Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tonal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidorna och buken silfverhvita, utan mörkare band,
tonninan, O. thunnina Cuv. et Val., omkr. 1
m. lång, med slingriga, mörka fläckar på ryggens
bakre, blåfärgade del, och boniten, O. pelamis
(Lin.), Thynnus pelamys Cuv. et Val. (se Bonit).
R. L.
Tonförvantskap kallas den slägtskap mellan tonerna,
som beror på deras klangers samhörighet. Beslägtade
i första graden eller direkt äro toner, som tillhöra
samma treklang. Med c äro sålunda direkt beslägtade
g f e ass a och ess, ty c och g tillhöra båda
c-klangen, c och f f-klangen, c och e c-klangen,
c och ass ass-klangen, c och a f-klangen, c och ess ass-klangen. Direkt beslägtade toner kallas
konsonanta. Indirekt beslägtade äro de, som icke
tillhöra samma klang; de kallas dissonanta. Förr
ansågs c direkt beslägtadt endast med sina dominanter
(qvinter), g och f, men i nyaste tid har äfven
tersförvantskapen blifvit erkänd såsom direkt.
A. L.
Tonga. Se Datura.
Tongariro, en vulkan. Se Nya Zeeland.
Tongaöarna (efter Cook äfven kallade Vänskapsöarna),
en till Polynesien hörande ögrupp i Stilla
hafvet s. v. om Samoaöarna och ö. om Vitiöarna,
mellan 18° 5’ och 22° 29’ s. br. samt 173° 52’
och 176° 10’ v. lgd. Öarna, som äro omkr. 150 till
antalet, med en sammanlagd areal af 997 qvkm., ligga
i tvänne jämnlöpande rader: en vestlig, bestående
af branta, ur djupt vatten uppstigande vulkaniska
öar, af hvilka hvar och en utgör en enda, merendels
verksam vulkan, och en östlig, mycket längre rad af
korallöar af vanligen 13–14 m., men stundom ända till
200 m. höjd. Af de förra är blott den 1,524 m. höga
slocknade vulkankäglan Kao ännu bebodd, hvaremot
de öfriga, Tofoa, Late och Amargura l. Fonualei, öfvergifvits.
Korallöarna hafva i allmänhet branta
sidor och äro bildade af madreporakalk. Ytan är
täckt med djup, rik mylla, närmare stranden blandad
med sand, och har ett underlag af röd eller blå
lera. Korallöarna äro fördelade i tre grupper. Den
sydligaste l. Tongagruppen består af den största
och vigtigaste af alla öarna, Tonga-tabu (»heliga
Tonga»), 422 km., och af Eua (171 qvkm.). Den
mellersta l. Hapaigruppen består af en mängd små,
af korallref omslutna öar (Namuka, Lefuka, Haano),
och till den nordligaste l. Vavaogruppen höra
Vavao, 145 qvkm., samt en mängd mindre holmar. I
politiskt hänseende höra derjämte till konungariket
T. de vulkaniska öarna Niuatabutabu (Keppel), 14
qvkm., Tafahi (Boscawen), 17 qvkm., och Niua-fu,
15 qvkm., alla belägna n. om Vavaogruppen. – Klimatet
är genom sin fuktighet och ombytlighet i hög grad
enerverande. Vegetationen liknar Viti-öarnas, men
är afgjordt mera indo-malajisk. Alla Stilla hafvets
vanliga fruktträd och kulturväxter finnas. De enda
inhemska landtdäggdjur äro en liten råtta och
några fladdermössarter. Hunden och svinet äro utan
tvifvel införda af menniskor. Under senare åren hafva
införts äfven får och nötkreatur. – Innevånarna äro
i intellektuelt hänseende kanske de mest
framskridne af alla polynesierna och utöfva
ett vidsträckt inflytande öfver sina grannar,
särskildt Vitiöborna, trots sitt ringa antal,
endast 20–25 tusen. I sedligt hänseende stodo de af
gammalt öfver sina grannar. Nu äro dessa kraftfulla
»Söderhafvets angelsachser», såsom de kallats, alla
omvända till kristendomen, och nästan hvar och en
kan läsa och skrifva. De förstå att med skicklighet
bruka jorden. Vigtigaste näringsämnena äro jams
och bananer. Derjämte odlas batater, brödfruktträd,
sockerrör, mangoäpplen, apelsin- och limonträd,
tobak, majs, bomull och kaffe. Tonganernas väfnader
äro synnerligen vackra och deras mattor, nät och
korgar oöfverträffade i Polynesien.
Några af öarna upptäcktes af Tasman 1643, flere andra
af Cook 1773 och 1777, hvilken kallade dem Friendly
islands (Vänskapsöarna), på grund af det vänliga
mottagande han rönte derstädes, och den nordligaste
gruppen af en spansk sjöfarande 1781. De förenades
först 1845 af den ännu regerande konungen Georg I
till ett rike. Konungens residens är Nukualofa på
Tongatabus nordkust. Författningen är af 1875 och
fastställer bl. a. en lagstiftande församling af 40
medlemmar. Eget mynt saknas. En stående trupp på 500
man finnes. Hvitt och rödt äro nationalfärger. Stor
förtjenst om statsorganisationen har premierministern,
den forne wesleyanske missionären Shirley Baker
inlagt. För undervisningen sörja missionärer
genom förträffliga skolor. Af högre sådana
finnas en teknisk skola och ett seminarium (Tubow
college). Konungarikets folkmängd uppgick 1890 till
22,000 pers., deraf 250 främlingar. Varuomsättningen
med utlandet förmedlas hufvudsakligen af tyskar och
engelsmän. Importen hade 1888 ett värde af omkr. 4,4
och exporten (mest torkade kokoskärnar, kopra) af
omkr. 6 mill. kr.
Tongern (Fr. Tongres), stad i belgiska prov. Limburg,
vid jernvägen mellan Liége och Hasselt. Omkr. 7,500
innev. Textilindustri. Staden kallades af romarna
Aduatica Tungrorum.
Tongking l. Tonkin (Annam. Dong-king, »östra
hufvudstaden», ursprungligen benämning på staden
Hanoi, men sedermera utsträckt äfven till landet),
annamitisk provins, sedan 1885 fransk koloni i
östra Asien mellan 18° n. br. i s. och de kinesiska
prov. Junnan och Kuang-si i n., Tongking-viken i
ö. samt Laostaterna i v., mot hvilka Tran-ninh-bergen
bilda gräns. Arealen beräknas till 100,000
qvkm. Hufvudfloden är Song-koi (»röda floden»),
hvilken upprinner nära Tali-fu i Junnan, inträder
i T. vid Lao-kai och flyter derifrån i sydöstlig
riktning till Tongking-viken. Det var denna flod, som
i första hand riktade fransmännens uppmärksamhet på
T., emedan man trodde, att den, såsom den kortaste
vattenvägen till Junnan, skulle vara en lämplig
transportväg för Junnans tenn, koppar, silfver och
guld. Större delen af flodens lopp ofvanför Tunghoa
är emellertid genom sina många forsar omöjlig att
passera. Nära Sontai upptager den Svarta floden,
Hvita floden m. fl., och straxt nedanför börjar dess
stora delta, hvilket under regntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
