Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- V. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, inskrifter m. m.
- V. 2. Engelska (nord-amerikanska) förkortningar
- V. 3. Musikaliska termer
- V. 4. Kemiska tecken
- Waadt, tysk benämning på schweiziska kantonen Vaud (se d. o.)
- Waag, Magyar. Vág, biflod från v. till Donau i Ungern
- Waage, Peter
- Waagen, Gustav Friedrich
- Vaagevand, en af Otta bildad, 40 km. lång insjö i Ottadalen, norra Gudbrandsdalen, Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
v. c. = verbi causa, till exempel.
V. D. = verbum Dei (Guds ord); vir doctus (en lärd
man); volente Deo (med Guds vilja, om Gud vill).
V. D. M. = verbi divini minister, Guds ords tjenare,
prest.
V. D. M. I. AE. = verbum Domini manet in aeternum,
Herrens ord förblifver evinnerligt.
V. E. = vir egregius, en ovanlig, utmärkt man.
V. F. = vive felix (lef lycklig!); vivus fecit (lät
göra, medan han lefde).
v. gr. = verbi gratia, till exempel.
V. H. = vir honestus, en hederlig man.
V. I. = vir illustris, en ansedd, förnäm man.
V. L. = vivus legavit, förordnade, medan han lefde.
V. N. = vicarii nomine, i egenskap af fullmäktig.
V. O. = vir optimus, en rättskaffens man, en
hedersman.
Vol. = volumen (Fr. volume), volym.
V. P. = vir perfectissimus, en i allo fullkomlig man;
vivus posuit, uppförde, medan han lefde. Se vidare
förkortn. under U.
V. Q. = vir quaestorius, f. d. qvestor, med qvestors
rang.
V. R. = votum reddidit, infriade sitt löfte. Se
vidare förkortn. under U.
V T. = Vetus testamentum, Gamla testamentet.
Vulg. = Vulgata (se Bibelöfversättningar, sp. 460);
vulgare, vulgariter, vulgärt, lågt, tillhörande
hvardagsspråket; vulgo, öfverallt, allmänt, vanligen.
V. V. = virgo vestalis, vestalisk jungfru, vestal. Se
vidare förkortn. under U.
VV. CC. (se ofvan V. C.).
vv. ll. = variae (eller variantes) lectiones, olika
läsarter.
2. Engelska (nord-amerikanska) förkortningar.
Va = Virginia.
W. C. = water-closet, vattenklosett.
W. I. = West India, West Indies, Vestindien.
Wisc. = Wisconsin.
Vt = Vermont.
W. Va = West Virginia.
3. Musikaliska termer.
V. = violino; voce (röst, stämma); volti (Ital.),
vänd! (näml. bladet).
Var. = variation.
V. S. = volti subito, vänd hastigt!
4. Kemiska tecken.
V = vanadium, vanadin.
W = wolframium, volfram.
vin. = vinum.
*
v. = van, von (se d. o.).
v. = venster; verb (v. a. = verbum activum,
v. p. = verbum, passivum o. s. v.); vers; vest, vester,
vestlig; vokativ; volym; vänd!
W (på kompassen) = west (Eng.), vest, vester.
v. l. = vestlig längd.
Waadt [vat], tysk benämning på schweiziska kantonen
Vaud (se d. o.).
Waag [vag], Magyar. Vág, biflod från v. till Donau i
Ungern, uppstår i norra Ungern af två källströmmar,
Hvita W., som har sina källor i Gröna sjön (Zeleno
Plesso) och Wasetz-sjön vid det 2,492 m. höga Kriwan,
och Svarta W., som upprinner sydligare, vid det
1,940 m. höga Kralowa Hora. Efter föreningen flyter
floden först i vestlig, derefter i sydlig riktning,
kommer vid Neustadtl ned på slättlandet samt mynnar
vid Guta ut i den s. k. Pressburgska Donauarmen,
som under namnet Vágduna (W.-Donau) vid Komorn
förenar sig med hufvudarmen. Flodens längd är
omkr. 300 km. Bifloder: fr. h. Arva och Kisucza,
fr. v. Revucza och Thurocz. Under sitt snabba lopp
för W. med sig oerhörda massor af grus, hvarmed
den under sina plötsliga öfversvämningar betäcker
omgifningarna. Genom sina många öar och sandbankar
bereder den flodfarten många hinder. Dess nedre dal
är öppen, bred, delvis sumpig, men synnerligen bördig.
Waage [våge], Peter, norsk kemiker,
universitetslärare, född på Hiterön d. 29 Juni 1833,
blef student 1854 och filos. kandidat 1855. År
1858 erhöll han guldmedalj vid universitetet
för en afhandling om Syreradikalernes theori,
hvarefter följde hans utnämning till lektor i
kemi vid universitetet 1862 och till professor
1866, med hvilken befattning han sedan förenat
föreståndareskapet för kemiska laboratoriet. Bland
hans vetenskapliga arbeten må nämnas Études sur
les affinités chimiques, som han utgaf tillsamman
med prof. Guldberg, Lærebog i krystallografi
(tills. med prof. Mohn) samt en afhandling om
Spectralapparatet. Derjämte har han i facktidskrifter
och dagspressen framträdt med ett stort antal
artiklar af vetenskapligt och praktiskt värde. Sedan
midten af 1870-talet har han mycket sysselsatt
sig med undersökningar af rusdrycker. Vid sidan af
sin vetenskapliga verksamhet har W. inlagt stora
förtjenster om bildandet af ynglingaföreningarna i
Norge. Y. N.
Waagen [vagen], Gustav Friedrich, tysk
konsthistoriker, f. i Hamburg 1794, kallades 1823
till Berlin för att biträda vid inrättandet af
det nya museum derstädes, blef 1830 föreståndare
för detsammas målningsgalleri och utnämndes 1844
till professor i konsthistoria vid universitetet i
Berlin. Död 1868. W. företog flere utländska resor
för studier i sitt fack och författade Über die
maler Hubert und Johann van Eyck (1822), Kunstwerke
und künstler in Deutschland (2 bd, 1843–45), The
treasures of art in Great-Britain (3 bd, 1854; med
1 suppl.-bd 1857), det ansedda arbetet Handbuch der
deutschen und niederländischen malerschulen (2 bd,
1862), Die gemäldesammlung in der kaiserl. Eremitage
in St. Petersburg (1864) m. m. W:s »Kleine schriften»
jämte biografi utgåfvos 1875.
Vaagevand [vågevann], en af Otta bildad, 40 km. lång
insjö i Ottadalen, norra Gudbrandsdalen, Norge,
sträcker sig genom pastoraten Skiaker, Lom och
Vaage. Dess vestra del kallas vanl. Ottavand.
Y. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0007.html
