Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vicente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
album» (13 litografier jämte konstnärens porträtt och
lefnadsteckning). K. W-n.
Wickenburg, Wilhelmine von, född grefvinna
Almásy, österrikisk författarinna, f. i Buda 1845,
sedan 1868 gift med den såsom öfversättare kände
grefve Albrecht W. i Wien, har skrifvit vackra
diktsamlingar, bl. a. Erlebtes und erdachtes (1873),
och större episka dikter, bland hvilka Marina (1876)
är den förnämsta.
Vickensta. Se Vikingstad.
Vicker. Se Vicia.
Vickleby, socken i Kalmar län, Algutsrums
härad. Areal 3,746 har. 750 innev. (1891). V. utgör
ett konsistorielt pastorat, Kalmar stift, Ölands
Medelkontrakt.
Wicklow [oi’cklå]. 1. Grefskap uti irländska
prov. Leinster, mellan Dublin i n. och Wexford
i s. Areal 2,024 qvkm. W. är ett af de fyra
förnämsta berglandskapen på Irland, bestående dels
af berggrupper, dels af enstaka, genom dalar och
slätter skilda berg och bergskedjor. Högsta topparna
äro i n. Kippure (754 m.) och i s. Lugnaquilla
(926 m.). Många af dalarna äro berömda och af
turister mycket besökta för sin naturskönhet, såsom
Dargle, Glencree, Glen of the Downs, Devil’s Glen,
Glenmalure, Glen of Ismail samt Ovoca. De förnämsta
floderna äro Liffey, på nordvestra gränsen, Vartry,
som flyter genom Devil’s Glen till hafvet n. om
Wicklow Head, Avonmore och Avonbeg, som förena
sig till Ovoca, hvilken derefter upptager Aughrim,
samt Slaney, hvilken går söderut genom Carlow
och Wexford. Flere små, romantiska sjöar ligga i
dalarna, bl. a. Dan, Bray och Tay l. Luggelaw samt
Glendalough-sjöarna. Kusttrakten är bördig, och
berglandet lemnar goda fårbeten, ehuru en stor del
af detsamma består af hedar och mossar. Omkr. 21
proc. äro odlad jord, 47 proc. gräs-bärande
mark, 4 proc. skog o. s. v. Vid Ovoca finnas
koppargrufvor, och der fås äfven svafvel och
jernmalm. Den förnämsta blygrufvan på Irland ligger vid
Lugganure. Guld upptäcktes 1796 nära Croghan Kinshela,
men ej i tillräcklig myckenhet att bearbetningen
lönade sig. För öfrigt brytas takskiffer, kalksten
m. fl. stenarter. Folkmängden har på de sista 50
åren nedgått från 126,143 pers. (1841) till 61,934
pers. (1891). – 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, nära
Vartrys utlopp i Irländska sjön. Omkr. 3,400 innev.
Wickman, Gustaf, arkitekt, född i Göteborg d. 8
Nov. 1858, genomgick Chalmersska slöjdskolan derst.,
studerade 1881–84 vid konstakademien och gjorde
derefter en studieresa till Frankrike, Tyskland och
Italien. Bland hans arbeten må nämnas det ståtliga och
egendomliga huset n:r 7 & 9 vid Vasagatan i Stockholm
(1890), Nacka kyrka (1891) samt i främsta rummet den
svenska utställningsbyggnaden å Columbus-utställningen
i Chicago 1893 (träbyggnad), till hvilken han funnit
hufvudmotivet i Lidköpings gamla rådhus, och som han
med användande af svenska renaissancemotiv förlänat
en egendomlig, rik och pittoresk karakter. I förening
med arkitekten G. Ringström utarbetade han 1891
de uppseendeväckande förslagsritningarna till riksbankshus å
Helgeandsholmen samt till riksdagshus antingen å
Skeppsholmen eller å Riddarholmen (å den senare 2
alternativ), hvilka framträdde såsom en konstnärlig
opposition mot planen att förlägga både riksdags-
och riksbankshus å Helgeandsholmen. W. är en af de
mest bemärkta och hoppgifvande krafterna i vår yngre
arkitektgeneration, som visat sig så rik på nya och
kraftiga initiativ.
Wickram, Jörg (Georg), tysk författare, bördig
från Kolmar, stiftade 1546 en mästersångareskola
i nämnda stad och fick 1555 stadsskrifvaresysslan
i Burgheim. Död omkr. 1560. W. var en alsterrik
berättare, och hans på praktisk verkan anlagda arbeten
utgöra en början till den tyska prosaromanen. Det
mest betydande är Rollwagenbüchlin (1555; senast
utg. 1865), en samling smärre berättelser, till stor
del hemtade från medeltidens burleska »schwänke». I
folkböckernas stil diktade han de större berättelserna
Gabriotto und Bernhard (om trogen kärleks makt), Von
guoten und bösen nachbaurn (1556), Der goldtfaden
(1557; om en herdegosse, som blir grefve) m. fl. Han
skref äfven bibeldramer och muntra fastlagsspel.
Vicksburg [-börg], största staden i nordamerikanska
staten Mississippi, ligger högt på venstra stranden
af floden Mississippi, nästan midt emellan Memphis
och New Orleans, och står genom jernväg i förbindelse
med Södra Pacific-banan. Omkr. 20,000 innev., deraf
nära hälften färgade. V. är en af de förnämsta i
inlandet belägna utskeppningsorterna för bomull,
men har äfven åtskilliga industriella anläggningar,
såsom sågverk och oljeqvarnar. Under inbördeskriget
(1861–65) var V. en mycket vigtig strategisk punkt,
emedan det beherskade flodfarten på Mississippi, samt
belägrades derför 1863 af nordstaternas trupper och
kapitulerade slutligen d. 4 Juli till general Grant.
Wickström, Victor Hugo, skriftställare, född i
Hedemora d. 29 Maj 1856, blef student i Upsala
1875, filos. kandidat 1877 och filos. licentiat
1882 (sedan han idkat studier äfven i Berlin och
vid Sorbonne) samt promoverades 1883 till filos.
doktor i Lund, hvarest han derefter ett par år
fortsatte sina studier. Han är sedan 1886 redaktör af
»Jämtlandsposten» i Östersund och sedan 1888 egare af
denna tidning jämte tryckeri. W. har berest större
delen af Europa. Under författarenamnet Christer
Swahn (bildadt efter modernsnamn, Christina Swahn)
har W. utgifvit flere vittra och resonerande alster,
af hvilka några väckt uppmärksamhet genom bisarreri,
andra genom sjelfständiga tankar. Här må nämnas En
sjelfmördåres anteckningar (1882), Dikter (s. å.),
Sanningskär (1885) och »Bildning» (1886). Under sitt
eget namn har han författat estetiska och filosofiska
afhandlingar samt romanen Sådan var vägen (1891).
Wicliffe. Se Wycliffe.
Vico, Enea, italiensk kopparstickare, f. i Parma,
d. i Ferrara 1570, studerade troligen hos T. Barlachi,
för hvars räkning han 1541–42 utförde en följd af
24 blad grottesker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
