Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschernaja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerligen bördiga och i allmänhet af en sällsynt
naturskönhet. Bergstrakterna lemna te och kustslätten
i synnerhet silke. På mineral är provinsen fattig. Kol
och jern samt kopparmalm anträffas på ett och annat
ställe, men ingenstädes i så stor myckenhet, att deras
bearbetning är lönande. De förnämsta städerna äro
hufvudstaden Hang-tsjeu-fu och traktatshamnen Ningpo.
Tsengri. Se Kjankary.
Tsjerkessien. Se Tjerkessien.
Tsjernebog. Se Tjernobog.
Tsjeu-Sjan. Se Chusan-öarna.
Tsjiá. Se Keos.
Tsjibuk. Se Tjibuk.
Tsji-fu (Tje-fu), stad i kinesiska prov.
Sjantung, vid inloppet till Petsjili-viken. Genom
fördraget i Tientsin öppnad för verldshandeln,
erbjuder denna för handeln fördelaktigt belägna
hamnplats derjämte den fördelen att den är öppen
äfven om vintern, då öfriga vid Petsjili-viken belägna
traktatshamnar äro tillfrusna. Den europeiska kolonien
är i viss mening en koloni af Sjanghai, med omkr. 120
européer och nord-amerikaner. Den kinesiska staden,
kallad Ten-tai, har omkr. 32,000 innev. Klimatet anses
för det sundaste någon traktatshamn eger, hvarför
T. äfven gäller som rekreationsort för de i Kina
bosatte européerna. Importens värde 1888 beräknades
till 4,3 mill. kr. och exportens till 1,8 mill. kr.
Tsjihilmináre. Se Persepolis.
Tsji-li. Se Pe-tsji-li.
Tsjing-hai, förhamn till kinesiska staden Ningpo,
prov. Tsje-kiang, vid Takia-flodens mynning. Staden,
som öppnades för européer 1842 och beräknas hafva
omkr. 120,000 innev., omgifves af en hög tegelmur
och skyddas af flere försvarsverk. Under Kinas
senaste konflikt med Frankrike sattes dessa verk i
försvarsskick och armerades med grofva kanoner. I
början af 1885 angrepos de tre gånger af franska
krigsskepp, och ett fort förstördes vid det sista
angreppet, d. 13 Mars, men någon landstigning
företogs ej.
Tsjingis-tau (Tjingis-), berg i Turkestan (se d. o.).
Tsjing-tu, hufvudstad i kinesiska prov. Setsjuan,
på slättlandet mellan floderna Min och Lo i
Jang-tse-kiangs flodområde. Omkr. 800,000 innev.
(enligt v. Richthofen).
Tsjin-kiang, stad i kinesiska provinsen Kiang-su,
vid Jang-tse-kiangs mynning. T., som öppnades för
utländingar 1861, har omkr. 135,000 innev.
Tsjobe, nedre loppet af Sambesis biflod Kuando
(se d. o.), har utseendet af en krokig sjö, som dock
flerestädes sammandrager sig till en måttlig flods
bredd. Enär nivåskilnaden i hela denna trakt, som
förr var ett större sjöbäcken, innan Sambesi tömde
detsamma, är ytterst ringa, förändra vattendragen
riktning alltefter vexlingarna i klimatet, och
hvarje ny resande tecknar dem på annat sätt än
föregångaren. Detta är särskildt förhållandet med
vattendragen kring Ngami och T., hvilka stundom hafva
flerfaldig förbindelse med hvarandra, men vid andra
tillfällen äro fullkomligt skilda.
Tsjoltal-tau, berg i Turkestan (se d. o.).
Tsjorlu, stad i turkiska vilajetet Adrianopel,
vid Tsjorlu, ett tillflöde till Maritsas biflod
Erkene, och vid jernvägen mellan Konstantinopel och
Adrianopel. Omkr. 4,000 innev., mest greker. Grekisk
biskop. – T., som i forntiden hette Syrallum och
senare Tzurulum, kallades i 11:te årh. Tzoryllus.
Tsjuaner. Se Betsjuaner och Kaffrer.
Tsjufut Kale, de karaitiske judarnas forna hufvudstad
på Krim, vid Baktsjisarai (se d. o.).
Tsju-kiang (Perlfloden) l. Kantonfloden, östra
mynningen af Pe-kiang (»norra floden»), hvars andra
gren något vestligare förenar sig med Si-kiang
(»vestra floden»), äfven kallad Ta-kiang (»stora
floden»), som med sina tillflöden bildar det förnämsta
flodsystemet i södra Kina. Si-kiangs hufvudarm går
direkt mot s. och faller ut i hafvet v. om Macao,
medan T., sedan den vattnat Kanton, bibehåller
östlig riktning mer än 20 km., innan den vänder sig
mot s. parallelt med Si-kiang. Omkr. 35 km. längre
ned bildar den ett bredt sestuarium (Kantonviken),
efter att hafva passerat ett trångt pass, kändt under
namnet Bocca Tigris. Innan T. når detta pass,
mottager den från v. Tung-kiang (»östra floden»). Hela
området mellan T. och Si-kiang är ett lågt och sumpigt
delta, af otaliga segelbara kanaler sönderskuret i
en mängd öar.
Tsjung-king (Tsjung-tsjeng), handelsstad i
kinesiska prov. Se-tsjuan, ligger vid floden Kia-lings
utlopp i Jangtse-kiang och består egentligen af
tvänne städer: Tsjung-tsjeng på högra och Limin
l. Kiang-pe på venstra sidan om Kia-ling, hvarjämte
på högra stranden af Jang-tse-kiang ligger en stor
förstad. T. är vestra Kinas Sjanghai, medelpunkten för
handeln med Se-tsjuans produkter, företrädesvis siden,
tobak, oljor, mysk m. m. De fleste affärsmännen äro
inflyttade från Sjen-si, Sjan-si och Kiang-si. En
engelsk konsul finnes der sedan 1878. Folkmängden
beräknades i början af 17:de årh. till 36,000. År 1861
angaf Blakiston den till 200,000. Richthofen beräknar
de tre städernas sammanlagda folkmängd till 700,000.
Tsjuvantser. Se Jukagirer.
Tsoneka. Se Patagonien, sp. 867.
Tsonkapa. Se Lamaism.
Tsuga Carr., bot., ett från Pinus utbrutet underslägte
af barrträd (nat. fam. Coniferae Juss., Abietineae),
som står mellan slägtena Abies och Picea samt
igenkännes derigenom att bladen (barren) äro nästan
2-radiga, lemnande halfcirkelformiga ärr, samt att
ståndareknapparna öppna sig med tvärspringor. Till
detta slägte föras de s. k. hemlockgranarna
från Nord-Amerika, såsom Ts. canadensis Carr.,
den egentliga hemlockgranen, Ts. albertiana
Carr. (Sitka-ön, Oregon), ett vackert träd om ända
till 46 m. höjd, och den från samma trakter komna
Ts. Douglasii Carr., hvilken i Sverige torde trifvas
endast i de sydliga provinserna. O. T. S.
Tsun, kinesiskt längdmått. Se Tjang.
Tsung-ling. Se Turkestan.
Tua, Maria Felicità (kallad Teresina T.), italiensk
violinvirtuos, f. i Turin 1867, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
