Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tölz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallades han till konsultativt statsråd, öfvertog d. 5
Sept. s. å. chefskapet för justitiedepartementet och
utnämndes d. 14 Jan. 1841 till justitiestatsminister
och en af rikets herrar. Sedan d. 28 Aug. s. å. var
han äfven ordförande i lagberedningen. Han tog afsked
från sitt ämbete d. 5 Jan. 1843 och afled i Stockholm
d. 17 Juni 1844.
2. Törnebladh, Henrik Ragnar, skolman, författare,
kommunalman och politiker, den föregåendes kusins
son, född i Hubbo församling, Vestmanland, d. 1
Febr. 1833, blef 1848 student i Upsala och 1853 filos.
kandidat samt promoverades 1854 till filos. doktor med
andra hedersrummet (ultimus). 1855 kallades T. till
docent i latinska skaldekonsten; men förbigången
1858, vid tillsättningen af ett docentstipendium,
vände han sina tankar till skolbanan och utnämndes
1858 till lektor i latinska språket vid Kalmar högre
elementarläroverk, hvilken befattning han tillträdde
1860. samt var 1867–79 äfven rektor derstädes. Under
tiden sökte han och uppfördes i andra förslagsrummet
1861 till adjunkturen och 1875 till professuren i
latinska språket vid Upsala universitet. 1879–85 var
T. rektor vid Högre allmänna läroverket å Södermalm
i Stockholm och är sedan 1882 lektor vid detsamma,
men har åtnjutit tjenstledighet från skolan alltsedan
1884, från hvilken tid han årligen utsetts till
fullmäktig i Riksbanken och deputerad för den inre
förvaltningen. T:s utmärkta pedagogiska insigter
hafva tagits i anspråk och vunnit erkännande äfven
utom de skolor, der han tjenstgjort. Så har han
suttit som ledamot af språkundervisningskommissionen
(1865–66), komitén för revision af läroverksstadgan
(1870–72), kommissionen för åstadkommande af likformig
uppställning af grammatiska läroböcker (1879–81) och
läroverkskomitén 1882–84, der han var af regeringen
utsedd vice ordförande. Han har derjämte varit
ordförande eller vice ordförande vid flere allmänna
läraremöten, ordförande vid nordiska filologmötet i
Stockholm 1886 m. m. T. har med stor lust och kraft
deltagit i det kommunala lifvet såväl i Kalmar, der
han var stadsfullmäktig 1863–79 (derunder åtskilliga
år stadsfullmäktiges ordförande) samt led. af
lasaretts- och kurhusdirektionen 1865–79 och af
Kalmar läns södra landsting 1867–78, som i Stockholm,
der han är stadsfullmäktig (sedan 1881) samt led. af
beredningsutskottet (sedan 1886) och drätselnämndens
andra afdelning (sedan 1889) m. m. 1882–84 var
han ledamot af folkskoleöfverstyrelsen. För
öfrigt må nämnas, att T. 1878–81 var, jämte
E. Key, exekutor af Fröbergska testamentet med
uppfostringsanstalten å Norregård vid Kalmar och
1876–79 först suppleant, sedermera ledamot i Kalmar
enskilda banks styrelse. Åren 1873–75 var T. ledamot
af Andra kammaren för Kalmar stad och riksdagarna
1880–88 af Första kammaren för Kalmar läns norra
landsting samt är sedan 1890 medlem af sistnämnda
kammare för Stockholms stad. Första kammaren har
flere gånger insatt honom som ledamot eller suppleant
i statsutskottet, i hvars andra afdelning han 1884
var ordförande, och
1890 i särskilda utskottet för läroverksfrågor. 1877
och 78 valdes T. till statsrevisor och 1884 till
led. i komitén för granskning af instruktionen för
revisorerna af stats-, banko- och riksgäldsverket,
och fr. o. m. 1884 har han, såsom ofvan nämndes,
utsetts till fullmäktig i Riksbanken. I Andra kammaren
tillhörde T. den s. k. centern, utan att dock i allt
följa dess politik; i Första slöt han sig från början
till de moderate (Gustaf Sparre m. fl.). Med afseende
å T:s politiska ställning må anmärkas, att han är
frihandelsvän och deltagit i de på basis af 1873
års förslag gjorda försöken att lösa försvarsfrågan
(såsom ledamot af landtförsvarskomitén 1880–82 var
han i hufvudsak ense med majoriteten). I skolfrågor
har han motsatt sig vidtgående eller lösa reformplaner
och sökt häfda latinets plats och betydelse, men med
erkännande derjämte af realstudiernas berättigande
och värde för särskilda ändamål. Till belysning af T:s
pedagogiska ståndpunkt må här tilläggas, att han med
bestämdhet framhållit vigten af sjelfverksamhetens
utvecklande hos lärjungarna såsom det i sann mening
praktiska vid skolundervisningen.
T:s skriftställeri har varit mycket omfattande. Af
hans rent vetenskapliga arbeten må anföras de
akad. afhandlingarna Stagnelii elegidia tria elegis
latinis reficta (1852), Satirae A. Persii Flacci in
suethicum conversae cum proaemio annotationibusque
(1854), De elocutione M. Fabii Quintiliani (1858),
De usu, particularum apud Quintilianum (1861), vidare
Quaestiones criticae Quintilianeae (1860), De elegiis
Lygdami (i Kalmar läroverks program 1861), Några
anmärkningar i svensk verslära (dersammast. 1869), Om
den romerska senatens nydaning efter konungaväldets
fall (dersammast. 1878), Om ödet sådant det
uppfattats af Aeschylus och Sophocles (inträdestal
i Vitt. hist. o. ant. akademien 1885, tr. i dess
handl. 1888) samt uppsatser i »Pedag. tidskr.» och
»Tidsskr. for philologie og pädagog.» (Om det friare
bruket af pluralis hos Virgilius, 1891). Af pedagogisk
art äro Om samverkan mellan skolan och hemmet
(Kalmar lärov:s progr. 1873), Tankar om latinstudiet
(1877), Pedagogiska iakttagelser och rön af en
f. d. profårsföreståndare (1886) m. fl. uppsatser
i »Pedag. tidskr.», Den svenska läroverkskomiténs
af 1882–84 betänkande (1885), Bidrag till frågan
om ordnandet af den qvinliga ungdomens undervisning
(1889), De allmänna läroverken inför 1890 års riksdag
(1890), allt i »Nord. tidskr.», I skolfrågan (1887)
samt en rad för undervisningen afsedda arbeten:
Latinska skriföfningar (1863; 4:de uppl. 1884),
Latinsk elementarbok (1865; 6:te uppl. 1891),
Latinsk extemporaliebok (2 hftn, 1870–71; 3:dje
uppl. 1883; 4:de uppl. hft. 1 1889), Latinsk språklära
(tillsammans med L. Lindroth, 1881; 3:dje uppl. 1891),
Läsebok i modersmålet (jämte andra skolmän, 1887)
samt skolupplagor af Virgilius’ »Aeneis» (1859; 6:te
uppl. 1891), Ciceros »Orationes selectae» (1862; 4:de
uppl. 1891), Cornelius Nepos (1864; 3:dje uppl. 1882),
Sallustius »De bello jugurthino» (1878) och Ovidius’
»Metamorphoseon delectus» (1885). Af mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
