Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zensile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anledning till flere beställningsarbeten och
projekt. Sålunda utförde Z. 1865–69 en lyckad
försköning af Malmö gamla rådhus och framlade förslag
till restaurering af Linköpings domkyrka (1874),
Upsala domkyrka, Strengnäs domkyrka, Jäders kyrka
i Södermanland (1875), Skara domkyrka (1878) och
Kalmar domkyrka (1879). Ombyggnaden af Linköpings
domkyrkas torn efter Z:s förslag tog sin början
1877 och fullbordades 1886. Han blef äfven mycket
anlitad för utförande af ritningar till nya kyrkor, af
hvilka må nämnas Hoby och Hellaryds i Bleking (1861),
Klagstorps, Vestra Bösarps och Lilla Bedinge i Skåne
(1864), V. Vrams i Skåne (1867), Håslöfs i Skåne
(1868), Nosaby i Skåne (1869), Österslöfs i Skåne
(1873), Allhelgonakyrkan i Lund (1877; gotik, invigd
1891), hvartill äfven ansluter sig förhallen till
Kristianstads kyrka (1875). Ännu flere voro de profana
byggnader, till hvilka han under samma tid gjorde
ritningar. Vi nämna här endast de större bland dem,
som kommit till utförande: Kirurgiska lasarettet i
Lund (1864), biskopinnan Thomanders villa Tuna vid
Lund (1865), hufvudbyggnaden å Råbyholm i Skåne
(1869), konstnärens eget hus i Lund, herregården
Maltesholm i Skåne (1870), Häckeberga slott i Skåne
(1872), professor Qvennerstedts villa i Lund, corps
de logis å Toppeladugård i Skåne, Bolinderska huset i
Stockholm (1874), Norra latinläroverket i Stockholm
(1876, färdigt 1880), fasad för Malmö sparbank,
Universitetshuset i Lund (1877, färdigt 1882). Härtill
komma åtskilliga offentliga och privata byggnader,
som ur arkitektonisk synpunkt äro af mindre betydelse,
tillbyggnader, förändringar samt större och mindre
projekt, hvilka ej kommit till utförande. Oaktadt
en så rastlös verksamhet fann Z. likväl tid att
deltaga i täflingarna till protestantisk katedral
i Berlin (1868, prisbelönt), rådhus i Wien (1869)
samt riksdags- och riksbankshus å Helgeandsholmen i
Stockholm, 2 alternativ (1873, 2:dra pris).
Z., som 1871 kallades till ledamot af konstakademien,
utnämndes 1881 till vice professor i byggnadskonst
derstädes och förestod enligt förordnande
lärarebefattningen i detta ämne 1881–82. År
1881 efterträdde han Scholander såsom intendent
vid Öfverintendentsämbetet samt blef efter
v. Dardels afgång 1882 öfverintendent och chef
för ämbetsverket. Äfven som sådan har han funnit tid
öfrig att egna åt en betydande byggnadsverksamhet. Nya
kyrkobyggnader af honom hafva uppförts i Eriksberg
i Vestergötland, i Norrköping (Matteuskyrkan,
gotisk hallkyrka, byggd 1887–92) och i Masthugget
i Göteborg. Den sistnämnda, Oskar Fredriks kyrka,
i gotisk stil (byggd 1889–93), är en af de största
kyrkliga byggnadsarbeten, som på senare tider kommit
till utförande i Sverige. — Ännu mera bemärkt har dock
Z. gjort sig genom sin fortsatta verksamhet såsom
omdanare af våra gamla kyrkobyggnader. Förslaget
af 1875 till Upsala-dômens restaurering hade
i Öfverintendentsämbetet mött motstånd, och
ett motförslag, som stödde sig på den historiska
grunden af kyrkans utseende före 1702, uppställdes
af Grundström. Efter
en studieresa i Nord-Frankrike 1882 framlade
Z. ett nytt förslag 1883, hvilket lades till
grund för det 1885 påbörjade och 1893 afslutade
restaureringsarbetet (se härom Upsala domkyrka). Skara
domkyrkas restauration, afslutad 1894, torde taga
priset bland hans arbeten af detta slag. Ännu
ett kyrkligt restaureringsarbete har Z. fått
utföra, nämligen tornet å Klara kyrka i Stockholm
(fullb. 1886). Jämväl restaureringen af Egeskov
slott på Fyen, af Kalmar slotts yttre (1885–89) och
af Penningby slott i Roslagen äro arbeten af honom.
Då med anledning af behofvet af nytt riksdagshus en
komité tillsatts för frågans utredande, utarbetade
Z. på uppdrag af denna sitt projekt af 1883 till
ordnande af Helgeandsholmen med gemensamt hus för
riksdag och riksbank, på samma gång som han utförde
åtskilliga planer till fristående riksdagshus,
förlagdt till olika platser. Sedan riksdagen 1887
afslagit k. proposition om kombinerad riksdags- och
riksbanksbyggnad, men 1888 beslutit uppförande
på Helgeandsholmen af skilda riksdags- och
riksbanksbyggnader, gjorde Z. först ett ej
fullständigt genomfördt försök (1889) att lösa
detta program enligt ordalydelsen, men förkastade
det sjelf och utförde derefter (1890) ett förslag
(publiceradt af P. E. Lithander), enligt hvilket de
båda byggnaderna skulle utgöra en sammanhängande
komplex, genom hvilken Drottninggatan tänktes
utdragen. Detta förslag underkastades med hänsyn till
gjorda anmärkningar en ny omarbetning; men då det
visade sig praktiskt outförbart att förlägga båda
byggnaderna inom den s. k. »skönhetslinien», så att
k. slottets hela fasad blefve synlig från sydöstra
hörnet af Arffurstens palats, hvilket Z. ansåg
vara ett ur estetisk synpunkt oeftergifligt kraf,
öfverlemnade han arbetet på denna uppgift i andra
händer. — Äfven åt frågan om operabyggnaden har
Z. egnat sina krafter, då han 1884 utarbetade sitt
förslag till det dåvarande operahusets inre ombyggnad
och tillbyggnad med fasad åt Karl XII:s torg. — Bland
Z:s privata byggnadsarbeten i Stockholm under hans
vistelse derstädes nämna vi här endast fasaderna å
Sörensenska (f. d. Fersenska) huset och terrassen
framför denna byggnad (1882–83) samt fasaderna
å huset n:r 2 A Kungsträdgårdsgatan (på den plats,
der den s. k. Hammerska teatern låg; rifven 1884).
Z. har såsom arkitekt utvecklat en verksamhet,
som, hvad dess omfattning beträffar, är i vårt
land utan motstycke allt sedan N. Tessin d. y:s
tid. Han har varit icke blott en man med ovanlig
arbetsförmåga och viljekraft, utan äfven sin
generations grundligast bildade och med den största
fantasi utrustade konstnär inom byggnadsfacket. På
senare tiden har Z:s verksamhet varit från olika
synpunkter satt under debatt, förklarligt nog, då
en ny arkitektgeneration med en modernare åskådning
hunnit att träda i hans spår. Särskildt har hans
verksamhet inom restaureringsfacket varit omtvistad,
enär man kommit till insigt om att den estetiska
verkningen af en gammal byggnad på det närmaste
sammanhänger med den individuella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
