafvet och, allmänt, vid
Amerikas kuster, måhända äfven vid Nya Zeeland.
L–e.
Örething. Se Tröndalagen.
Örgelme (Isl. Aurgelmir), Nord. mytol., ett annat
namn för Yme (se denne). Ordet betyder »den, som
kommer vattnet att brusa».
Örgryte, socken i Göteborgs och Bohus län, Säfvedals
härad. Areal 2,176 har. 8,790 innev. (1892). Ö. utgör
ett regalt pastorat, Göteborgs stift, Domprosteriets
södra kontrakt.
Öring. Se Laxslägtet, sp. 930.
Örja, socken i Malmöhus län, Rönnebergs härad. Areal
960 har. 493 innev. (1892). Annex till Vadensjö,
Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Örjan, äldre svensk namnform för Göran (Georg). Om den
helige Örjan se Georg, sp. 1069.
Örjan Karlsson. Se Vinstorpaätten.
Örkedalen stryker genom Söndre Trondhjems amt,
Norge, i sydlig riktning från Trondhjems-fjorden
upp mot Dovre. På många ställen förekomma vackra
naturscenerier, oftast af en vild prägel. Dalgångens
botten upptages af Orkla (se d. o.) l. Örkedalselfven.
Till Ö. höra fem pastorat, nämligen Orkedalen, Meldalen,
Rennebo och en del af Opdal, tillsammans utgörande Söndre
Dalernes prosteri och Orkedalens fogderi, samt det till
Österdalen hörande Kvikne. Vid sjelfva dalmynningen ligger
Orkedals-ören med post- och telegrafstation. Fogderiet
har en areal af 4,223 qvkm. och 15,426 innev. (1891).
E. H.
Örkedalselfven, ett annat namn på Orkla (se d. o.).
Örkelljunga, socken i Kristianstads
län, Norra Åsbo härad. Areal 15,286 har. 3,431
innev. (1892). Ö. bildar med Rya ett regalt
pastorat, Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.
Örkene (Örkened), socken i Kristianstads
län, Östra Göinge härad. Areal 23,886 har. 4,316
innev. (1892). Ö. utgör ett regalt pastorat, Lunds
stift, Östra Göinge kontrakt.
Örlog, örlig, ett gammalt germanskt ord, Angels.
orlege, Fornhögt. urliugi, Isl. örlygi, örlog
(»urlagarna»?), som betydt öde, olycksöde, och
slutligen stannat vid betydelsen krig, krigståg
(särskildt till sjös), Fornsv. örlögh, örlogh,
D. örlog, Höll. oorlog. Ordet finnes ej i Eng.,
ej häller i T. utom i några från Holl. lånade
sammansättningar (t. ex. orlogsschiff). I vår tids
svenska har det, då det nyttjas ensamt, en stark
bismak af ålderdomlighet, men är ännu vid friskt lif
såsom första led i flere sammansättningar (se nedan).
Örlogsfartyg, örlogsman (Eng. man of war),
krigsfartyg, fartyg, som tillhör örlogsflottan,
d. v. s. den del af ett lands flotta, som är afsedd
för kriget och till handelns skydd. Den svenska
krigsflottan, hvars senast förgångna typer voro
seglande fartyg (linieskepp, fregatter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
