Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utländing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åliggande förbindelser fritt draga ur landet, utan att
jus detractus ifrågakommer, der icke reciprocitet
sådant fordrar. Staten erkänner asylrätten, och genom
traktater med flere land är skyldigheten att utlemna
brottsliga flyktingar närmare bestämd, på samma gång
staten eger att vidtaga de försigtighetsåtgärder,
som erfordras för tillsyn öfver dem, som hit tagit
sin tillflykt, att ej stämplingar mot eget hemland
eller främmande stat af dem företagas. Utländingar,
som i allmänhet i rättigheters förvärfvande och
utöfning samt deremot svarande skyldigheter äro
likställda med svenska undersåtar, intaga dock i
vissa afseenden en särskild ställning. Rättigheten
för utländing att inom Sverige förvärfva och besitta
fast egendom är, enligt k. kung. d. 3 Okt. 1829,
beroende af K. M:ts tillstånd, och det åligger den
utländske egaren att svara inför svensk domstol
samt hålla ombud, som å hans vägnar fullgör de med
eganderätten förenade skyldigheterna. I afseende på
idkande af handel, handtverk, fabriks- eller annan
näring, som ej idkas blott till sjelfförsörjning,
gäller k. förordn. d. 18 Juni 1864 §§ 25–31, sådan
den lyder efter de ändringar, som deri blifvit
vidtagna genom k. förordn. d. 20 Juni 1879 och
d. 23 Sept. 1887. K. M:ts tillstånd erfordras för
att utländing skall kunna drifva näring, hvarjämte
han skall ställa säkerhet för utskylder till stat
och kommun under tre år. Utländing, som eger del
i skepp, må ej antagas till hufvudredare, och hans
andel i svenskt fartyg ej sträckas så långt, att
fartyget upphör att vara svenskt. Enligt k. förordn.
d. 22 Nov. 1878 må ej utländing kunna erhålla
befälhafvareplats å svenskt handelsfartyg. Enligt
Grufvestadgan d. 16 Maj 1884 samt k. förordn. d. 12
April 1872 angående stenkolsfyndighet fordras för
utländing särskildt tillstånd till grufdrift och
bearbetande af stenkolsfyndighet. För kringresande
utländska handelsexpediter samt skådespelare,
konsertgifvare, djurförevisare m. m. äro särskilda
bevillningsafgifters utgörande och särskilda vilkors
iakttagande föreskrifna. I förhållande till statens
militär- och finanshöghet äro utländingar fria
från skatter och allmänna besvär, som icke äro
förenade med fastighets innehafvande eller närings
idkande. Särskildt äro de fria från personlig
krigstjenstskyldighet äfvensom från skatter,
som ej äro ålagda nyttjande eller förbrukande af
vissa ting eller utöfning af vissa medborgerliga
rättigheter. Dock kunna de enligt gällande
bevillningsstadga, om de fortfarande uppehålla sig
i landet för annat syfte än studiers idkande eller
derifrån åtnjuta förmåner, såsom löner, pensioner,
förpligtas att utgöra bevillning för inkomst. De
förmåner utländingar således åtnjuta i afseende på
offentliga skyldigheter äro sammanbundna med deras
obehörighet att åtnjuta offentliga och särskildt
politiska rättigheter. Sålunda kunna de ej på eget
ansvar utgifva skrifter på tryck (jfr T. F. § 1,
7°); dem kan ej tilläggas rätt att hålla offentliga
sammankomster utan särskildt tillstånd, ej häller
tillkommer dem valrätt eller valbarhet till offentliga
uppdrag; ej häller må de kunna utnämnas till ämbets-
och tjenstemän i andra fall, än R. F. § 28 sådant medgifver. Vill
utländing förskaffa sig behörighet till dessa
rättigheters åtnjutande, har han att först förskaffa
sig statsborgareskap genom naturalisation. Detta är
dock ej tillräckligt för att utländing skall kunna
utnämnas till statsråd (till detta ämbete kan endast
infödd svensk man utnämnas). De inskränkningar i
rättigheter, som gälla för utländingar, tillämpas ej i
sin fulla utsträckning på norrmän. Enligt k. förordn.
d. 4 Juni 1868 behöfva dessa ej K. M:ts tillstånd för
rätt att förvärfva fastighet. De ega att reda skepp,
dock under vilkor att hufvudredaren är svensk, och
kunna antagas till befäl å svenska fartyg, om de
fullgjort erforderliga kunskapsprof. Derjämte ega
norsk man och norsk qvinna, som äro i riket bosatta
och mantalsskrifna, idka handel eller annan näring
på enahanda vilkor, som äro stadgade för svensk
undersåte. H. L. B.
Utlängan, ö i sydöstra delen af Blekinge
skärgård. Sedan 1882 finnes der en fyr med fast sken,
hvitt och rödt i olika sektorer. A. G.
Utmeland, by i Mora socken, Dalarna, vid Siljan,
något s. om kyrkobyn. Der ligger det ryktbara
Utmelandsmonumentet, bestående af en öfver den
källare, der Tomte Mats Larssons hustru, Margit,
gömde Gustaf Vasa, efter Scholanders ritning
uppförd, nästan qvadratisk sandstensbyggnad,
hvars enda rum får belysning från en med spiror
prydd lanternin. Omkring byggnaden löper under
taket en fris, prydd af medaljonger med de svenska
landskapens vapen. En marmortafla öfver ingångsporten
bär följande inskrift: »Då Gustaf Eriksson Vasa
fridlös vandrade i Dalarnes bygd att mana dess män
till kamp för fosterlandets frihet, räddades han
på detta ställe af en dalqvinnas rådighet undan
förtryckarens utskickade spejare». Byggnadens inre
prydes af tre oljefärgstaflor med långa inskrifter:
en af J. F. Höckert, framställande huru hustru
Margit nödgade Gustaf att gå ned i källaren, öfver
hvars lucka hon står färdig att välta vörtkaret,
den andra af konung Karl XV, lemnande en utsigt af
Sälens by, der de från Mora utsände skidlöparna
upphunno Gustaf och återförde honom, den tredje af
Edv. Bergh, föreställande Ornässtugan. Genom golfvet är
nedgången till källaren. Denne underhölls länge af
arfvingarna efter Tomte Mats och dem, som sedermera
innehade gården. Den köptes i början af 19:de årh. af
K. M:t och kronan, och öfver densamma uppfördes en
enkel byggnad till källarens skydd. Trenne i Dalarna
födda män läto 1859 en uppmaning utgå till svenska
folket att sammanskjuta medel till uppsättande af
en minnesvård öfver densamma. Monumentet invigdes
högtidligen i hertigarnas af Östergötland och Dalarna
närvaro samt under tal af V. E. Svedelius på 300:de
årsdagen af Gustaf Vasas död, d. 29 Sept. 1860.
Utminutera. Se Minutera.
Utmål, bergsv., kallas det utrymme å
marken, hvilket, för en inmutad fyndighet, af
bergmästare vid i laga ordning kungjord förrättning
(»utmålsförrättning»; se nedan) anvisas, och inom
hvilket derefter grufegaren har rätt att med andras
uteslutande bedrifva sitt arbete såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
