Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondedag jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lebenden natur (6 bd, 1802–22) och Die erscheinungen und
gesetze des organischen lebens (2 bd, 1831–33), i
hvilka han nedlade summan af sina forskningar. T. var
den förste, som i mera omfattande grad använde
mikroskopet. Slutligen egnade han sig äfven åt
zootomiska studier, särskildt öfver molluskerna. –
En broder till T., Ludolf Christian T. (f. 1779,
d. 1864), var professor i botanik och direktor för
den botaniska trädgården i Bonn. R. T-dt.
Treviri. Se Treveri.
Tre vise männen. Se Heliga tre konungar.
Treviso. 1. Provins i norra Italien, i landskapet
Venezien, mellan provinserna Venezia, Udine, Belluna,
Vicenza och Padua. Areal 2,438 qvkm. 414,267
innev. (1888). Det är till större delen ett
slättland, genomdraget af en mängd bevattnings- och
flodfartskanaler. – 2. Hufvudstad i nämnda prov., vid
Piavesellas förening med Sile, som der är segelbar
för större fartyg och genom kanaler står i förbindelse
med Venezias laguner (27 km. aflägsna), och vid
flere jernvägslinier. 17,374 innev. (1881). Det
är en gammal, af murar omgifven stad, med smala,
oregelbundna gator och hus i veneziansk stil,
försedda med arkader. Märkliga byggnader äro
katedralen S. Pietro (från 12:te årh., ombyggd i
15:de årh. genom P. Lombardi, men ännu ofullbordad),
den gotiska kyrkan S. Niccolò (1310–52), båda med
flere konstverk, stadshuset och teatern. På Piazza
dell’ Independenza står ett monument till minne af
befrielsen från österrikarna. Nära staden, i byn
Masèr, ligger Villa Giacomelli, byggd af Palladio,
med fresker af P. Veronese. Staden är biskopssäte
samt har ett vetenskapligt samfund och ett bibliotek
(30,000 bd). Linne- och pappersmanufakturer,
siden- och klädesväfverier samt tillverkning af
smidesarbeten. – T., som i forntiden hette Tarvisium,
var den grymme Ezzelino da Romanos (d. 1259)
egentliga residens. Det fick 1318 ett universitet
(snart förlagdt till Padua) och förenades 1339 med
Venezia, som det med få afbrott tillhörde till
1797, då det intogs af fransmännen under Mortier,
som derför 1808 erhöll titeln hertig af Treviso. I
Mars 1848 utbröt i T. en revolutionär rörelse, för
hvilken den svaga österrikiska besättningen måste
utrymma staden. I Juni månad måste staden dock gifva
sig åt österrikarna.
Treviso, G. da. Se Pennacchi 2.
Treviso, hertig af. Se Mortier.
Trévoux [-vou], stad i franska depart. Ain, vid
Saône och Paris–Lyon–Medelhafsbanan. Omkr. 3,000
innev. Tillverkning af guld- och silfverarbeten.
Triad (af Lat. trias, genit. triadis, Grek. trias,
trea), tretal, trefald; treenighet; samhörande grupp
af tre gudar. Jfr Talsymbolik.
Triage [-asj], Fr., utskott. Triage de cafè,
»utskottskaffe». Se Kaffe, sp. 1,576.
Triandria (af Grek. tri-, tre, och andreios, manlig),
»tremänningar», bot., benämnes den 3:dje klassen i
Linnés sexualsystem. Till denna klass, som har 3 fria,
lika långa ståndare, höra
gräsens stora familj, svärdsliljorna, saffran m. fl.
Triangel (Lat. triangulum, af tres, tre, och angulus,
vinkel). 1. Matem., en sluten figur, som bildas af tre
linier, hvilka två och två skära hvarandra. Ligga alla
tre linierna i samma plan, kallas triangeln en plan
triangel. Bland plana trianglar äro de rätliniga,
d. v. s. de, som bildas af tre räta linier,
de vigtigaste; och då man talar om en triangel
utan särskild tilläggsbestämmelse, menas dermed i
vanliga fall en rätlinig triangel. Hvar och en af
de tre linierna i en triangel kallas en sida. Den
ställning två sidor intaga till hvarandra kallas en
vinkel i densamma. En triangel kallas trubbvinklig
eller rätvinklig, alltefter som en vinkel i densamma
är trubbig eller rät; äro alla vinklarna spetsiga,
kallas triangeln spetsvinklig. Likbent kallas en
triangel, om två sidor i densamma äro lika stora;
liksidig kallas den, om alla tre sidorna äro lika
stora. Summan af alla tre vinklarna i en triangel är
lika med två räta vinklar (jfr dock Parallelteori i
art. Parallel). Med höjd i triangeln förstår man
en rät linie, som är dragen från en vinkelspets
lodrätt mot motstående sida; denna sida kallas då
bas. Triangelns yta är lika med halfva rektangeln
af höjden och basen. – Bland icke plana trianglar
må särskildt nämnas sferiska trianglar, hvilka
bildas af tre storcirklar på en sfers yta. Se
vidare Trigonoinetri. – Om den liksidiga triangelns
symboliska betydelse se Treenighet. – 2. Musikt.,
slaginstrument, som består af en i triangelform böjd
stålstaf, hvilken hänger vid ett band och anslås
medelst en annan staf. Instrumentet afser icke att
angifva någon bestämd ton, utan endast att markera
rytmen. 1. G. E. 2. A. L.
Triangelmätning (triangulering, triangulation),
geod., ett sätt att verkställa mätningar på jordytan,
hvilket består deri att uti ett triangelnät
(d. v. s. en följd af intill hvarandra gränsande
trianglar), som förut blifvit utstakadt, vinklarna
direkt mätas och sidorna genom trigonometrisk
räkning finnas, sedan en af dem (basen) blifvit
uppmätt. Uti starkt kuperad terräng är direkt
längdmätning ansenligt försvårad eller t. o. m. i
vissa fall omöjliggjord, men just i sådana fall
visar triangelmätningen sig gynsam derigenom att
man med lätthet kan uppsöka högt belägna punkter
(bergstoppar), från hvilka man har en vidsträckt
utsigt, och hvilka beteckna triangelpunkterna,
der vinkelbestämningarna skola utföras. –
Triangelmätningar af första ordningen äro sådana, der
triangelkedjan (nätet) sträcker sig öfver i allmänhet
åtminstone tiotals mil, och hvilka skola tjena
antingen rent vetenskapligt ändamål (gradmätningar,
afsedda att bestämma jordkroppens form och storlek)
eller ock till att utgöra hufvudstommen för landets
kartverk. Emedan de små, oundvikliga mätningsfelen
hopa sig, alltefter det man aflägsnar sig från
baslinien och successivt den ena triangeln fogas
till den föregående, och man derför måste gå till
väga med den största omsorg, för att det slutliga
felet ej skall uppgå till ett afsevärdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
