Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wartburg, borg i Sachsen-Weimar - Wartenburgfesten kallas en nationel fest, som på inbjudning af Jena universitets burschenschaft hölls på slottet Wartburg vid Eisenach d. 18 och 19 Okt. 1817, således på reformationens trehundrade jubileumsår och årsdagen af slaget vid Leipzig 1813 - Wartburgkriget. Se Sångarekriget på Wartburg - Warte. Se Warthe - Wartel, Pierre François - Wartenberg, Johann Kasimir von Kolbe, grefve von W. - Wartenburg, by preuss. prov. Sachsen - Wartensleben. 1. Alexander Hermann von W. - Wartensleben. 2. Ludwig Wilhelm von W. - Wartensleben. 3. Hermann Ludwig Wilhelm Karl Alexander Friedrich von W. - Warthe l. Warte (P. Warta), största bifloden till Oder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lopp betydligt vanstäldt, men genom den
nuv. storhertigen Karl Alexander återstäldt i
sina gamla former och sin forna glans. Bland
konstverk i de restaurerade rummen må nämnas:
i landtgrefverummet sju förträffliga fresker af
M. von Schwind (scener ur de förste
landtgrefvarnas af Thüringen lif), i sångaresalen en stor
fresk, framställande sångarekriget på W. (se
d. o.) af samme mästare, i det dertill stötande
Elisabetsgalleriet densammes framställningar ur den
hel. Elisabets lif, i det öfvermåttan rikt prydda
kapellet glasmålningar (till en del gamla) och andra
bilder samt i riddare- l. festsalen (tredje våningen
af landtgrefvehuset) ornamentala och historiska
målningar af Wetter. I »ritterhaus’» öfre våning
ligga de tre s. k. reformationsrummen, inredda i
1500-talets stil, och der bredvid Lutherskammaren,
oförändradt bibehållen i det skick, hvari den befann
sig, då Luther bodde der Maj 1521–Mars 1522. Borgen
byggdes, sannolikt 1067–73, af landtgrefven Ludvig
Hopparen och var sedan ända till Henrik Raspes död
(1247) residens för de thüringske landtgrefvarna.
Wartburgfesten kallas en nationel fest, som på
inbjudning af Jena universitets burschenschaft
hölls på slottet Wartburg vid Eisenach d. 18 och 19
Okt. 1817, således på reformationens trehundrade
jubileumsår och årsdagen af slaget vid Leipzig
1813. I festen deltogo minst 500 studenter från 12
tyska universitet och åtskilliga Jena-professorer. I
slottets riddaresal afsjöngs en Luther-psalm. Tal
och gudstjenst höllos; ett fackeltåg företogs. Andra
dagen egnades åt tal för duellväsendets afskaftande
och för bildande af ett allmänt tyskt burschenschaft,
hvarefter man begick nattvarden. Emellertid hade
några, som stannat qvar efter fackeltåget, tagit sig
det orådet före att sinnebildligt å båle bränna 28
skrifter af misshagliga politiska författare jämte
vissa emblem af militarismen. När detta blef kändt,
uppstod ett stort larm i de reaktionäres läger, och
angifvelser mot festdeltagarna haglade. Wartburgfesten
bidrog, i förening med studenten Sands 1819 begångna
mord på Kotzebue, till att framkalla de stränga
polisåtgärder, som tyska regeringar vidtogo mot
universiteten och dessas burschenschaften (se
d. o.). Jfr Kieser: »Das Wartburgfest» (1818).
Wartburgkriget. Se Sångarekriget på Wartburg.
Warte. Se Warthe.
Wartel, Pierre François, fransk sångare,
f. 1806, d. 1882, elev af Pariskonservatoriet
och Chorons institut, blef 1831 engagerad som
tenorsångare vid Stora operan, gjorde derefter
korisertresor i Europa och slog sig slutligen ned
såsom sånglärare i Paris. Bland hans mest ryktbara
elever räknas Zelia Trebelli och Kristina Nilsson.
