Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wolfska stjernor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1857 till Düsseldorf, och 1867 mottog han inbjudning
till Bukarest af Rumaniens furste, Karl, der han
gjorde omfattande studier af landets drägter och
hästar, hvarefter han 1869 besökte Italien. Bland
hans arbeten må nämnas Furstens af Rumanien port,
Torgscen i Bukarest och Värdshus i Rumanien äfvensom
hästtaflor från 1866 och 1870 års krig (som egas af
storhertigen af Oldenburg).
Volkersen [få’lk-J, Niels Henrik, dansk
pierrot-framställare, född d. 2 Mars 1820 i närheten
af Skelskör, der hans fader var skollärare, började
sin bana som cirkus-akrobat, fick 1843 anställning
vid pantomim-teatern i Köpenhamns s. å. inrättade
Tivoli och debuterade der som Pierrot i »Harlekin
mekanisk staty». Han blef snart genom sitt mästerskap
i åtbördsspråkets konst och sin breda, godmodiga komik
publikens gunstling och fortfor att såsom pierrot
fröjda ung och gammal, generation efter generation
i nära femtio år. Då Tivoli 1893 firade sin 50-åriga
tillvaro, blef »gamle V.» d. 15 Aug. föremål för en
lika hjertlig som storartad hyllning. Men på denna
sin hedersdag var den åldrige Pierrot redan sjuk till
döds, och ett par veckor derefter afled han. d. 31
Aug. 1893, i Köpenhamn.
Volkhart [få’lk-], tyska målare. 1. Georg Wilhelm
V., f. i Westfalen 1815, d. i Düsseldorf 1876,
erhöll sin första undervisning i Düsseldorf och
inträdde snart som lärjunge i akademien derst. En
af hans första skapelser var Kristus som den gode
herden (1834); derefter kom Frithiof och Ingeborg
(1835). Sedan sysselsatte han sig mest med bilder
af romantisk-dramatiskt innehåll; särskildt älskade
han att framställa scener ur Maria Stuarts historia,
såsom Rizzio’s mord, Marias tronafsägelse och Marias
vandring till döden. Efter att hafva besökt Italien
målade han Karl IX och Katarina de’ Medici på besök
hos Coligny, Karl II af England i sitt sjukrum
(1862) m. fl. – 2. Max V., f. 1848 i Düsseldorf,
den föregåendes son och lärjunge, studerade 1865–70
vid akademien i sin födelsestad, deltog i kriget mot
Frankrike och blef efter dess slut lärjunge till
v. Gebhart (till 1874). Derefter vistades han ett
år i Bruxelles, sedan i Antwerpen, Brügge och Gent
samt reste 1878 i norra Italien. Hans första mera
betydande tafla var Förbindningssal i Gravelotte
1870, som hade stor framgång. Sedan har han målat
flere genrebilder, såsom Mycket väsen för ingenting,
Audiens hos borgmästaren m. fl.
Volkmann [få’lk-]. 1. Alfred Wilhelm V., tysk fysiolog,
f. 1801 i Leipzig, blef 1826 med. doktor, 1828
docent och 1834 e. o. professor vid universitetet
i sin födelsestad, kallades 1837 till professor
i Dorpat samt blef 1843 professor i fysiologi i
Halle. Död 1877. V. var en framstående och flitig
forskare. Förutom en mängd smärre arbeten utgaf
han Anatomia animalium (2 bd, 1831–33), Beiträge
zur physiologie des gesichtssinnes (1836), Die
selbstständigkeit des sympathischen nervensystems
(jämte Bidder, 1842), Die hämodynamik nach versuchen
(1850) och Physiologische
untersuchungen im gebiete der optik (2 hft., 1863–64). –
2. Richard von V., tysk kirurg och vitter författare,
den föregåendes son, f. i Leipzig 1830, blef professor
i kirurgi i Halle 1867 samt deltog såsom konsulterande
generalläkare i fransk-tyska kriget 1870–71. Han
upphöjdes 1885 af tyske kejsaren i ärftligt
adelsstånd. Död 1889. V. var högt ansedd såsom kirurg
och inlade stora förtjenster om införandet i Tyskland
af den antiseptiska sårbehandlingen (listerska
förbandet, se d. o.) samt dennas fullkomnande. Han
riktade den medicinska literaturen med Beiträge
zur chirurgie (1875) och utgaf från 1870 »Sammlung
klinischer vorträge» med biträde af flere. Under
signaturen Richard Leander uppträdde han med vittra
alster, som röja originel ingifvelse samt fint form-
och språksinne: Träumereien an französischen kaminen
(sagor, 1871; 19:de uppl. 1890), Gedichte (1877;
3:dje uppl. 1885) och idyllen Aus der burschenzeit
(1876 m. m.
Volkmann [få’lk-], Friedrich Robert, tysk tonsättare,
f. 1815 i Sachsen, utbildade sig till en början för
skollärarekallet, men egnade sig sedan åt musiken
samt studerade teori under Anacker i Freiberg och
K. F. Becker i Leipzig, hvarest han gjorde bekantskap
med och tog starkt intryck af Schumann. Han flyttade
1839 såsom musiklärare till Prag och 1842 till Pest
samt lefde 1854–58 i Wien och sedan åter i Pest,
sista tiden såsom professor i harmoni och kontrapunkt
vid musikakademien. Han dog i Budapest 1883. V:s
pianokompositioner, som ofta bära fantastiska titlar,
äro romantiska och poetiska samt i allmänhet af
utprägladt ungersk karakter. Mycket spelade äro
hans båda symfonier, flere stråkqvartetter och
stråkserenader, en pianotrio, en cellokonsert och en
förtjusande »schlummerlied» för harpa, klarinett
och horn. Af sångverk skref han mässor och hymner
för mansröster, diverse sånger för blandade stämmor
och för soloröst, An die Nacht för alt med orkester,
Sappho för sopran med orkester etc. A. L.
Volkmann [få’lk-], Wilhelm Fridolin von, tysk filosof,
f. 1821 i Prag, d. 1877 såsom professor i filosofi vid
universitetet derst., slöt sig till Herbarts skola och
bearbetade den exakta psykologien i samma riktning
som denne. Hans vigtigaste arbete är Grundriss der
psychologie vom standpunkt des philosophischen
realismus (1856; 3:dje uppl. i 2 bd 1884–85).
Volkmar [få’lk-], Antonie Elisabeth Cäcilie, tysk
målarinna, f. 1827 i Berlin, erhöll der från 1848
undervisning af Julius Schrader och utbildade sig
vidare 1853–57 i Paris under Cogniet. Derefter slog
hon sig ned i sin födelsestad, der hon vann bifall för
sina porträtt och genrestycken. Från den tiden märkas
sådana bilder som Konstnär på resa (1854), Den sista
klenoden såld (1858, en af hennes bästa taflor),
Tyska utvandrare (1860) m. fl. Hon vistades 1862–64
i Italien, der hon målade Den nya uppfostrarinnan,
Början af en konstnärsbana o. a.
Volkonskij, Petr Michailovitj, furst V., rysk
fältmarskalk, f. 1776, d. 1852, blef 1793
underlöjtnant vid Semenovska gardesregementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
