Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåby, socken i Östergötlands län - Tåda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
T. utgör ett konsistorielt pastorat i Linköpings
stift, Vikbolands kontrakt.
Tåda, bot., i Dalarna namn på det grässlägte, som
Linné kallade Aira (se d. o.). Detta gräs bär äfven
namnet tåtel, som dock rätteligen tillhör slägtet
Holcus (se d. o.). O. T. S.
Tådene, socken i Skaraborgs län, Kållands härad. Areal
1,257 har. 419 innev. (1890). T. bildar med Lavad,
Norra Kedum och Tranum ett till Storeberg patronelt
pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt.
Tåg. Bot. Se Juncus. – 2. Se Tågvirke. - 3. (Bantåg,
jernvägståg). Se Jernvägar, sp. 1161–62. –
4. (Tågmarsch). Se Marsch, krigsv.
Tåghastighet. Se Jernvägar, sp. 1162.
Tågmarsch (tåg, resmarsch). Se Marsch, krigsv. –
Bestämmelser rörande truppers förflyttning under
tågmarsch jämte inqvartering och underhåll dervid
finnas i k. förordn. af d. 6 Sept. 1842, hvilken
ersatte den föregående s. k. tågordningen af år 1791.
C. O. N.
Tågordning. Se föreg. art.
Tågrum, sjöv., det rum ombord på ett örlogsfartyg,
der tågvirke, tillhörande fartygets fasta uppbörd,
förvaras. Den man, som har närmaste tillsynen
deröfver, kallas vanligen tågrumskarl. På
handelsfartyg kallas motsvarande rum kabelgatt (se
d. o.). R. N.
Tågsladd. Se Sladd.
Tågvirke, kollektivbenämning på olika slags gröfre
spanad, såsom tåg, rep, tross, lina m. m. Tågvirke
tillverkas af hvarjehanda råämnen ur växtriket och
djurriket samt af metaller. Flere af de s. k. tråd-
eller beklädnadsväxterna hafva från äldsta tider
lemnat ämnen till tågvirke, och af dessa användas
ännu i våra dagar förnämligast hampa, manilahampa
och kokoståga, men äfven bomull, jute, agavehampa
och ny-zeeländskt lin m. fl. Vid svenska flottans
varf i Karlskrona tillverkas hamptågvirke på följande
sätt. Först häcklas hampan till fyra olika grader
af finhet, hvarefter garnen (se Garn 2) spinnas för
hand motsols (d. v. s. tvinningen sker motsatt väg
mot visarens på en urtafla) i längder af omkr. 300
m. Till tjäradt tågvirke dragas nu garnen genom
tjärpannan och upprullas för att torka under ett par
månader. Af 2–3 garn sammanslås direkt, medsols, det
smäckraste tågvirket, såsom segel- och taglingsgarn
(2-strängdt), af finaste garn, märling (2-strängdt)
och hysing (3-strängdt), båda af finare garn,
samt lårding (2-strängdt), ett slags sjömansgarn af
gröfre garn (kabelgarn). Vanligt sjömansgarn slås af
2–5 längder hopknopadt garn från gammalt, uppslaget
tågvirke. Till allt annat tågvirke slås af garnen,
från 2 ända till 190 i hvardera, medsols »dukter»,
vanligen medelst s. k. eqvaliseringsmaskin. Tre dukter
sammanslås ytterligare motsols (med deras ena ändar
fästa vid hjul eller vefvar, som kringvridas, och
deras andra ändar vid belastade slädar), dels till
smäckrare tågvirke, såsom logglinor, bensellinor,
sticklinor, 6-, 9- och 12-garns linor, handlodlinor
jämte liktrossar, alla af finare garn, dels till
trossar af många olika dimensioner, hvartill gröfre
garn nyttjas. Sålunda
slaget tågvirke säges vara tross-slaget, om det består
af 3 dukter, men drejreps- eller vantslaget, om det
består af 4, i hvilket senare fall en »kalf» (se
d. o. 2 a) inlägges mellan dukterna. Kabelslaget
tågvirke slås medsols af 3 trossar, kallade
kardeler, till ankartåg, fastmakare, kablar,
pertlinor, jaglinor och djuplodlinor. Tågvirke
slås i repslagarebanor, men äfven med maskiner,
då godset ej behöfver sträckas till hela sin längd,
utan är uppvindadt på rullar. E. Cartwright införde
bruket af sådana maskiner 1792. Vanligen slås
dukterna så hårdt. att deras längd blir 3/4–2/3 af
garnens. Ju lösare slagningen är, dess starkare
blir tågvirket. Derför är tross-slaget tågvirke
starkare än både vantslaget (ungef. 20 proc.) och
kabelslaget (nära 50 proc.). Hård slagning medför å
andra sidan den fördelen att lättare hålla ute fukten,
som gör tågvirket svagare och mindre varaktigt. Af
detta skäl göres varp- och förhalningsgods ofta
kabelslaget. Ett annat medel till förekommande af
fuktabsorption i tågvirke är att tjära detsamma, men
genom tjärningen försvagas det omkr. 30 proc. Af olika
tjärningssätt gifver »garntjärningen», då hvarje
garn för sig tjäras, det varaktigaste tågvirket,
dernäst »fitstjärningen», då många garn tillsammans
dragas genom tjärpannan, och sist »trosstjärningen»,
då tågvirket först slås af otjäradt garn och sedan
tjäras. I handeln förekommande trossar äro vanligen
omkr. 180 à 215 m. (100 à 120 famnar) långa. Grofleken
af tågvirke angifves efter omkretsens tumtal eller
cm. Dess styrka l. bärkraft ökas i mindre förhållande
än garnantalet. Sålunda bär ett kabelgarn omkr. 42
kg., men en 15 cm. tross, innehållande 300 garn, bär
ej 12,600, utan endast omkr. 9,000 kg. Approximativt
kan man angifva styrkan (bärighetsgränsen) hos en
hamptross i eng. ton genom att qvadrera trossens
halfva omkrets i tum, eller i metriska ton (1 ton
= 1,000 kg.) genom att multiplicera qvadraten
på omkretsen i cm. med 0,0394. En hampkabels
ungefärliga styrka i metr. ton erhålles, om man
multiplicerar qvadraten på omkretsen i cm. med
0,0252. Styrkeförhållandet mellan ett gröfre tåg och
flere parter af ett smäckrare angifves af formeln
p = g2/s2, der p betyder antalet parter samt g
det gröfre och s det smäckrare tågets omkrets. Den
tyngd, som ett genom block skuret tåg förmår
lyfta, beräknas lika med produkten af tågets
styrka och antalet parter, minskad med 1/3. Den
ungefärliga vigten af en hamptross i kg. pr meter
erhålles genom att man multiplicerar qvadraten på
omkretsen i cm. med 0,0095; för hampkabeln blir
koefficienten 0,oos3. Tågvirke af manilahampa är
både lätt, starkt och varaktigt samt motstår väta,
men ställer sig omkr. 100 proc. dyrare än tågvirke af
vanlig hampa. Tågvirke af kokoståga är ännu lättare
(2/3 af hamptågsvirke) och nyttjas, i likhet med
grästrossar, med fördel till förhalningsgods, emedan
det flyter på vatten. Om andra tågämnen ur växtriket
se Beklädnadsväxter. – Af råa djurhudar, vanligast
oxhud, tillverkas mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
