Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vesterås arfförening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
län med 4,922 qvkm. och 107,996 innev.,
å Örebro län med 3,978 qvkm. och 58,475 innev.
samt å Kopparbergs län med 29,476 qvkm. och
199,547 innev., tillsammans 38,376 qvkm. och 366,018
innev. (1891).
K. S.
Westfalen. 1. Provins i Preussen, begränsad i
n. af prov. Hannover, i ö. af Schaumburg-Lippe, Lippe,
Braunschweig, prov. Hessen-Nassau samt Waldeck,
i s. af Hessen-Nassau (reg.-omr. Wiesbaden), i
s. v. af Rhenprovinsen och i n. v. af Nederländerna.
Provinsen, hvars areal utgör 20,204 qvkm., fick sitt
nuv. omfång på Wienkongressen (1814–15). De äldsta
preuss. områdesdelarna af prov. äro de 1609 med
Jülich-Kleveska arfvet till Brandenburg komna
grefskapen Mark och Ravensberg. Genom westfaliska
freden, 1648, förenades dermed såsom furstendöme
stiftet Minden. Genom köp tillkommo grefskapen
Tecklenburg och Limburg, genom arf grefskapet
Lingen, genom riksdeputations-hufvudbeslutet 1803
stiften Münster och Paderborn såsom furstendömen
samt furstendömet Korvey. Till dessa
landsdelar, som 1807–13 voro förenade dels med
konungariket Westfalen (se nedan), dels med
storhertigdömet Berg, lades 1815 hertigdömet
Westfalen, furstendömet Siegen, grefskapen
Wittgenstein, fria riksstaden Dortmund samt
flere mediatiserade riksständer i den forna
westfaliska kretsen. Folkmängden uppgick 1890
till 2,428,736 pers., hvilka tala en nedertysk munart.
Något öfver hälften är katoliker, omkr. 20,000
judar, resten protestanter. – Till sin fysiska
beskaffenhet är W. ett kuperadt eller lågbergigt
land; endast regeringsområdet Münster är öfvervägande
slättland. Östra och nordöstra delen upptages af
Weserbergen; södra delen fylles af den nordligaste,
mellan Sieg och Ruhr belägna afdelningen af
nederrhenska skiffer- och gråvackeberget. Ruhrs dal
skiljer derifrån Haars l. Haarstrangs kala ås, som
i ö. är 280–320 m. hög. Den är mot s. brant,
men sluttar småningom mot n. till Lippedalen (kallad
Hellweg). Det vidt utgrenade och af djupa dalar
fårade bergssystemet s. om Ruhr kallas Sauerland,
och dess östra del, Winterbergplatån,
har provinsens högsta punkt, Astenberg (830 m.).
Denna platå förenas med Westerwald på sydöstra
gränsen genom Rothaar- l. Rotlagergebirge (Ederkopf,
694 m.). Mellan Teutoburgerwald på nordöstra
gränsen och Haarstrang intränger westfaliska
lågslätten såsom en fortsättning af det nederländska
slättlandet. W. är deladt mellan Rhens, Ems’ och
Wesers flodområden. Rhen sjelf berör ej W.,
men dess bifloder Ruhr och Lippe äro provinsens
förnämsta vattendrag. Ems genomströmmar provinsens
norra del, och Weser dess nordostligaste område,
genombrytande Weserbergen medelst ett smalt pass,
kalladt Westfaliska porten. Sammanlagda längden af
farbara vattenvägar är 383 km. Inga sjöar eller
kanaler finnas. Under förberedelse är en vigtig
kanal mellan Dortmund och Ems. – Klimatet är
på det hela taget tempereradt, ehuru vintrarna
i bergen stundom äro ganska stränga. – Den
industriella verksamheten är öfvervägande; dernäst
komma jordbruk och ladugårdsskötsel. Omkr. 42 proc.
af arealen äro odlad jord, 25 proc. ängar och
betesmarker, 28 proc. skog, resten improduktiv mark.
Jordens bördighet är mycket olika; minst gifvande
är norra och nordöstra delen. Jorden är delad
mellan en mängd småbönder och arrendatorer.
Flere sädesslag odlas, men afkastningen fyller
ej behofvet. De vigtigaste jordbruksalstren
äro måhända lin och hampa, i hvilkas produktion
W. intager främsta platsen bland Preussens provinser.
Skogarna, hufvudsakligen löfskog, ligga mest
i söder. Ett stort antal nötkreatur och svin
uppfödes; de senare lemna de vidtbekanta westfaliska
skinkorna. Getter äro mycket allmänna i vissa
trakter, och åt hästafveln egnar regeringen stor
omsorg (stuteri i Warendorf). Fårafveln är
obetydlig. Genom sin rikedom på stenkol och
malmer är W. ett af de lifligaste industriella
områden i Tyskland. Mindre stenkolsfält ligga i
n. och på andra ställen; det största ligger
vid Ruhr. Hufvuddistrikten för de öfriga grenarna
af bergsbruket äro trakterna kring Siegen, Brilon
och Olpe samt grefskapet Mark. Näst Rhenprovinsen
lemnar W. den mesta jernmalmen, näst Schlesien och
Rhenprovinsen den mesta zinkmalmen, näst prov. Sachsen
den mesta kopparmalmen och af alla provinser i
Preussen största qvantiteten svafvelkis. Derjämte
brytas bly-, nickel- och antimonmalm, flere
slags byggnadssten, gips, marmor och skiffer.
Salt erhålles från 7 saltverk, och 34 mineralkällor
äro besökta af kurgäster, bl. a. Driburg,
Lippspringe och Oeynhausen. Det egentliga sätet
för linneindustrien är sedan 14:de århundradet trakten
mellan Lippe och Weser. Dess hufvudcentrum är nu
Bielefeld, der äfven juteväfnader tillverkas.
Äfven ylleväfverier, strump- och bandtillverkning,
klädes- och bomullsfabrikation äro betydande.
De förnämsta sätena för metallindustrien äro
Iserlohn, Lüdenscheid, Altona, Hagen och den
s. k. Enneper strasse. De vigtigaste alstren äro
jern och stål af alla slag, tråd, plåt och bleck,
maskiner samt verktyg af jern och stål, jämte silfver,
bly, koppar, zink, nickel, svafvel, svafvelsyra,
qvicksilfver, jern- och kopparvitriol. Bergsbruk,
hyttor och saliner sysselsatte 1882 97,735 arbetare,
deraf 95,491 i regeringsområdet Arnsberg. Exporten
består, utom af de mångfaldiga fabriksalstren.
af trävaror, skinkor, korf och »ankarstockar»
(pumpernickel). Jernvägarna hade 1888 en längd
af 2,199 km. – Af högre undervisningsanstalter
har W. teol.-filosofisk akademi i Münster,
21 gymnasier, 11 realgymnasier, 2 progymnasier, 5
realprogymnasier, 9 skollärareseminarier, omkr. 2,000
offentliga folkskolor, 2 högre och 4 lägre
landtbruksskolor, 2 bergsskolor, 1 hytteskola, 1 fackskola
för metallindustri samt åtskilliga andra
fackskolor. – I administrativt hänseende är
W. indeladt i 3 regeringsområden: Münster med 11, Minden med
11 och Arnsberg med 18 kretsar. Provinsen har
103 städer. Provinsregeringens säte är Münster.
I »das Herrenhaus» är provinsen representerad af
21 och i »das Abgeordnetenhaus» af 31 medlemmar.
Till tyska riksdagen sänder den 17 ombud.
De evangeliska kyrkornas angelägenheter förvaltas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
