Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vermskog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(30,8 proc. af hela unionens tillverkning). Åt
ladugårdsskötseln egnas stor omsorg; smör, ost
och gödboskap utföras. 1880 funnos 2,874 fabriker
med 17,540 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 31,35 mill. doll., hvaraf största andelen
kom på sågverken. Enda hamnen är Burlington
vid Champlain-sjön. Jernvägarna hade 1886 en
längd af 1,522 km. Folkmängden, som 1791 uppgick
till 85,425 pers., hade 1850 vuxit till 314,120,
men har derefter, till följd af stark utvandring
till Vestern, ökats obetydligt och utgjorde 1890
332,422 pers., utvisande en ökning under sista
årtiondet af endast 136 pers. Kongregationalister,
metodister, katoliker, baptister och episkopaler
hafva de talrikaste församlingarna. 1886 funnos
2,557 offentliga skolor, deraf 39 »highschools»
och 25 »academies». Ett statsuniversitet finnes i
Burlington (sedan 1800). Författningen är af 1793
med några förändringar. Guvernören väljes för 2 år
af alla manliga medborgare, som fyllt 21 år och bott
i staten 1 år före valet. Lagstiftande församlingen
består af en senat af 30 medlemmar, valda grefskapsvis
efter folkmängden, och ett representanthus, bestående
af ett ombud från hvarje township (244). Valen ske
for 2 år. Till kongressen sänder staten 2 senatorer
och 2 representanter. Hufvudstad är Montpelier. –
V. blef kändt för européerna först 1608, då Champlain
undersökte den sjö, som bär hans namn. Under de
följande 100 åren företogos flere expeditioner
mot indianerna. Militärposter anlades af både
fransmän och engelsmän, men det första nybygget
först 1724. Både New Hampshire och New York gjorde
anspråk på landet. 1777 förklarade sig befolkningen,
då uppgående till omkr. 30,000 pers., oberoende och
sökte säte i kongressen, men blef liksom 1776 och 1782
afvisad. Först 1789 uppgaf New York sina anspråk,
och V. upptogs 1791 som den 14:de staten i unionen.
Vermskog. Se Värmskog.
Vermund, dansk sagokonung. Se Uffe den spake.
Wermut(h), T., malört; ett slags med malört,
kanel, pomeransskal m. m. kryddadt vin, vermut
(T. wermutwein, Ital. vermouth), som tillverkas
hufvudsakligen i Ungern och Italien, har en brun
eller ljusgul färg samt smakar bittert, men på
samma gång sötaktigt och aromatiskt. Flere olika
beredningssätt användas. Om ungersk vermuts beredning
se Ungerska viner. De italienska vermut-sorterna,
hvilka mestadels exporteras från Turin, innehålla
högst 16 volymprocent alkohol, hvaremot de ungerskas
alkoholhalt utgör endast omkr. hälften deraf.
Vernamo. Se Värnamo.
Vernanäs. Se Värnanäs.
Vernation (Lat. vernatio, skinnömsning hos ormarna,
af ver, vår), bot. Se Blomknopp.
Werndl-geväret. Se Eldhandvapen, sp. 345 o. f.
Verne [värrn], Jules, fransk författare, f. i
Nantes 1828, studerade juridik i Paris och började
1850 skrifva lustspel samt libretter till komiska
operor. Sedan 1863 har han gjort sig
ett vida berömdt namn genom sina hufvudsakligen
i undervisande syfte skrifna »naturvetenskapliga»
romaner, i hvilka den moderna tidens geografiska,
astronomiska och fysiska upptäckter inväfvas i
fantastiska tilldragelser och intresse väckes för
ännu olösta problem. Hans berättelser hafva fasta
grundstenar af fysikaliska data, men sluta i det
sagolikas och omöjligas verld, i en jättelik och
ofta hemsk naturfantastik. V. förstår att uppfinna
omvexlande och uthålligt spännande ämnen. Han
väljer med smak och förstånd personager, som passa
till handlingen, och genomför dem karakteristiskt;
han förfogar öfver en ovanlig förmåga att skildra,
och hans naturvetenskapliga insigter äro mycket
betydande. Läsaren fängslas starkt genom makten af det
hemlighetsfulla hos karaktererna eller i de verldar
han afslöjar; men äfventyren njutas riktigt först
af den, som uppfattar de matematisk-fysikaliska
uträkningarna. Hans berättelser uppgå till
nära 60 och hafva öfversatts på många språk,
t. o. m. japanska och arabiska. Bland de till
svenska öfversatta höra följande till de mest
omtyckta: »Från jorden till månen» (1871; 3:dje
uppl. 1881), »En verldsomsegling under hafvet» (1872;
2:dra uppl. 1879–80), »Till jordens medelpunkt»
(1873; 3:dje uppl. 1878), »Fem veckor i ballong»
(1873; 2:dra uppl. 1880), »Kapten Grants uppsökande»
3 bd, 1873–74), »Kapten Hatteras’ reseäfventyr»
(1873; 3:dje uppl. 1888), »Den hemlighetsfulla ön»
(3 bd, 1875; 2:dra uppl. 1876), »Jorden rundt på
80 dagar» (5:te uppl. 1876), »Tsarens kurir» (1876;
2:dra uppl. 1877), »En kapten om femton år» (1878) och
»Kin-Fo» (1879; dramatiserad af F. Hedberg 1892). Med
tillhjelp af Dennery o. a. har V. gjort sceniska
utstyrselstycken af »Jorden rundt på 80 dagar»,
»Kapten Grant», »Tsarens kurir» m. fl. Dessutom
har V. utarbetat Géographie illustrée de la France
(1867–68; med Th. Lavallée) och Histoire générale
des grands voyayes et des grands voyageurs (3 bd,
1879; »De geografiska upptäckternas historia»,
1880–84). V:s »Oeuvres complètes» utgåfvos i 34 bd
(illustr. uppl. i 15 bd) 1878. En illustrerad samling
af hans reseskildringar började 1892 utgifvas på
svenska under titeln »Underbara resor».
Werner, Abraham Gottlob, tysk mineralog och medverkare
till grundläggningen af geognosien såsom vetenskap,
föddes d. 25 Sept. 1750 i Wehrau i Oberlausitz och
var son till en bruksinspektör samt hade i unga år en
tid sjelf anställning vid ett bruk. Efter studier vid
bergsakademien i Freiberg (1769) och vid Leipzigs
universitet (sedan 1771) utnämndes han 1775 till
lärare i mineralogi och bergsvetenskap vid ofvannämnda
bergsakademi samt innehade denna lärarebefattning
till sin död, i Dresden d. 30 Juni 1817. I Freibergs
park restes 1851 en minnesvård öfver honom. W. skilde
mineralogién från geognosien, hvilken senare vetenskap
han började föreläsa 1785. Hans mineralogiska
system – stödt allenast på yttre iakttagelse –
saknar visserligen vetenskaplig hållning, men hans
mineralbeskrifningar äro klassiska. I stället för de
under namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