A. L.
Wartenberg, Johann Kasimir von Kolbe, grefve von W.,
tysk hofman, f. 1643, d. 1712, var kurfurst Fredriks
af Brandenburg förklarade gunstling och öfverhopades
med utmärkelser samt stod sedan 1696 såsom
öfverkammarherre i spetsen för hofstaten. Kejsaren
utnämnde honom 1699 till riksgrefve af Wartenberg (han
hette förut von Kolbe). Efter Danckelmanns fall
(1697), hvartill W. ej tyckes hafva bidragit, var
han i tolf år faktiskt förste minister i Preussen,
utan att utnämnas till minister eller ledamot af
geheimerådet. Orsaken till W:s inflytande låg till
stor del deri att han förstod att smickra Fredriks
fåfänga och lyckligen medverkade till hans upphöjelse
till konung (1701). Konungen såg sig, ehuru ogerna,
föranlåten att 1711 aflägsna den föga omtyckte
gunstlingen.
Wartenburg, by i preuss. prov. Sachsen, på Elbes
venstra strand, 13 km. ofvanför Wittenberg, är bekant
genom den af Blücher anförda schlesiska arméns
öfvergång öfver Elbe d. 3 Okt. 1813 och strid mot
franska kåren Bertrand, som hade till uppgift att
hindra en öfvergång af floden.
Wartensleben. 1. Alexander Hermann von W.,
grefve, preussisk fältmarskalk, f. i Westfalen
1650, d. 1734, deltog i fransk tjenst i Ludvig
XIV:s krig i Nederländerna 1667–68 och 1672–73,
gick derefter i Hessen-Kassels tjenst och tog del
i Danmarks krig med Sverige 1675–78, hvarunder
han för en tid råkade i svensk fångenskap, samt
kämpade derefter under flere år med turkarna. 1691
fick han befälet öfver Sachsen-Gothas trupper,
hvilka han tillika med andra rikskontingenter såsom
österrikisk fältmarskalklöjtnant förde i fälttågen
i Flandern och vid öfre Rhen. 1702 gick han i
preussisk tjenst såsom verkligt geheime krigsråd
och generalfältmarskalk. 1703 blef han preussisk
grefve, 1706 riksgrefve. – 2. Ludwig Wilhelm von W.,
grefve, militär, den föregåendes sonson, f. 1734,
tjenade först i Holland och från 1758 i Österrike samt
deltog i Sjuåriga kriget, i bajerska tronföljdskriget
och i 1788–91 års krig med turkarna. 1794 blef han
feldzeugmeister. 1796 förde han befälet vid nedre
Rhen mot Jourdan, blef slagen vid Friedberg (d. 10
Juli), förenade sig med ärkehertig Karl, utmärkte
sig i slaget vid Würzburg (d. 3 Sept.) och segrade i
förening med Karl öfver Moreau vid Emmendingen (d.
19 Okt.), men blef der svårt sårad. Han afled 1798
till följd af sina sår. – 3. Hermann Ludwig Wilhelm
Karl Alexander Friedrich von W., grefve, preussisk
general, den föregåendes brorson, f. 1826, studerade
1844–48 juridik i Berlin och inträdde s. å. i
hären såsom sekundlöjtnant vid ett
landtvärnskavalleri-regemente. Sedan 1857 med få års undantag
tillhörande generalstaben, deltog han i krigen 1864,
1866 och 1870–71, i det sistnämnda bl. a. såsom
stabschef vid sydarmén och i denna egenskap utmärkande
sig vid Pontarlier (d. 1 Febr. 1871). 1872–75 hade han
ledningen af den stora generalstabens krigshistoriska
afdelning och förestod redaktionen af det bekanta
generalstabsverket öfver fransk-tyska kriget. 1873–78
var han ställd till generalstabschefens disposition,
blef 1879 generallöjtnant och var 1884–88
kommenderande general för III:dje armékåren.
Warthe l. Warte (P. Warta), största bifloden till
Oder, har sina källor på sydpolska kalkstensplatån,
nära Weichsels biflod Pilicas ursprung samt flyter
mot n. v., derefter i en stor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
