Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondedag jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belopp, utföras alltid första ordningens
triangelmätningar med de finaste instrument och med
strängt vetenskaplig precision. Första ordningens
trianglar hafva i allmänhet sidor af flere mils längd
och kunna derför icke betraktas som plana, utan måste
behandlas som sferiska trianglar, hvilka bl. a. hafva
den egenskapen att summan af de 3 vinklarna är större
än 180 grader. – Triangelmätningar af andra ordningen
och af lägre ordningar tjena endast kartbehofvet
och verkställas med trianglar, som i allmänhet hafva
kortare sidor och sluta sig intill nätet af första
ordningen, hvarför risken för felens hopande här ej är
nämnvärd. Derför kräfver dessa trianglars uppmätning
ej fullt samma omsorg, utan kan utföras med instrument
af mindre fullkomning. De instrument, som användas
för vinklarnas bestämmande, kallas teodoliter eller
universalinstrument, de för basernas uppmätande kallas
basmätningsapparater. Jämte basen och vinklarna måste
man äfven bestämma triangelsidornas azimut (se d. o.).
Af stor betydelse har triangelmätningen varit för
bestämningen af jordens form och storlek. Först
sedan man förskaffat sig en approximativ kännedom
om jordens form (klotformen), kunde en mätning af
jorden företagas. Den äldsta till efterverlden komna
bestämningen af jordens storlek utfördes af greken
Eratosthenes (276–195 f. Kr.), hvilken vid besök
i Syene i Egypten (det nuvarande Assuan) fann, att
solen midsommartid vid middagen stod rätt i zenit,
medan solstrålen i Alexandria med lodlinien samtidigt
bildade en vinkel af 7° 12’. Alexandria låg derför 7°
12’ nordligare än Syene. Enär Eratosthenes ansåg dessa
två platser ligga på samma meridian, och då afståndet
mellan dem af karavanresande uppskattades till 5,000
stadier, var alltså storleken af en meridiangrad
5,000 stadier, divideradt med 7,2. Den första
gradmätningen var sålunda utförd. Senare hafva många
försök gjorts att utföra gradmätningar genom direkt
längdmätning, kombinerad med polhöjdsbestämningar,
och dessa mätningar kommo in i ett nytt skede,
då Willebrord Snellius (1591–1626) utförde den
första triangelmätningen. Af de sedermera utförda
gradmätningarna har man fått en allt fullständigare
kännedom om jordens form, hvilken hvarken är klotets,
ej häller strängt taget rotationsellipsoidens eller
den treaxliga ellipsoidens, utan företer afvikelser
från hvarje strängt matematiskt bestämbar form
(jfr Lodafvikning). Bland berömda triangel- (grad-)
mätningar under senare tider må nämnas Picards i
Frankrike 1669, Bouguers och de la Condamines i
Perú 1735–41 samt Maupertuis’ i Lappland 1736–37,
Svanbergs i Lappland 1801–03, Delambres och Méchains
1792–1808 för meterns definitiva fastställande,
Gauss’ i Hannover 1821–23 samt Bessels i Ostpreussen
1838. Nutidens märkligaste arbeten på detta område
äro Internationella gradmätningen, grundlagd af
Bayer 1862, och Longitudsgradmätningen längs 52:dra
parallellen. E. J.
Triangelnät. Se Triangelmätning.
Triangelordning. Se Anfallsordning.
Triangulation (triangulering). Se Triangelmätning.
Triangulär (Lat. triangularis), som har
triangelform. – Triangulärtal. Se Polygonaltal.
Trianon [-nå’ng], tvänne lustslott vid
Versailles (Frankrike), var ursprungligen en by
(Med. Lat. Triarnum), hvilken med närliggande
skog och jord tillhörde abbotstiftet Sainte
Geneviève. Egendomen köptes af Ludvig XIV till
utvidgning af parken omkring slottet i Versailles. Byn
försvann, och konungen lät derstädes uppföra en
liten byggning, utsirad efter kinesiskt mönster och
derför kallad Trianon de porcelaine (1670). Denna
nedrefs några år senare, och i dess ställe uppfördes
för madame de Maintenon 1688 en ny byggnad, Grand
T. (Stora T.), som ännu är, åtminstone till det
yttre, bibehållen i nästan orubbadt skick. Den
är ett vackert envånings stenhus, smyckadt med
kolonner och balustrader, allt efter ritningar af
Mansard. Trädgården anlades af Lenôtre. Ludvig
XIV och Ludvig XV använde slottet hufvudsakligen
till hofteater. Napoleon I bebodde det stundom om
somrarna. 1873 höllos der de vidlyftiga ransakningarna
med Bazaine rörande dennes hållning och handlingssätt
under det fransk-tyska kriget. I närheten af Grand
T. lät Ludvig XV 1766 uppföra Petit T. (Lilla T.),
äfven det ett mindre slott, men två våningar högt. Der
tillbragte Marie Antoinette sina lyckligaste dagar. I
den i engelsk stil anordnade parken lät hon anlägga en
landtgård (med qvarn, stall, mjölkkammare m. m.), der
hon och hennes hofdamer lekte landtlif, då hon tidtals
drog sig undan från den stora verlden. Senare (1785)
upplät drottningen dessa hus till bostäder åt fattiga
familjer. Under revolutionen blef denna del af Trianon
en offentlig förlustelseplats. Napoleon I återställde
det för kejsarinnan Marie Louises räkning, och af
de små landthusen qvarstå ännu de flesta som ett
historiskt minne. J. M-r.
Triarii (Lat., af tres, tre) bildade den
tredje träffen i den romerska legionens
manipularuppställning (se Legion 3). Triarierna
utgjorde under de puniska krigens tid (264–146
f. Kr.) 600 man, indelade i 10 maniplar och 20
centurier (om 30 man). De voro de till tjenstetid
äldste soldaterna och användes förnämligast såsom
reserv. Livius beskrifver huru de, medan de båda
främsta träffarna (hastati och principes) aktivt
deltogo i striden, höllo sig färdiga vid sina fanor,
med venstra benet framsträckt, skölden hvilande på
skuldran och lansen nedstött i marken med uppåtvänd
spets. När de behöfde ingripa, var fara å färde (deraf
uttrycket res ad triarios redit, »riu beror det på
triarierna»). De voro legionens mest pröfvade krigare
samt bestämde tonen och andan inom densamma. Sedan
efter Marius’ tid kohortställningen efterträdt
den äldre manipularställningen, bildade triarierna
icke någon särskild träff, utan voro fördelade på
kohorterna jämte de öfriga åldersklasserna. R. Tdh.
Trias (Lat; Grek. trias). Se Triad och
Trias-systemet. – Om ordets betydelse på det
politiska området (trias-idén,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
