Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wittenberge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
summor och kurfursten af Brandenburg 30,000 rdr
mot pant af amtet Belgard i Pommern. Då Karl X
Gustaf beredde sig till sitt polska krig, utnämndes
W. 1655 till fältmarskalk och ståthållare öfver
Pommern samt fick befallning att i spetsen för en
här af 17,000 man inbryta i Polen. Han omringade den
15–24 tusen man starka pospoliten och tvang den till
kapitulationen vid Ujscie (vid Netze) d. 25 Juli,
eröfrade vojevodskapen Posen och Kalisz och stod i
hjertat af Polen, då konungen uppnådde honom. Derefter
belägrade han Krakov, som d. 7 Okt. 1655 kapitulerade,
och tvingade den polske fältherren Koniecpolski att
med sin här underkasta sig. Konungen öfverlemnade då
åt honom befälet i Varsjav, der han efter tappert
försvar mot den polske konungen Johan Kasimir och
hela den polska hären slutligen, d. 21 Juni 1656,
måste dagtinga. I strid mot kapitulationsvilkoren
fördes han fången till fästningen Zamosc, der han dog
1657. Hans lik jordfästes 1671 i Riddarholmskyrkan,
men fördes sedermera till Badelunda kyrka. Med
öfverlägsen militärisk skicklighet förenade W. hårdhet
och grymhet, hvarigenom han ådrog sig polackernas
hat. 1826 lät Svenska akad. prägla en minnespenning
öfver W., hvartill F. M. Franzén knöt ett »Minne»
af W. (»Sv. akadts handl. ifrån år 1796», 12:te bd.,
1829). M. G. S.
Wittenberge [hårdt g], stad i preussiska
regeringsomr. Potsdam (Brandenburg), nära Stepenitz’
förening med Elbe och vid Berlin–Hamburg- samt
W.–Magdeburg-jernvägarna. 10,930 innev. (1885).
Jernvägsverkstäder, klädes- och maskinverkstäder, flodfart
och transitohandel. Den 1851 öppnade Elbebron, som
förenar Magdeburg–Halberstadtjern vägen på venstra
med Berlin–Hamburg-jernvägen på högra flodstranden,
hör till de mest storartade byggnadsverk i sitt
slag. Den har 35 pelare och 1,251 m. (med viadukterna
1,590) längd.
Wittensten (Wittenstein), detsamma som Weissenstein
(se d. o.).
Vitterhet (af Isl. vitr, klok, vettig, kunnig,
af vit, vett, förstånd), skönliteratur, poetisk
literatur, var fordom liktydigt med kunskapsrikedom,
vett, lärdom, men ordet nyttjades under dalinska
och gustavianska literaturskedena företrädesvis i
bemärkelsen allmän humanistisk bildning i förening med
skönhetssinne och innefattade, såsom omfångsbegrepp,
alla de kunskapsgrenar, som ansågos gifva en sådan
bildning (Fr. belles-lettres, i motsats till de
matematiska och naturvetenskaperna, sciences). De
humanistiska lärdomsgrenarna, sådana som historien,
språkkunskapen, fornforskningen m. fl., hade ännu
ej utvecklat sig till strängare vetenskaplighet och
ej lösryckt sig från »vitterheten». Tvärtom var man
angelägen att på allt sätt befästa denna gemenskap
mellan vetenskap och vitterhet, ty man såg deri
enda sättet att åt skönliteraturen tillförsäkra ett
högre värde, en värdig uppgift, och på samma gång
åt lärdomen en vacker form, allt i öfverensstämmelse
med upplysningstidehvarfvets äflan att förena »det
nyttiga med det angenäma» och dess motvilja mot en
från den allmänna bildningen
isolerad lärdom. Inemot 1700-talets slut vunno emellertid
de humanistiska vetenskaperna en sjelfständig,
strängare utbildning och afsöndrade sig från
vitterheten, så att slutligen endast det estetiska
elementet återstod, hvarefter ordets betydelse
af skönliteratur (diktning på vers och prosa samt
vältalighet) blef allt vanligare och numera är den
gängse. Jfr Literatur.
Vitterhetens vänner. Se Nya skolan.
Vitterhets-akademien (Kongl. svenska
vitterhets-academien) stiftades i Stockholm 1753 af
drottning Lovisa Ulrika, under medverkan af riksrådet
frih. A. J. von Höpken och skalden O. von Dalin,
samt var afsedd att, enligt den tidens uppfattning
af begreppet vitterhet (se derom d. o.), vara en
»académie des belles-lettres» i likhet med de i Paris
och Berlin befintliga. Akademiens stiftelseurkund
är dess af Adolf Fredrik d. 20 Mars 1753 stadfästa
»lagar», och den första sammankomsten hölls på
Drottningholm s. å. d. 24 Juli (den höga stiftarinnans
födelsedag). Såsom ämnen för akad:s verksamhet
bestämdes »historien, antiqviteter, med hvad till
bägges upplysning hörer, vältalighet och svenska
språkets uppodling». (Skaldekonsten var så litet en
beherskande uppgift för akad., att den ej ens nämnes
i stadgarna såsom ett särskildt ämne; emellertid
döljer den sig under ordalagen »svenska språkets
uppodling».) Latin och franska skulle dock icke vara
uteslutna, när det gällde lärda skrifter. Afsigten
vore att »frambringa en ren smak, ett städadt tanke-
och ett höfsadt skrifvesätt». Akad. skulle årligen,
under namn af »Handlingar», »journaux» eller
»dagböcker», »utgifva sitt yttrande och omdöme»
öfver utkomna svenska och främmande skrifter, dock
icke teologiska och politiska. Det skulle åligga
hvarje ledamot, med undantag af sekreteraren, att
hvart tredje år ingifva på högtidsdagen något af
honom författadt arbete i akad:s ämnen. Akad. skulle
till oväldig granskning emottaga anonymt inlemnade
skrifter, antingen de vore författade af ledamöter
eller af personer utanför akad. För täflande af
det senare slaget skulle prisämnen uppgifvas (genom
kungörelse i tidningarna) och premier utfästas. Akad:s
ledamöter egde att samlas en gång hvarje vecka, och
årligen skulle en högtidligare allmän sammankomst
hållas d. 24 Juli, då någon ledamot borde genom
ett tal upplifva akad:s underdåniga erkänsamhet
mot stiftarinnan. Ledamöterna, hvilkas antal var
obestämdt, indelades i honorarii (heders-), lärde
och arbetande (det synes hafva varit Lovisa Ulrikas
ganska storartade plan att, i likhet med förhållandena
vid t. ex. flere utländska vetenskapsakademier,
insätta arbetande ledamöter med bestämd aflöning;
men deraf vardt intet). Hedersledamöterna skulle
utnämnas af drottningen och de öfrige föreslås
samt efter fjorton dagar väljas genom omröstning
till Hennes M:ts gillande. Ny ledamot tog sitt
inträde med ett tal, som förut af akad:s direktör
genomlästes. Lefnadsbeskrifningar öfver aflidna
ledamöter skulle uppläsas i akad. och införas i
Handlingarna. Akad:s tjenstemän utgjordes af en direktör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
