Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tölz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänt literär art äro Det romerska folkets historia
(t. o. m. republikens fall; utgör större delen af
2:dra bandet af E. Wallis’ »Illustr. verldshistoria»,
1876), hans många artiklar rörande Roms språk,
literatur, historia och antiqviteter i »Nordisk
Familjebok», de i »Pedag. tidskr.» införda
minnesteckningarna öfver C. A. Walberg (1875),
C. W. Linder (1882) och F. F. Carlson (1887),
Handledning för deltagare i rådplägande och
beslutande församlingar (1890) m. m. Slutligen
må omnämnas, att T. såsom vitterlekare, särskildt
såsom tillfällighetsdiktare, gifvit många prof på en
fin, träffande uppfattning, känsligt sinne och en
betydande makt öfver språket, icke blott sitt eget
modersmål, utan äfven de gamle romarnas. Särskildt
torde kunna påpekas hans öfvers. af Senecas »Medea»
(prisbelönt af Sv. Akad. 1876; 1877) samt Schillers
»Hero och Leander» (1887) och »Sången om klockan»
(1891; bägge i »Sv. kalender»), vidare hans sånger
öfver P. Genberg (1875), till G. Lagerbjelke
(1891) och vid P. A. Siljeströms graf (1892) samt
hans latinska hyllning till Upsala universitet vid
dess jubelfest (1877). Sedan 1884 är T. ledamot af
Vitt. hist. o. Ant. akad.
Törnebohm, Alfred Elis, geolog, född i Stockholm d. 16
Okt. 1838, genomgick Teknologiska institutet och var
1859–73 anställd vid Sveriges geologiska undersökning
(»Geologiska byrån»), för hvilken institution han
efter A. Erdmanns död fungerade som chef under år
1870. Han reste 1873–74 i Tyskland och Italien för
geologiska studier. Vid Upsala universitets jubelfest
1877 blef han filos, hedersdoktor samt är sedan
1884 lektor i geologi och mineralogi vid Tekniska
högskolan. Han är ledamot af Vetenskapsakademien
(1876), af Landtbruksakad (1888) och af flere
utländska lärda samfund. Under sin tjenstgöring
vid Geologiska byrån utarbetade T. flere geolog.
kartblad samt författade åtskilliga afhandlingar,
bland hvilka må nämnas Ueber die geognosie der
schwedischen hochgebirge (med karta, 1873; i »Bihang
till Vet-akad:s handl.») och Geognostisk beskrifning
öfver Persbergets grufvefält (med karta,1875). I
Vet.-akad:s handl. (XIV: 2) finnes hans afhandling
Om Sveriges vigtigare diabas- och gabbro-arter
(1876) och i »Bihang till Vet.-akad:s handl.»
Ueber die eisenführenden gesteine von Ovijak
und Assuk in Grönland (1878). Dessutom har han
utgifvit Grunddragen af Sveriges geologi (1884)
och Kortfattad lärobok i de första grunderna af
mineralogi och petrografi (1889). – T. är en af
stiftarna af Geologiska föreningen i Stockholm (1871),
hvilkens utveckling han ock väsentligt främjat,
och till hvars »Förhandlingar» han bidragit med ett
stort antal uppsatser, hufvudsakligen rörande sig
kring svensk geognosi och mikroskopisk petrografi,
inom hvilken sistnämnda vetenskap han räknas som en
auktoritet. T. har tillika sedan 1874 af enskilda
korporationer ofta erhållit uppdrag att utföra
geologiska undersökningar med praktiskt syfte. På
Jernkontorets bekostnad har han utgifvit en Geologisk
öfversigtskarta öfver mellersta Sveriges bergslag
(9 blad, med beskrifning), och bland hans arbeten af
detta slag må ytterligare
nämnas Karta öfver berggrunden inom Filipstads bergslag,
Geologisk öfversigtskarta öfver Vermlands län samt
Geologisk atlas öfver Dannemora grufvor (alla med
beskrifriingar). Sedan 1882 har han med förkärlek
egnat sig åt studiet af de skandinaviska fjällens
byggnad samt öfver denna utgifvit flere uppsatser.
Törnegren, Karl Vilhelm, finsk universitetslärare,
föddes i Åbo d. 23 April 1817, blef student
1830 samt filos. kandidat och magister 1836. Han
utnämndes till biblioteksamanuens 1842 och docent
i lärdomshistorien 1843, samt, efter att 1844
hafva blifvit filos. doktor, till adjunkt och vice
bibliotekarie 1845. Han kallades till professor
i lärdomshistorien och universitetsbibliotekarie
1851. Sedan den förra befattningen 1852 indragits,
qvarstod han såsom universitetsbibliotekarie. Död
i Helsingfors d. 19 Febr. 1860. T. egnade sig åt
studier i de europeiska folkens moderna literatur och
historia och åt kamratlifvet, der hans humoristiskt
flödande meddelsamhet och ovanliga berättaretalang
gjorde sig gällande. Såsom skriftställare var han
icke produktiv. Hans genom formens behag utmärkta
Dikter, dels originalpoem, dels öfversättningar,
publicerades efter hans död i »Lännetär» (1860). T:s
lif är skildradt af A. F. Granfelt i »Lännetär»
(4:de d.). M. G. S.
Törner, gammal östgötaslägt, af hvilken flere
medlemmar utmärkt sig för lärdom och vitter
begåfning. Den härstammar från borgaren i Skeninge
Anders Törnesson, hvars son, Lars Andersson, rådman
i Skeninge, d. 1693, antog slägtnamnet.
1. Törner, Fabian, universitetslärare, son
af den ofvannämnde Lars Andersson, född d. 21
Sept. 1666 i Skeninge, student i Upsala 1684, filos.
magister 1694, blef adjunkt vid filos. fakulteten
samt beklädde från 1704 efter hvartannat tre olika
professurer, den sista i teoretisk filosofi (från
1717). T. var bekant som latinsk vältalare och
utgaf minnestal öfver K. Lundius, P. Christiernin,
K. Piper och P. Elvius samt för öfrigt ej mindre
än 213 akademiska afhandlingar i hvarjehanda
ämnen. Han afled i Upsala d. 31 Aug. 1731.
-rn.
2. Törner, Johan, vitter författare, den
föregåendes broder, född i Skeninge d. 16 Dec. 1672,
blef student i Upsala 1689, filos. magister 1700 och
konrektor vid Linköpings trivialskola 1701, der han
1710 utnämndes till rektor. 1711 blef han lektor vid
Linköpings gymnasium. T. gjorde sig bekant som skald
och talare både på latin och på svenska samt utgaf
åtskilliga tillfällighetsdikter, Then bedröfvade
Gothia öfver k. Carl XII:s långliga bortovaro
(1704), ett versifieradt tal öfver densamme (1719),
ett latinskt minnestal öfver Th. Ihre (1720) m. m. Han
afled i Linköping d. 21 Aug. 1728. -rn.
3. Törner, Johan, lärare, författare,
den föregåendes son, född i Linköping d. 27 Mars
1712, blef student i Upsala 1730 och filos. magister
1740 samt besökte 1741–45 flere tyska universitet
som handledare för den sedan bekante C. H. Uggla.
Efter återkomsten blef T. docent i filosofiska
fakulteten 1746 och adjunkt 1751 samt utnämndes
s. å. till lektor i romersk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
