Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysta skolan, en i Stockholm befintlig privat uppfostrings- och undervisningsanstalt för döfstumma barn af bägge könen - Tystberga, socken i Södermanlands län - Tystnadssystem. Se Fängelsesystem - Tyszkiewicz, Eustachy - Tytler, skotska historieskrifvare - Tytler. 1. William T. - Tytler. 2. Alexander Fraser T. - Tytler. 3. Patrick Fraser T. - Tytterskär (F. Tytärsaari), en liten utö, om 5 qvkm:s areal, i finska andelen af Finska viken - Tzetzes, Johannes - Tzia. Se Keos - Tzimiskes. Se Johannes, östromerska kejsare 1 - Tzschirner, Heinrich Gottlieb - Tåby, socken i Östergötlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördelaktiga vilkor förvärfva den vidsträckta egendom,
n:r 25 och 27 Norrtullsgatan, dit den redan förut
blifvit förflyttad, och der den fortfarande är
förlagd. – Sedan 1882, då fröken Berglind efterträddes
i sin befattning som föreståndarinna af fröken
A. Segerstedt, har skolan öfvergått från teckenskola
till ren talskola. Undervisningen omfattar kristendom,
modersmålet, räkning, naturkunnighet, geografi,
fäderneslandets historia, ritning, gymnastik,
handarbeten och slöjd. Dessutom lemnar anstalten åt
helpensionärerna husrum, kost, tvätt, skötsel och
läkarevård. Barnen emottagas i en ålder af 6 till 10
år, antingen som helbetalande eller mindre betalande
eller ock som fripensionärer. Gossar, som fyllt 12 år,
kunna endast vara halfpensionärer. Undervisningstiden
beräknas till omkr. 8 år. Anstalten vårdade 1889–90 18
barn, och vid 1889 års slut uppgingo dess tillgångar
till 129,847 kr. J. M–r.
Tystberga, socken i Södermanlands län, Rönö
härad. Areal 8,733 har. 1,277 innev. (1890). Annex
till Bälinge, Strengnäs stift, Nyköpings Östra
kontrakt.
Tystnadssystem. Se Fängelsesystem.
Tyszkiewicz [tysjkie’vitj], Eustachy, polsk
fornforskare, f. 1814, d. 1873, var 1855–65
president för arkeografiska kommissionen i Vilna
och föreståndare för arkeologiska museet derst.,
till hvilket han hade skänkt sina samlingar. T. skref
bl. a. historiska monografier, arbetet Archeologia
na Litwie (1872) och bref öfver Sverige (2 bd, 1846).
Tytler [ti’tlör], skotska historieskrifvare. –
1. William T., f. 1711, d. 1792, till yrket jurist,
rönte stor framgång med ett arbete (1759) öfver
Maria Stuart, i hvilket han tog denna drottning i
försvar mot Robertsons och Humes skarpa domar. Han
utgaf den skotske konungen Jakob I:s dikter med
biografisk inledning (1783) och skref öfver Skotlands
folkmusik m. m. – 2. Alexander Fraser T., f. 1747,
d. 1813, den föregåendes son, var 1780–90 professor
i historia vid Edinburghs universitet och beklädde
derefter höga juridiska ämbeten samt fick titeln
lord Woodhouselee. Hans arbete Elements of general
history (1801, flere uppl.) öfversattes på många
språk. – 3. Patrick Fraser T., f. 1791, d. 1849, den
föregåendes son, är mest känd genom sitt stora verk
History of Scotland (9 bd, 1828–43), förtjänstfullt
genom grundliga källforskningar och klar, målande
stil. Bland hans öfriga arbeten märkas Life of Sir
Walter Raleigh (1833) och England under the reigns
of Edward VI and Mary (2 bd, 1839).
Tytterskär (F. Tytärsaari), en liten utö, om 5 qvkm:s
areal, i finska andelen af Finska viken. Befolkningen,
omkr. 350 pers., finsktalande, bildar med den
närbelägna ön Högland Höglands och Tytärsaari
församling af Fredrikshamns kontrakt, Borgå stift.
A. G. F.
Tzetzes, Johannes, bysantinsk grammatiker och
polyhistor i 12:te årh., försökte sig äfven som skald,
men i bysantinernas vanliga smaklösa och uppskrufvade
manér. En bland hans dikter med titeln Iliaka
behandlar de trojanska
sagorna. Hans omfångsrikaste verk är en
mytologisk-historisk lärodikt (Biblos historike) i
13 afdelningar. Han efterlemnade jämväl åtskilliga
vidlyftiga, från äldre källor sammandragna,
kommentarer till forngrekiska skalder. Vid en del
af dessa arbeten biträddes han af sin äldre broder
Isaak T. A.. M. A.
Tzia. Se Keos.
Tzimiskes. Se Johannes, östromerska kejsare, 1.
Tzschirner, Heinrich Gottlieb, tysk protestantisk
teolog, f. 1778 i Mittweida (Sachsen), der fadern
var prest. 1800 blef han adjunkt vid filosofiska
fakulteten i Wittenberg, men lemnade snart sin
tjenst för att vikariera för sin sjuke fader; och då
denne omedelbart derefter dog, qvarstannade T. såsom
diakon i Mittweida. Hans Geschichte der apologetik
(I, II, 1801–05) föranledde 1805 hans kallande
till Wittenberg såsom professor i teologi. 1809
blef han teologie professor i Leipzig och 1815
superintendent derstädes. Han afled 1828. – T:s
teologiska ståndpunkt var en moderat rationalism. I
sina af F. V. Reinhards »Geständnisse» föranledda
Beurtheilende darstellung der dogmatischen systeme,
welche in der protest. kirche gefunden werden (1810,
1811) och Briefe (1811) sökte han mot denne bevisa
dels rationalismens berättigande såsom en uppfattning
af kristendomen, dels att man måste strängt skilja
mellan rationalism och naturalism. Den förra håller
på begreppet uppenbarelse, erkänner den heliga
historiens sanning samt betraktar bibeln såsom
uppenbarelseurkund och kyrkan såsom en af försynen
föranstaltad, för sedlighetens främjande afsedd
institution. Naturalismen deremot förkastar idén om
en uppenbarelse, förnekar den evangeliska historiens
sanning samt förklarar bibeln för en blott mensklig
bok och kyrkan för en af en tillfällighet uppkommen
förening. Uppenbarelsens ändamål är, enligt T.,
att kungöra och bekräfta förnuftsreligionens
fördunklade eller ännu ej kända sanningar. Man
kan derför, menade han, hvad uppfattningen af
kristendomens innehåll angår, vara rationalist, men
i fråga om sättet för dess uppkomst och införande i
verlden supranaturalist. T. utmärkte sig för en stor
fördragsamhet gent emot olika tänkande och en djup
aktning för samvetets och forskningens frihet. Men vid
sin toleranta uppfattning af förhållandet mellan de
olika kyrkosamfunden förlorade han aldrig ur sigte,
att protestantismen gent emot den romerska kyrkan
representerade friheten och framåtskridandet. Mot
de under reaktionsperioden efter restaurationen
framträdande insinuationerna från katolsk sida om
protestantismens revolutionära karakter utgaf han
Protestantismus und katholioismus aus dem standpunkte
der politik betrachtet (1822), som snart utkom i
franska, engelska och holländska öfversättningar. I
en särskild skrift (1826) försvarade han Zschokkes
»Stunden der andacht» mot de våldsamma anfall,
för hvilka de, i synnerhet från katolsk sida,
voro utsatta.
Tåby, socken i Östergötlands län, Björkekinds
härad. Areal 3,012 har. 909 innev. (1890).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
