Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
c, stampdävert, d, och viskertar, e. 2. Undermaster
(fockmast, stormast och kryssmast; se Mast)
med märsar, f, och eselhufvud,g. 3. Märsstänger
l. svåra stänger (för-, stor- och kryssmärsstång)
med bramsalning, h, och eselhufvud, i. 4. Bramstänger
(för-, stor- och kryssbramstång). 5. Mesangaffel.
6. Mesanbom. 7. Apgaffel. 8. Fockgaffel. 9. Underrår
(fock-, stor- och beginerå). 10. Märsrår (för-,
stor- och kryss-). 11. Bramrår (för-, stor- och
kryss-), 12. Öfver- (l. boven-) bramrår (för-, stor-
och kryss-). 13. Waterbom. 14. Under-råspiror
(fock- och stor-). 15. Märs-råspiror
(för- och stor-). – Stående tacklingen:
16. Waterstag. 17. Stampstag. 18. Bogstag. 19.
Klyfvarboms-stampstag. 20. Klyfvarbomsgajar.
21. Jagarbomsstampstag. 22. Jagarbomsgajar.
23. Undervant (fock-, stor- och kryss-vant) med
jungfrur, taljerep och veflingar. 24. Understag
(fock-, stor- och kryss-stag). 25. Puttingsvant
l. puttingar. 26. Stängvant (för-, stor-
och kryss-). 27. Stängbarduner (f., s. och
k.). 28. Stängstag (f., s. och k.). 29. Bramvant
(f., s. och k.). 30. Brambarduner (f.,
s. och k.). 31. Bramstag (f., s. och
k.). 32. Öfver- (l. boven-) bramvant (f., s. och
k.). 33. Öfver- (l. boven-) brambarduner (f.,
s. och k.). 34. Öfver- (l. boven-) bramstag (f.,
s. och k.). 35. Klyfverslejdare.
36. Jagerslejdare m. fl. – Löpande tacklingen:
37. Underrå-toppläntor (fock-, stor- och
beginetoppläntor). 38. Underråbrassar (fock-,
stor- och beginebrassar). 39. Märsetoppläntor
(för-, stor- och kryss-). 40. Märsebrassar (f., s. och
k.). 41. Märsefall (f., s. och k.). 42. Bramtoppläntor
(f., s. och k.). 43. Brambrassar (f., s. och k.).
44. Bramfall (f., s. och k.). 45. Öfver-
(l. boven-) bramtoppläntor (f., s. och k.). 46.
Öfver- (1. boven-) brambrassar (f., s. och k.).
47. Öfver- (l. boven-) bramfall (f., s. och k.). 48.
Pikfall (klofall, ej synligt å fig.; se
Gaffel). 49. Gaffelgärder. 50. Bomdirk. 51.
Bom- (l. mesan-) skot. 52. Undersegelsgigtåg
(focke- och storegigtåg). 53. Undersegelshalsar
(focke- och storehals). 54. Undersegels-skot
(focke- och storeskot). 55. Bukgårdingar
(focke och store). 56. Nockgårdingar
(f. och s.). 57. Bukslabbgårdingar (f. och
s.). 58. Nockslabbgårdingar (f. och s.).
59. Undersegels-reftaljor (f. och s.). 60.
Undersegels-boliner (f. och s.). 61. Märsegigtåg
(för-, stor och kryss). 62. Märseskot
(f., s. och k.). 63. Märsedämpgårdingar
(f., s. och k.). 64. Märsenockgårdingar
(f., s. och k.). 65. Märsereftaljor (f.,
s. och k.). 66. Märseboliner (f., s. och
k.). 67. Bramgigtåg (f., s. och k.). 68. Bramskot
(f., s. och k.). 69. Bramdämpgårding
(f., s. och k.). 70. Brambolin (f., s. och
k.). 71. Öfver- (l. boven-) bramgigtåg (f.,
s. och k.). 72. Öfver- (l. boven-) bramskot (f.,
s. och k.). 73. Jagersfall. 74. Jagersskot.
