Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Winter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har denna växt förr varit odlad under namnet
vinterkrasse. Det är en tämligen stor ört med gula
korsformiga blommor (nat. fam. Cruciferae Adans.) och
6 fyrväldiga ståndare. O. T. S.
Vinterkörseln. Se Byggningshjelpen.
Vinterliggare kallas ett fartyg,
som »ligger i vinterlag», d. v. s. är
afrustadt och upplagdt för vintern.
R. N.
Vinterlöfkoja. Se Mathiola.
Vintermånad. Se November.
Vinternatten (Gammalsv. vinternat), gammalt namn på
natten till d. 14 Okt., då vintern ansågs taga sin
början. Likaså kallade man natten till d. 14 April
sommarnatten (sumarnat), emedan den ansågs inleda
sommaren.
Vinter-rapunsel är ett olämpligt och föga begagnadt
namn på den äkta rapunseln, Campanula rapunculus
L. (se Campanulaceae). Namnet bör icke hänföras
till »vårsallaten», Valerianella olitoria
L., som också blifvit kallad »vår-rapunsel.
O. T. S.
Vintersolståndet. Se Solstitier.
Vintersporer. Se Uredineae.
Winterstetten. Se Ulrich von Winterstetten.
Vintersömn. Se Ide, Sömn och Varmblodiga djur.
Winterthur, stad i schweiziska kantonen Zürich,
vid Eulach, 442 m. öfver hafvet, 21 km. n. ö. om
staden Zürich. 15,805 innev. (1888), nästan alla
tysktalande reformerta. Det är en modern, välbyggd
stad, en af de vackraste i Schweiz (monumentalt
rådhus i grekisk stil af Semper), och på samma gång
en af landets förnämsta fabriks- och handelsstäder,
utgångspunkt för 8 jernvägslinier. De vigtigaste
industrigrenarna äro bomulls- och sidenindustri,
kemisk industri, metallgjuteri samt tillverkning af
maskiner och skodon. Staden var förr mycket rik, men
har på 1880-talet utarmats genom sina förbindelser
i nationaljernvägen. – I den vackra omgifningen
ligga bl. a. slotten Kyburg och Mörsburg samt byn
Ober-W., der den romerska orten Vitudurum låg. Staden
W. anlades omkr. 1180 af grefvarna af Kyburg.
Vinterträdgård. Se Trädgård, sp. 854, och Växthus.
Vinterviken, sprängämnesfabrik i Brännkyrka
socken, Stockholms län, vid Mälaren, något v. om
Liljeholmen. Vid fabriken, som anlades af Immanuel
Nobel och tillhör Nitroglycerinaktiebolaget (stadfäst
1864), tillverkades 1892 302,781 kg. dynamit, med
ett värde af 393,615 kr., och 797,578 kg. svafvelsyra
(värde 31,603 kr.). Antalet arbetare var s. å. 81.
Vinteråsa. Se Vintrosa.
Winther, Rasmus Villads Kristian Ferdinand,
dansk skald, född d. 29 Juli 1796 i byn Fensmark
vid Næstved, prestson, blef genom sin moders
andra äktenskap halfbroder till den två år
äldre P. M. Möller (se denne). W. blef student
1815 och teol. kandidat 1824. Han deltog ifrigt i
studentlifvet, var 1820 en af Studenterforeningens
stiftare och framträdde såsom skald först i dessa
kretsar. År 1828 utkommo Digte, gamle og nye (8:de
uppl. 1882), hvilka straxt väckte uppmärksamhet och
bifall, i synnerhet genom sina berömda Træsnit, en samling
landtliga genrebilder i romansform med kärleken
såsom ämne. Dessa småstycken vunno en högst ovanlig
spridning bland allmänheten och illustrerades längre
fram med teckningar af danska konstnärer (3:dje
uppl. 1871–77). Efter en vistelse i Italien 1830–31
utgaf W. 1835 Nogle digte, deribland romanscykeln
Annette, och 1842 Digtninger, hvilka innehöllo de
första lyriska sångerna Til en (med fortsättning
i andra samlingar), skaldens egen kärlekssaga,
utg. samlade 1893. De tvänne hufvuddragen i W:s
lyrik äro hans oupphunna skildring af Danmarks
natur, i synnerhet sommaren på Själland, och hans
starka erotik, hvilken gifver uttryck åt kärlekens
alla stadier och känslans alla grader. Hans äkta
danska språk och lätta vers hafva gjort honom till
ett mönster för alla senare lyriker. År 1855 utkom
hans största dikt, Hjortens flugt (10:de uppl. 1887;
dessutom tvänne »folkupplagor»), som innehåller så
att säga alla de spridda elementen i hans diktning,
framträdande i en hos en 60-årig skald förvånansvärd
skönhet och värme. W:s Samlede digtnlnger utkommo
1860–62 i 9 bd (af hvilka tvänne innehålla noveller
på prosa), och till dem kommo 1865–72 ytterligare
2 bd. W. hade aldrig någon offentlig anställning,
om man ej såsom sådan vill räkna, att han 1841 någon
tid var lärare i danska för Fredrik VII:s andra
gemål, prinsessan Mariane (emellertid förskaffade
detta honom professors titel, och 1851 erhöll han
af statskassan ett »digtergage»). Sedan 1848 var
han gift med sin ungdomskärlek, Julie Lytthans, som
skilt sig från sin förste make, och hvars syster var
gift med D. G. Monrad. W. lefde under sina sista år
i Paris och dog d. 30 Dec. 1876. Hans lik fördes
på offentlig bekostnad till Danmark. »En samling
breve til og fra Kristian Winther» utkom 1880.
E. Ebg.
Winther, Geert Henrik, dansk politiker, född nära
Horsens d. 20 Nov. J 813, prestson, blef student 1833,
teol. kandidat 1840 och magister 1846. Vald till
ledamot af den grundlagstiftande riksförsamlingen
1848, qvarstod han såsom folketingsman för en
och samma krets 1849–84 samt var dessutom 1856–63
medlem af riksrådet genom folketingets val. W. stod i
politiken mycket nära Tscherning, men uträttade mindre
under sjelfva förhandlingarna än genom politiska
manövrer och hemliga aftal. Efter 1858 hade han
vanligen plats i finansutskottet. När Tscherning
lemnat riksdagen 1866, blef W. ledare för hans
parti, men kom efter hand att stå tämligen ensam,
då flertalet slöt sig till förenade venstern. År
1851 stiftade han för mindre landtbrukare i
Nörrejylland en brandförsäkringsinrättning för
lösören, 1855 en annan för fast egendom och 1856
en kreatursförsäkringsförening. 1850–84 utgaf han
»Nörrejydsk tidende» och grundlade 1862 tillsammans
med Tscherning och L. Björnbak »Jydsk folkeforening».
E. Ebg.
Winthrop [oi’nthråp], Theodore, nordamerikansk
författare, f. i Newhaven 1828, dref studier vid
universitetet derstädes, var derefter några år
anställd i Panama hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
