Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vecka (Fornnord. vika, Eng. week, T. woche, D. uge), benämning på en tidsperiod af (vanligen) 7 dagar - Veckelbjörnen (honingsbjörnen, kinkajou), Cercoleptes caudivolvulus, zool. - Weckelsdorf (Tsjech. Teplice), köping i nordöstra Böhmen - Weckerlin, Jean Baptiste Théodore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi äfven hos andra folk, t. ex. en femdagar-svecka
(pentad) hos aztekerna, en tiodagarsvecka (dekad)
under tiden för den republikanska kalendern i
Frankrike (1793–1805) och en trettondagars-vecka hos
maya-folken i Yucatan. I den hedniska Norden fanns
likaså en femdagarsvecka (fimtir), och antagligen var
det angelsachsiska missionärer, som der införde icke
blott sjudagars-veckan, utan äfven namnet »vecka»
(Angelsachs. wicu, wucu) och benämningarna på
veckodagarna (utom »lördagen»). Judarna, som benämnde
sin hvilodag sabbat, hade för de öfriga dagarna
inga andra namn än deras ordningsnummer efter sabbat
(1:sta dagen efter sabbat = söndag o. s. v.). I den
kristna kyrkans tidsindelning räknas på samma sätt
från söndagen (veckans 1:sta dag): feria secunda,
feria tertia o. s. v. = 2:dra veckodagen (måndag),
3:dje veckodagen (tisdag) o. s. v., och derifrån hafva
portugiserna lånat sina benämningar på veckans dagar
(segunda feira, terça feira o. s. v.). Öfriga moderna
folks namn på veckodagarna sammanhänga för det mesta
med de gamles namn på planeterna, hvilka dessa tänkte
sig kretsa kring jorden i följande ordning, utifrån
räknadt: Saturnus, Jupiter, Mars, Solen, Venus,
Merkurius och Månen. Man tänkte sig vidare hvar och
en af dessa planeter eller motsvarande gudom beherska
hvar sin af dygnets 24 timmar och benämnde dagen
efter den planet (»dagsregenten»), som beherskade dess
första timme. Om sålunda t. ex. Saturnus beherskade
första timmen af en viss dag (dies Saturni), kommo
under hans välde äfven den 8:de, 15:de och 22:dra
timmen af samma dag. Jupiter och Mars erhöllo då
resp. den 23:dje och den 24:de timmen, hvadan Solen
kom att beherska 1:sta timmen af påföljande dag,
som sålunda blef dies Solis, o. s. v. På det sättet
fick man följande benämningar på de sju veckodagarna:
dies Saturni (lördag), d. Solis (söndag), d. Lunae
(måndag), d. Martis (tisdag), d. Mercurii (onsdag),
d. Jovis (torsdag) och d. Veneris (fredag). Se härom
Dag och artiklarna om de särskilda veckodagarna. –
Veckodag, som ej är sön- eller helgedag, kallas
på svenska »hvardag» eller »söckendag» (söknedag),
Gammalsv. sykn (sökn) dagher l. suknudagher, hvilket
urspr. betydde dag, då man kunde »sökia» (sykia), söka
någon inför rätta, d. v. s. dag, då rättegångsmål
kunde förehafvas. Söckendagarna voro fordom (då
helgedagarnas antal var mycket stort) vida färre än
nu. – Om »Dymmelveckan» l. »Stora veckan» l. »Heliga
veckan», stundom äfven kallad »Stilla veckan», se
Dymmeldagar och Påskveckan. Om »Hvita veckan» se
art. derom. »Fruntimmers»- l. »Flickveckan» benämnas
dagarna 19–26 Juli, emedan de bära idel qvinnonamn
(så när som på Jakob). Denna tid har i Sverige dåligt
rykte om sig för beständigt regnande. Emellertid säger
H. H. Hildebrandsson (i »Ant. tidskr. för Sverige»,
VII, 1883): »Jag har undersökt denna veckas nederbörd
i Uppsala för 15 af de senaste åren, för 15 år i
början af detta århundrade samt för 15 år i midten
af det förra, men icke kunnat finna någon nämnvärd
olikhet mellan den
ifrågavarande veckan och den närmast föregående och
efterföljande i detta hänseende. Emellertid hafva
alla tre det gemensamt att de infalla kring tiden
för den största nederbörden under året i vårt
land. Nederbörden är nemligen här störst i Juli
och Augusti månader.» Då nu fruntimmersveckan
infaller i slutet af Juli, så är det klart, att
den nära sammanfaller med maximum af nederbörd. –
»Försakelsevecka», en vecka, hvarunder man
inskränker kosthållet eller aflägger ett eljest
brukadt njutningsmedel o. s. v., för att lemna de
sålunda inbesparda penningarna till ett välgörande
ändamål (uttrycket begagnas hufvudsakligen inom den
s. k. frälsningsarmen; se Salvationisterna).
Veckelbjörnen (honingsbjörnen, kinkajou), Cercoleptes
caudivolvulus, zool., hör till familjen Procyonidae
och ordningen rofdjur bland däggdjuren. Han skiljer
sig från de med honom beslägtade amerikanska tvätt-
och näsbjörnarna till det yttre företrädesvis
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