75. Jagersned-halare. 76. Klyfversfall.
77. Klyfversskot. 78. Klyfversnedhalare.
79. Klyfversgigtåg. 80. Förstängsfall
(förstängsskot och nedhalare ej synliga
å fig.). 81. Gaffelgigtåg. 82. Mesanebrok. 82
a. Mesan-uthalare, 83. Mastgigtåg (å gaffelseglen).
84. Waterbomstoppgaj. 85. Waterbomsförgaj.
86. Waterbomsaktergaj l. bomtåg. 87. Underledsegels
inre fall. 88. Underledsegels yttre
fall. 89. Underledsegels skot
l. waterskot. 90. Underledsegels
hals. 91. Underledsegels
gigtåg. 92. Spirtopplänta. 93. Öfver-
(l. boven-) ledsegels fall. 94. Öfver
(l. boven-) ledsegels skot. 95. Öfver-
(l. boven-) ledsegels hals. 96. Öfver- (l. boven-)
ledsegels bekajare. 97. Bramledsegelsfall. 98.
Bramledsegelsskot. 99. Bramledsegelshals. 100.
Spirbrass. 101. Sejnfall l. flagglina m. fl. Dessutom
finnas ut-, in- och hals-upphalare å gaffelsegel;
fall, nedhalare och skot å mellanstagsegel; drejrep
och nedhalaretaljor till märsrårna m. fl. tåg,
som ej kunnat framställas å figuren. Jfr Segel.
R. N.
Tackoffer. Se Offer.
Tacksägelse kallas det slags bön, som består deri att
den bedjande inför Gud erkänner och bekänner Guds
godhet mot honom. När med tacksägelsen förbindes
ett upphöjande af Guds egenskaper kallas den lof och
pris. – Enligt kyrkolagen skall vid dödsfalls
förkunnande på predikstolen hållas »tacksägelse
till Gud, som den framlidne nådigt förlossat
hafver», hvilket sker efter i kyrkohandboken
förekommande formulär. Deraf har blifvit brukligt
att kalla dödsfalls förkunnande på predikstolen
för »tacksägelse». – Om de s. k. »allmänna
tacksägelsedagarna» se Bönedagar. Jfr Te Deum.
J. P.
Tacna (San Pedro de T.), hufvudstad i det till 1893
under chilensk förvaltning stående peruvianska
depart. Tacna (omkr. 22,500 qvkm., omkr. 30,000
innev.), ligger vid floden Tacna och är genom en 62,5
km. lång jernväg förenadt med hamnstaden Arica. 14,183
innev. (1885). Den 26 Maj 1880 vunno chilenerna
vid T. en seger öfver peruanerna och bolivianerna,
hvarefter de d. 7 Juni stormade fästningsverken
vid Arica.
Tacora, by i depart. Tacna (se d. o.), ligger 4,351
m. öfver hafvet (enligt en uppgift den högsta bebodda
ort i Amerika), vid det 4,170 m. höga passet Tacora,
genom hvilket vägen går från Arica öfver Anderna till
Bolivia. Den n. om detta pass belägna toppen Tacora
l. Chipicani har en höjd af 6,017 m.
Tacunga l. La T. (egentl. Llactacunga), hufvudstad
i prov. Leon i syd-amerikanska republiken Ecuador,
90 km. s. om Quito, på 2,860 m. höjd. Omkr. 15,000
innev. Staden anlades 1534 nära ett äldre
indiansamhälle och har fyra gånger (senast 1797)
förstörts af jordskalf, men är nu en af republikens
vackraste städer.
Taddeus. Se Judas Lebbeus.
Tadema, Lourens Alma, holländsk-engelsk målare, född
d. 8 Jan. 1836 i Dronrijp i Friesland (Holland),
studerade vid gymnasiet i Leeuwarden och intogs redan
då lifligt af de klassiske författarnas skildringar
af de gamles lif, hvilket framdeles skulle blifva
det hufvudsakliga föremålet för hans konstnärliga
framställning. 1852 kom han till konstakademien i
Antwerpen, der Wappers och Dyckmans blefvo hans
lärare. Han påverkades dock mera af den berömde
historiemålaren baron Leys’ arkaistiska tendens,
och 1859 fick han tillträde till dennes atelier,
hvarjämte han rönte inflytande af umgänget med
arkeologen de Taye. Men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
