Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tonal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sättes under vatten med undantag af
flodbankarna. Detta deltaland utgör den bördigaste
delen af landet och producerar ett förträffligt ris,
som bildar omkr. 40 proc. af koloniens export. Från
deltat utbreda sig mot n. och v. platåland och
längst vesterut en föga känd skogstrakt, som säges
vara bebodd endast af vilda folk. Hufvudstaden
är Hanoi. De vigtigaste af de öfriga städerna
äro Nam-Dinh, vid en af Song-kois nedre grenar,
och Hai-fong, vid Song-tam-bac-kanalen, omkr. 20
km. från hafvet, T:s vigtigaste handelsstad och
egentliga hamn. Exporten, hufvudsakligen bestående
af ris, råsilke och sidenväfnader, tenn och oljor,
värderades för 1888 till 7 mill. och importen till
23,9 mill. frcs. Frankrikes utgifter för Annam och
T. upptogos i budgeten för 1891 till 10,450,000
frcs. Mineralrikedomen, särskildt guld, silfver
och koppar, är utan tvifvel ganska betydlig, men
hittills har man gjort föga för att tillgodogöra sig
densamma. Befolkningen, hvars antal beräknas till 10
mill., består af tongkineser, kineser och laofolken
närstående stammar i v. De förstnämnda räknas till
indo-kineserna. De äro längre och smärtare byggda
än annamiterna; deras intelligens är i allmänhet
ringa, och deras naturliga skygghet gör, att de gerna
begagna sig af list. Såsom handlande visa de ringa
företagsamhet och kunna omöjligt täfla med kineserna,
hvilka före fransmännens ankomst hade landets handel
i sina händer. Språket är beslägtadt med kambodjernas,
men kinesiska användes som skriftspråk.
T. eröfrades af Kina 116 f. Kr. och var derefter
mer eller mindre beroende af detta land ända till
1427. Derefter bildade det till 1802 en oberoende
stat, kom då under annamitisk öfverhöghet,
men trycktes hårdt af skatter och hemsöktes på
1860-talct af de vid Song-koi uppträdande »Svarta
flaggorna», röfvareband, som bildats af rester af de
i taiping-upproret i Kina deltagande skarorna. En
fransk handlande, Dupuis, riktade 1870 den franske
guvernörens i Kochinkina uppmärksamhet på den
handelspolitiska betydelsen af Röda floden, hvilken
skulle öppna tillträde till det inre Kina. 1873
utsändes ock till T. en liten expedition under
löjtnant Garnier, hvilken bemäktigade sig citadellet
i Hanoi och beredde sig till ytterligare eröfringar,
men stupade d. 31 Dec. s. å. i en strid med Svarta
flaggorna, som annamitiska regeringen tagit i sin
sold. Ett i Mars 1874 mellan franske guvernören
och annamitiska regeringen afslutadt fördrag
tillförsäkrade fransmännen fri flodfart på Song-koi
samt rätt att anställa konsuler i Hanoi och Haifong
med militärisk skyddsvakt; franska missionärer skulle
ega tillträde till T. och alla hamnar vara öppna
för franska fartyg. Men då under de följande åren
Song-koi fullständigt spärrades och fransmännens der
påbörjade civilisatoriska verksamhet sålunda hämmades,
ryckte franska trupper under major Rivière in i T. i
Mars 1882, besatte Hanoi och öppnade derifrån striden
med Svarta flaggorna. I Frankrike hade under tiden
utrustats en stark expedition, som under general
Bouet sommaren 1883 anlände till
Song-koi, rensade dennas delta från fiender, trängde dem
uppåt floden ända till Son-tai och fördref dem äfven
ur denna ställning efter flere dagars strider under
amiral Courbet d. 16 Dec. 1883. Kina, som ej ville
uppgifva sina endast nominella suveränitetsrättigheter
öfver T., sammandrog en här vid gränsen till
Annams understöd samt vägrade godkänna det fördrag,
som d. 25 Aug. 1883 aftvungits kejsaren af Annam,
och i hvilket denne erkände Frankrikes protektorat
öfver Annam samt förband sig att återkalla sina
trupper från T. Fransmännen, som emellertid fått
förstärkning, stormade under general Millot d. 12 Mars
1884 den n. om Son-tai belägna starka positionen
Bac-ninh, hvarifrån Svarta flaggorna beherskat
Song-koi-dalen. Genom fördraget i Tien-tsin d. 12 Maj
1884 uppgaf Kina sina rättigheter på Annam och T. och
erkände Frankrikes protektorat öfver sistnämnda land,
hvarefter freden med Annam följde d. 6 Juni. Då likväl
kinesiska trupper höllo Langson i östra T. besatt,
ryckte general Brière de l’Isle, Millots efterträdare,
dit och tvang dem genom blodiga strider (d. 3–4
Jan. och 12 Febr. 1885) att utrymma platsen samt ilade
derefter tillbaka för att undsätta Tuyen-Quan, som
hotats af kinesiska trupper och Svarta flaggorna. Kort
derefter led dock general Négrier, som qvarstannat
vid östra gränsen, ett känbart nederlag vid Thatke
(d. 24 Mars), hvarefter Langson ännu en gång föll i
kinesernas händer. Äfven franska eskadern under amiral
Courbet hade, om man frånräknar tillintetgörandet
af en kinesisk flottilj, vunnit knappt nämnvärda
framgångar. Under britisk bemedling afslöts d. 1
April 1885 fred i London, då Kina erkände Frankrikes
protektorat öfver T. Sedan öfverbefälhafvaren Courcy
befäst det franska väldet, kunde större delen af de
franska trupperna 1886 återvända hem.
Tonhål kallas de hål i sidan på blåsinstrument, genom
hvilkas tillslutande eller öppnande medelst fingrarna
eller klaffar den önskade tonhöjden åstadkommes.
A. L.
Tonhöjd, musikt., tonens läge inom hela tonomfånget,
beroende på svängningarnas hastighetsgrad
(se Akustiska sirenen). Tonernas absoluta
höjd bestämmes numera allmänt efter den franska
normalstämningen: a1 =437,5 (dubbla) svängningar
i sekunden. Det är lätt att räkna ut deras relativa
svängningstal i förhållande till hvarandra, då man
känner talen för aliqvot-tonerna (se d. o.). Vill
man t. ex. veta förhållandet mellan c och giss
(= c : e x e : giss), har man blott att multiplicera
de två tersförhållandena, alltså 4/5 x 4/5 = 16/25,
detta förutsatt, att man vill komma åt det giss,
som är andra tersen till c. Hvarje till namn eller
tangent lika ton får nämligen olika värden alltefter
sin harmoniska ställning. Om man från c1 genom qvint-
och qvartsprång kommit till åttonde qvinten, giss1
och derifrån mäter ut stora tersen, träffar man i
dess underoktav ett hiss, från hvilket c1 skiljer sig
genom den obetydliga differensen 32,768 : 32,805,
hvilken kallas schisma. Men förhållandet mellan
c1 och det hiss, som motsvarar dess tolfte qvint,
är deremot 524,288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
