Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sömn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penna beredde tidningen en stor popularitet. Efter
hans i Nov. 1869 timade död ofvergick redaktionen
1870 till Frans Hodell, hvilken 1881 äfven blef
tidningens egare. Sedan Hodell afled, i Maj 1890,
har Söndagsnisse för sterbhusets räkning redigerats af
K. Schöldström.
Söndagsskolor kallas enskilda skolor,
som anordnas för att på söndagen meddela barn religiös
undervisning och uppbyggelse. Den första egentliga
söndagsskolan upprättades 1780 i Gloucester af
den engelske boktryckaren och tidningsredaktören
Robert Raikes (f. 1735, d. 1811). Det lifliga
intresse, som detta företag genast väckte genom
de af honom publicerade tidningsunderrättelserna,
framkallade snart i England flere företag af
samma slag. I Sverige, der söndagsskolor började
inrättas på 1850-talet, hafva dessa skolor, liksom i
synnerhet i England och Amerika, vunnit en betydande
utbredning. Detsamma har förhållandet varit i Finland,
mer än i de öfriga skandinaviska landen. I Sverige
funnos 1890, enligt en visserligen något ofullständig
statistik, 5,729 söndagsskolor med 241,747 barn och
17,111 lärare, i Finland 5,196 skolor med 110,756
barn och 9,104 lärare, i Danmark 387 skolor med
48,271 barn och 2,327 lärare samt i Norge 400 skolor
med 31,184 barn och 1,291 lärare. S. å. uppgafs
antalet söndagsskolor i hela verlden till 198,168
och lärjungarna till 18,176,530. Skandinaviska
söndagsskolemöten hållas hvart femte år. – Om
s. k. söndags- och aftonskolor se Tekniska läroverk.
Sönderbo, södra socknen på danska ön Fanö.
Sönderborg (T. Sonderburg), stad på vestkusten af Als, vid
Alssundet. 5,268 innev. (1885). Ypperlig hamn. Handel
och sjöfart äro de förnämsta inkomstkällorna. Staden
är säte för ett preussiskt landtråd. Sedan 1856 är
den förenad med Sundeved genom en pontonbro. Under
kriget 1864 blef S. bombarderadt d. 3 April,
emedan en del af den danska hären var förlagd dit;
vid Als’ intagande d. 29 Juni föll det i preussarnas
händer. Senare blef det jämte Dybbölställningen
starkt befäst. – Slottet byggdes troligen omkr. år
1170; det nämnes 1253 under kriget mellan konung
Kristofer I och hertig Valdemar af Sönderjylland. 1340
höll konung Valdemar der bröllop med Hedvig, syster
till dåv. hertig Valdemar, och ingick förlikning
med de holsteinske grefvarna. Kristian II hölls
der fången 1532–49. Slottet hade ursprungligen 4
torn, ett i hvarje hörn, men nu äro alla förstörda:
blott en mindre del af det nordvestra är bevarad. I
slottskapellet äro de sönderborgske hertigarnas
grafvar; de härröra från Hans d. y., som 1564 fick
Als m. m. af sin broder konung Fredrik II, och hvars
ätt delade sig i flere linier, alla uppkallade efter
S. (se Oldenburgska huset). E. Ebg.
Sönderjylland. Se Jylland och Slesvig.
Sönderkarle, danskt baroni på södra Laaland, upprättadt
1819, tillhör familjen Bertouch-Lehn och
omfattar två hufvudgårdar, Höjbygaard och
Lungholm, med tillsammans 432 tdr hartkorn,
och 1,830,000 kr. fideikommisskapital.
E. Ebg.
Sönder-Onsild. Se Onsild.
Söndfjord, landskap
i vestra Norge, Nordre Bergenhus amt, utgör
tillsammans med Nordfjord ett fogderi med 8,124
qvkm. och 48,908 innev. (1875). Det bildar
ett eget sorenskriveri, bestående af 8 härad:
Askevold, Ytre och Indre Holmedal, Förde,
Vafring, Jölster, Kinn och Bremanger. S. är
hufvudsakligen ett kust- och fjordlandskap, som
förnämligast grupperar sig omkring Dalsfjorden
och Fördefjorden. Flere, till en del ganska stora,
öar höra dit, bl. a. Bremangerland med det spetsiga,
från medeltiden bekanta fjället Hornelen (915 m.). Den
inre delen af Holmedalen, som genomströmmas af Gaula
och Jölster, är deremot en fullständig fjällbygd,
som gränsar till Jostedalsbräen. Distriktet
är, liksom Nordfjord, mycket regnigt.
Y. N.
Söndmöre, fjordlandskap i Romsdals amt, Norge,
omkring den vidt förgrenade Storfjorden, bildar 2
sorenskriverier och ett fogderi med 15 härad samt
har en areal af 5,235 qvkm. och 39,112 innev.
(1885). Befolkningen bor dels på de stora öar,
som der skydda kusten, dels längs stränderna af
de många fjordar, som uppfylla detta distrikt.
De största öarna äro Gurskö (136,5 qvkm.) och
Hareidland (172 qvkm.), till hvilka sluter sig
ett stort antal större och mindre, deribland
Sandö med den märkliga Dolstenshule. En bred
fjordarm, Rövdefjord och Vartalsfjord, skiljer
hela ögruppen från fastlandet och fortsättes
mot nordöst in i detta under namn af Storfjorden,
som genom Sulefjorden står i förbindelse med den
breda hafsarmen Bredsund. Från dessa fjordar går
mot sydöst en mängd tvärfjordar, Sövdefjorden,
Voldenfjorden med 2 armar (Dalsfjorden och
Östfjorden), Örstenfjorden, Hjörendfjorden
med en arm, Norangsfjorden och Sökelvsfjorden.
Längst in gör Storfjorden en bukt mot sydöst och
utsänder 2 armar, Norddalsfjorden, som fortsättes
af Tafjorden, och Sunnelvsfjorden med dess arm
Geirangerfjorden, som i synnerhet är bekant
för sina vackra omgifningar. Som ett fjordsystem
för sig intränger i sydvest Vanelvsgabet med sin
fortsättning Vanelvsfjorden samt delar sig innerst
i Kj ödepollen och S y 1-tepollen. Vestra kusten af
denna fjord, det s. k. Statland (se d. o.) hör
emellertid till Nordfjord. Mellan fjordarnas inre
ändar sträcka sig vanligen dalar, i hvilka man
utan fara kan passera från fjord till fjord.
Äfven till dalarna och fjordarna i närmast
angränsande landskap leda låga pass, på hvilka
vägar äro anlagda: till Romsdalen öfver
Örskogsfjeldet och till Nordfjord öfver Maurstadeidet,
Birkedalseidet och Langedalen, hvartill äfven
komma de två låga fjällvägarna till Nordfjord öfver
Manseidet (Statland) och Flöjfjeld. Med östra Norge
har Söndmöre förr saknat förbindelse till lands,
men har från 1888 fått en sådan genom den storartade
och dyrbara konstväg, som från Meraak vid slutet af
Geirangerfjorden går öfver Gudbrandsdalen, och
som 5 km. från fjorden når en höjd af 1,038 m. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
