Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uranoskop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en sammansvärjning bland kardinalerna och att den
nye konungen understödde de upproriske, bannlyste
U. honom, belade Neapel med interdikt och lät
efter pinligt förhör på ett nesligt sätt mörda fem
kardinaler 1386, genom hvilket blodsdåd påfvens
parti minskades och oviljan mot honom växte. År 1389
bestämde U., att Jungfru Marias besöks dag skulle
firas såsom allmän kyrkofest hvarje år d. 2 Juli, och
att hvart 33:dje år skulle firas såsom jubelår. Han
afled d. 18 Okt. 1389.
7. U. VII valdes efter Sixtus V till påfve d. 15
Sept. 1590, men dog tolf dagar derefter. Han hette
Giambattista Castagna och föddes i Rom 1521.
8. U. VIII, 1623–44, hette förut Maffeo Barberini
och föddes i Florens 1568. Sedan han blifvit
protonotarie vid den påfliga kurian och två gånger
skickats såsom påflig nuntie till Frankrike, blef
han kardinal 1605 och valdes, d. 6 Aug. 1623,
vid Gregorius XV:s död till dennes efterträdare.
I början af sitt pontifikat utförde han Ignatius
Loyolas, Frans Xavers, Filippo Neris m.
fl:s kanonisation. Bullan In coena Domini mot
kättare fick af honom 1627 sin sista gestalt.
Det gräsliga blodbadet på protestanterna på
Irland under Karl I:s regering prisades af U.
såsom en Gud behaglig gerning, och dess
föröfvare fingo fullständig aflat äfven för fortsatta
dåd af samma slag. År 1631 sanktionerade han
Lazaristernas orden, och han utbildade och gynnade
den af hans företrädare 1622 stiftade Congregatio
de propaganda fide samt lät 1627 för dess räkning uppbygga ett
missionsinstitut, »Collegium Urbanum». Han tvang 1633
Galilei att afsvärja sina »villfarelser», och 1642
fördömde han genom bullan In eminenti Jansenius’
bok »Augustinus». För påfvedömets verldsliga makt
var han en stor ifrare. Han var den siste påfve,
som utvidgade Kyrkostaten, hvilket skedde genom
att hertigdömet Urbino blef dermed införlifradt. Och
hans politik i trettioåriga kriget bestämdes af just
detta ögonmärke: utvidgandet af påfvens verldsliga
makt. Visserligen jublade han öfver Gustaf II Adolfs
död och önskade, att katolikerna skulle segra, men å
andra sidan lät han sig angeläget vara, att kejsaren
ej skulle få för stort öfvertag, emedan han väl
visste, att ett starkt kejsaredöme omöjliggjorde ett
starkt påfvedöme. Derför föreföll hans ställning till
detta krig vacklande; det såg stundom ut, som om han
stått på protestanternas sida (se härom Gregorovius:
»Urban VIII im widerspruch zu Spanien und zum kaiser»,
1879) U. var en stor vän af konst och literatur,
och sjelf författade han en latinsk diktsamling, som
vunnit mycket erkännande. På Roms och Kyrkostatens
befästande och på en stående armé nedlade han stora
summor. Hvad man i synnerhet lade honom till last var
en långt drifven nepotism, hvarigenom hans slägtingar
och favoriter samlade stora rikedomar. Död d. 29 Juli
1644. J. P.
Urbana [örbä’na], stad i nord-amerikanska
staten Ohio, vid flere jernvägslinier. 6,252
innev. (1880). Tillverkning af landtbruksredskap,
maskiner och jernvägsmateriel. Swedenborgskt college.
Urbanistinnor. Se Klara, den heliga.
Urbanitet. Se Urban.
Urbanus (påfvar). Se Urban.
Urbarium, Med. Lat., T. urbarbuch (af urbar, odlad,
af Medelhögt. urbor, räntebärande jord), kallas i
Tyskland och Österrike en förteckning öfver de till
ett kyrkligt stift, en ätt eller en ort hörande
jordfastigheterna jämte derå hvilande pålagor.
Urberg, geol., gemensam benämning för alla de
bergarter eller berglager, som anses bildade under
jordens första utvecklingsskede, den s. k. azoiska
tiden l. urtiden. Gneiser, hälleflintor och
urkalkstenar tillhöra urberget. E. E.
Urbi et orbi, Lat., Ȍt staden (d. v. s. Rom) och
verlden». Se Benediktioner och Rom, sp. 1322, 1323.
Urbini. Se Orbini.
Urbino, stad uti italienska prov. Pesaro-e-Urbino,
på ett utsprång af toskanska Apenninerna, nära
Metauro-dalen. 4,933 innev. (1881). Staden är säte
för en ärkebiskop, har ett s. k. fritt universitet,
ett lyceum, ett gymnasium, en teknisk skola och
ett tafvelgalleri. Märkligaste byggnaden är det
forna hertigliga slottet (påbörjadt 1468 af en
dalmatisk arkitekt, Luciano da Laurana, fullbordadt
af florentinaren Baccio Pintelli), hvilket är det
fullständigaste till vår tid bevarade exempel på
en italiensk herskareboning från förrenaissancens
tid. Nu innehåller det bl. a. stadsarkivet. Det
anspråkslösa hus, der Rafael föddes (1483), tillhör
»Accademia Raffaello» och utgör ett slags museum,
der gravyrer af Rafaels arbeten visas. Teatern
är en af de äldsta uti Italien; der uppfördes den
första italienska komedien, »Calandria», af kardinal
Bibbiena. – Staden, romarnas Urvinum Metaurense i
Umbrien, medeltidens Urbinum, tillhörde sedan 756
påfvestolen. Staden nådde sin högsta blomstring
under Federigo da Montefeltro (1444–82), som af
påfven upphöjdes till hertig af U. och var en
entusiastisk beskyddare af konst och literatur,
och hans son Guidobaldo (1482–1508), som följde hans
föredöme. En ryktbar skildring af hofvet i U. under
Guidobaldo lemnade grefve Baldassare Castiglione i
sin »Cortegiano», idealet af en hofman. Vid sin död
testamenterade Guidobaldo sina besittningar till sin
systerson Franc. M. della Rovere, påfven Julius II:s
brorson och gunstling, hvarefter U. styrdes af slägten
Rovere till 1626, då det med underlydande städer,
Pesaro, Fano, Fossombrone, Gubbio, Castel Durante och
Cagli samt omkr. 300 byar förenades med Kyrkostaten,
som det tillhörde till 1860.
Urbota mål, jur., mål angående brott af så grof
beskaffenhet, att de äro »urbota», d. v. s. ej kunna
med böter försonas. Då enligt gällande strafflag i
strafflatituden för en mängd brott upptagas såväl
böter som frihetsstraff, är betydelsen af »urbota
brott» numera osäker. Riktigast torde dock vara
att icke betrakta ett brott såsom urbota i annat
fall, än när böter icke ingå i strafflatituden för
brottet. I. Afz.
Urbs, Lat., stad, hufvudstad, särskildt staden Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
