Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tetschen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tewkesbury [tjuksbörri], stad i engelska grefskapet
Gloucester, vid föreningen af Severn och Upper Avon,
samt vid Midland och Great Western-jernvägarna. 5,100
innev. (1881). Af det stora benediktinklostret, en
af de rikaste stiftelser i England, återstår högst
obetydligt; den forna klosterkyrkan (invigd 1125) är
ett vackert prof på äldre normandisk stil och har
restaurerats i nyare tid. Staden var fordom ryktbar
för sin senapstillverkning, på hvilken Shakspere
hänsyftar i andra delen af »Henrik IV». Den 4 Maj
1471 stod vid T. ett slag, mellan det yorkska och
det lancasterska partiets trupper, hvarvid Henrik
"VI:s gemål Margareta (Lancaster) blef slagen och
tillfångatagen genom Edvard IV (York), och hennes son,
prins Edvard af Wales, mördad.
Tevkros (Lat. Teucer), Grek. hjeltes. 1. Son af
flodguden Skamandros och nymfen Idaia, uppgifves
hafva varit Trojas äldste konung, efter hvilken
trojanerna erhållit namnet teukrer (tevkroi).
Andra sagor nämna dock såsom Trojas förste konung
Dardanos, under hvars regering T. berättas hafva
invandrat från Kreta. Hos Homeros omnämnes denne
trojanske T. ingenstädes. – 2. Son af Telamon,
herskaren öfvrer Salamis, och den trojanske konungen
Laomedons dotter Hesione. Han var känd såsom
den bäste bågskytten i den grekiska hären utanför
Troja. Då han efter trojanska krigets slut återkommit
hem, förvisades han af sin fader, emedan han ej
hämnats sin halfbroder Ajas’ död. Han utvandrade
med anledning deraf till ön Cypern, der han grundade
ett nytt Salamis. A. M. A.
Texas [Sp. utt. te’chas], den sydvestligaste och största af
Nord-Amerikas Förenta stater, ligger emellan 25° 50’
och 36° 30’ n. br. samt mellan 106° 40’ och 93° 30’
v. lgd fr. Greenw. Det gränsar i s.ö. till Mejikanska
viken, i s.v. till Mejico (gräns Rio Grande l. Rio
Bravo del Norte), i v. till New Mexico
(gräns 103:dje meridianen), i n. till New Mexico
(gräns 32:dra breddgraden) och Indianterritoriet
(Red river), i ö. till Arkansas och Louisiana (94:de
meridianen och floden Sabine). Areal 688,343 qvm.
Hufvuddragen af statens fysiska natur äro stepper
eller trädlösa slätter i n.v., berg v. om Rio
Grandes biflod Rio Pecos, skog i ö., marskland utmed
kusten, låga prärier i s.ö. och en förening af prärier
och kuperad mark med någon skogvegetation i midten.
Området kan på grund deraf delas i 5 regioner: 1)
kustregionen, begränsad af en med kusten jämnlöpande
linie, dragen från Texarkana i n.ö. till Laredo
vid Rio Grande, ett slättland af ända till 150
m. höjd, närmast hafvet markland, längre in delvis
skogbevuxen; 2) svarta prärieregionen, en smal remsa
innanför den förra, en vågig präri, betäckt med rik,
svart jord och vexlande i höjd mellan 90 och 200 m.;
3) centralregionen, mellan den förra samt de stora
slätterna i n.v. och Rio Pecos i s.v., bestående
i n. af skogstrakter mellan Red river och Rio
Brazos, längre mot v. kuperad torr mark, med sandig,
kiselblandad jord och mycket klen växtlighet,
och bortom denna, mellan 100:de meridianen och
slättregionen, ett med djupa lager af gips och salter
betäckt område, djupt fåradt genom erosion,
samt i s. af en kuperad kalkstensbildning, med
nästan tropiskt klimat och brist på rinnande
vatten, hvilket i allmänhet förekommer sparsamt
i hela centralregionen, som derför bäst
passar till betesmarker för nötboskap och får; 4)
slättregionen (llano estacado, staked plains), statens
nordvestligaste del, utan trädväxt ock rinnande
vatten, men med lätt och rik jord samt god
gräsväxt; och 5) berglandet s.v. om Rio Pecos,
vattenfattigt och folktomt utom i Rio Grandes dal,
rikt på silfver- och blymalmer (staten, som
eger mineralrättigheterna i nästan hela landet,
har hittills vägrat att upplåta tillgångarna för
exploatering). Rörande statens mineraltillgångar
må för öfrigt anmärkas, att jernmalmer af olika
slag förekomma på flere ställen, att de hittills
obegagnade lagren, af massiv gips äro, näst de
i Sahara och Anderna, de renaste och största
på jorden, samt att stenkol finnas, men i
allmänhet af mindre god beskaffenhet. Nordvestra
delen af staten ligger på 750–1,200 m. höjd, och
landet sluttar derifrån mot s.ö., hvarför alla
floderna utom Arkansas’ biflod Canadian längst i
n. hafva sydöstlig riktning mot Mejikanska viken.
De största äro i ordning fr. s.: Rio Grande del
Norte med bifloden Rio Pecos, Nueces, San Antonio med
Guadalupe, Colorado, Brazos, Trinity, Neches samt
Sabine på östra gränsen och Rea river på norra. –
Kustslätten och svarta präriregionen hafva för
jordbruket tillräcklig och jämn nederbörd, men
den aftager inåt landet och varierar mycket under
olika år, i det den vissa år är ganska ymnig,
andra åter ytterst knapp. I Galveston vid kusten
utgör den årliga nederbörden omkr. 1,300 mm.,
vid El Paso, längst i v., 330 mm. och vid Mobeetie,
längst i n., 600 mm. Äfven temperaturen är
mycket olika på olika ställen. Fort Ringgold,
vid nedre Rio Grande, är näst Key West, Fla.,
den hetaste plats i unionen, med en årstemperatur
af 23,7° C.; vid El Paso är årstemperaturen 17°,
vid. Mobeetie 12,5° C. I Rio Grandes dal
förekommer aldrig frost; snö faller sällan
s. om Galveston och Austin. – Hufvudnäringar
äro jordbruk och boskapsskötsel. Af unionens stater
intager T. nu första platsen i produktionen af bomull
(2 mill. balar årligen efter 1882) och nötboskap, den
andra i fråga om socker, får, mulåsnor och hästar.
Östra tredjedelen af staten, innehållande omkr.
80 proc. af befolkningen, är jordbruksidkande;
återstoden användes för boskaps- och fårafvel.
Jordbrukets och plantageodlingens afkastning hade
1880 ett värde af något öfver 63 mill. doll.
S. å. funnos. 174,184 farmer (vanligen mycket
stora) med en sammanlagd areal af 5 mill. hektar
odlad jord. Södra delen af kustslätten samt hela den
öfriga staten v. om svarta präriregionen användas
för boskapsskötseln, som är fullständigt skild
från jordbruket. De ofantliga boskaps- och
fårhjordarna ströfva omkring på stora vidder, vaktade
af ridande herdar (de s. k. »cow-boys») samt utan
annan föda och annat skydd, än dem naturen lemnar.
1880 funnos i staten 4 mill. nötkreatur, 2,5 mill.
får, nära 2 mill. svin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
