Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titulatur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komitén för utländsk censur i Petersburg. Han utmärker
sig för värme och formfulländning i sin reflekterande
naturlyrik. Mindre lyckade äro hans panslavistiska
tillfällighetspoem och politiska epigram. T:s samlade
dikter utgåfvos 1868 (tysk öfversättning af Noé).
Tived, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, Valla tingslag. Areal 14,899 har. 1,419
innev. (1890). T. utgör ett konsistorielt pastorat
i Skara stift, Norra Vadsbo kontrakt.
Tiveden (Fornsv. Tivid), en vidsträckt skogs- och
bergstrakt i sydvestra Nerike och nordöstra
Vestergötland, fordom den ogästvänliga gränsskogen
mellan Svea- och Götaland, ofta nämnd under
medeltidens krigiska förvecklingar. I n., mellan
sjöarna Toften och Skagern, sammanhänger T. med
den landtrygg, som från Kölen sträcker sig söderut
genom Värmland och vestra delarna af Vestmanland och
Nerike. På denna norra sluttning är vestra stambanan
framdragen. Söder och s. ö. om jernvägen blir trakten
mera kuperad och har på sina ställen kullar af
220–230 m. höjd. Naturen är fattig, ödslig, oländig;
innebyggarna få. Uthuggna skogar och kärrmarker
förtaga till stor del det behag de många insjöarna
eljest skulle skänka. Omslutande sjön Unden,
utbreder T. sig vesterut i vattensjuka marker, som
småningom öfvergå till bördigare slätter, under det åt
ö. utskjuta de splittrade bergåsar, som längre bort
stå i förbindelse med Tylö skog. Söder om Unden fram
till Vättern kallas den vattenrika, men fortfarande
i allmänhet ödsliga bergstrakten Lilla Tiveden. Denna
sänker sig mot sjöarna Viken och Bottensjön, på andra
sidan om hvilka höglandet fortsättes på vestra sidan
af Vättern af de bergåsar, som slutligen förena sig
med det småländska höglandet. Bergstraktens längd är
omkr. 50 km., dess bredd 15–25 km. A. G.
Tiverton [-tön], stad i engelska grefskapet
Devon, vid floden Exe och en bibana till Great
Western–jernvägen, 23 km. n. om Exeter. 10,462
innev. (1881). Staden var fordom ryktbar för sin
ylleindustri (införd i 14:de årh.), men är nu
företrädesvis känd för sin spetstillverkning.
Tivoli, stad uti italienska prov. Rom, vid Tibers
biflod Teverone (Anio), hvilken der bildar ett
vackert fall, 25 km. ö. n. ö. om Rom. 9,730
innev. (1881). Biskopssäte. För sin vackra natur
och de många ruinerna af den romerska staden Tibur,
hvilken under kejsaretiden var en af rika romare
omtyckt sommarvistelseort, besökes T. mycket
af resande. På en klippa ofvanför fallet står ett
Vestatempel, vanligen kalladt »Sibyllans tempel»,
ett af en kolonnad af 18 korintiska pelare omgifvet
rundtempel, hvilket under medeltiden begagnades som
kyrka. De förnämsta ruinerna ligga vid Hadrianus’
villa, 2,5 km. s. v. om T., och hafva 1870–82 till
större delen blifvit utgräfda. Den konstälskande
Hadrianus ville der efterbilda alla mera ryktbara
byggnader (särskildt grekiska och egyptiska), som han
under sina resor besökt. Jämte sitt eget palats byggde
han en Stoa poecile (kopierad efter den i Athen),
ett odeum, ett lyceum, en akademi (med
trädgårdar, salar och pelaregång), bibliotek, romerska och
grekiska teatrar, stadium, palaestra, hippodrom,
serapeum (en reproduktion af det i Alexandria och
fyldt med psevdo-egyptiska statyer och reliefer),
bad och många tempel. I flere fall har de olika
byggnadernas bestämmelse kunnat afgöras, men ofta kan
man endast gissa sig till den. Otaliga konstverk,
hemtade i dessa, ruiner, pryda nu kyrkor och
museer. Horatius’ villa visas ock i närheten af T.,
hvilket haa ofta prisade.
Tivoli, en efter den italienska staden Tivoli tagen
benämning på förlustelseställen med park, hvarest
under den blidare årstiden bjudas sådana folknöjen som
komiska teaterföreställningar (»varietéteater»), dans,
karusell, akrobatiska, förevisningar, menageri,
musik, karnevalsprocessioner, fyrverkerier
m. m. Ett sådant Tivoli fanns i Paris under
restaurationstidehvarfvet. Ett af de mest kända
ställen af denna art är Köpenhamns Tivoli (sedan
1843). Stockholms Tivoli (på Djurgården) öppnades 1850
och var länge en förlustelseplats endast för de mindre
bemedlade. Under loppet af 1880-talet undergick det
en genomgripande ombildning efter mönstret af den
nämnda Köpenhamnsanläggningen. Kristiania Tivoli
(förut kalladt Klingenberg) är af ungefär samma art.
Tivoli, Rosa di. Se Roos 2, sp. 1405.
Tixtla. Se Guerrero.
Tizian, fullst. Tiziano Vecelli
[vetjä’lli], italiensk målare, den venezianska
skolans förnämste målsman och en af de mest berömda
konstnärer i verlden, föddes 1477 i Pieve di Cadore
(pittoresk bergstad längst upp i norra delen af det
venezianska området). Vid 10 års ålder skickades han
af sin fader till slägtingar i Venezia, der han först
skall hafva haft till lärare en okänd mosaikarbetare
Zuccato, men sedan öfvergått till Gentile Bellini och
sist till dennes broder Giovanni. Antagandet att han
varit lärjunge af den sistnämnde bestrides dock af
Giov. Morelli (Ivan Lermolieff), som framhåller, att
T., lika som många af de samtida målarna i Venezia,
rönt ett starkt inflytande af Giorgione. Ett faktum är
emellertid, att man rörande tjugo år af T:s ungdomslif
(1487–1507) saknar alla underrättelser. Först 1507
finner man en fast punkt i hans lefnadshistoria: han
var då jämte Giorgione sysselsatt med fasadmålningar
å Fondaco de’ Tedeschi (tyska, köpmanshuset) i
Venezia. Af dessa fresker ära endast några spår qvar,
men med detta verk skapade han sin ryktbarhet. – Den
första perioden af T:s verksamhet räknas till 1511
(Giorgiones dödsår). Af kyrkliga bilder, hörande
till denna period, märkas Kristus, som bär korset
(i kyrkan S. Rocco i Venezia) och S. Markus tronande
mellan helgon (i S. Maria della Salute i Venezia),
der Bellinis symmetri är ofvervunnen och Giorgiones
smältande färgglans uppnådd. Till dessa komma
religiösa bilder af mera enskild art, bland hvilka
några allmänt erkännas tillhöra hans första tid,
såsom Madonnan med Kristusbarnet pä balustraden (nu
i Wiens kejs. galleri, der äfven den något mognare
Madonnan med körsbären finnes),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
