Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Dagbladet utgifves i Stockholm alla dagar sedan slutet af 1884 - Svenska dramatiska teatern. Se Stockholms teatrar - Svenska drägten kallas en af Gustaf III påbjuden nationaldrägt - Svenska Familj-Journalen, illustrerad tidskrift, utgörande fortsättningen af den med 1863 upphörda Familj-Journalen - Svenska folkskolans vänner, ett sällskap i Helsingfors - Svenska folksången. Se Engelska folksången - Svenska fornminnesföreningen stiftades d. 29 Nov. 1869 i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hittills lita på sina egna krafter. Åt
försvarsväsendet har tidningen egnat mycken
uppmärksamhet och har derför omfattats med särskild
välvilja af militärerna. I striderna om de religiösa
spörsmålen har den ej tagit någon lifligare del,
och i kulturfrågor har den icke hyllat sig till
de konservativa.
Under den första tiden var Svenska Dagbladet
endast morgontidning; men hösten 1885 började det
utkomma både morgnar och aftnar i Stockholm. De
båda upplagorna hade delvis samma innehåll, och
qvällsupplagan var i det närmaste lik den upplaga,
som med aftontågen sändes till landsorten. Denna
qvällsupplaga indrogs för hvardagarna med 1887 års
utgång, emedan man trott sig märka, att den verkade
skadligt på morgonupplagans spridning. Numera utkommer
qvällseditionen blott på söndagarna. Tidningens
prenumerationspris, som under den första tiden vexlade
mellan 12 och 10 kronor, är nu för Stockholmsupplagan
12, för landsortsupplagan 10 kronor pr år.
Svenska dramatiska teatern. Se Stockholms teatrar.
Svenska drägten kallas en af Gustaf III påbjuden
nationaldrägt (se Drägt, sp. 1499). Uttrycket
»svenska drägten» förekommer dock redan 1734
(se Ridd. o. adelns protok. för 1734 2:dra del.,
sid. 262).
Svenska Familj-Journalen, illustrerad tidskrift,
utgörande fortsättning af den med 1863 upphörda
Familj-Journalen (se d. o.). Den var till formatet
lika med sin föregångare, men utgafs månadsvis med
fyra tryckark i hvarje häfte, först i Halmstad och
sedan Juli 1871 i Stockholm, till ett pris af 75 öre
per häfte. Tidskriften, hvars innehåll hufvudsakligen
baserades på bidrag af svenska medarbetare, bland
hvilka många voro att räkna till landets yppersta
skriftställare, tillvann sig alltmer allmänhetens
bevågenhet på grund af ej allenast den vårdade
texten, utan ock den af C. S. Hallbeck från slutet af
1860-talet skötta illustrerade afdelningen, som ökades
i värde, sedan fosterländska personligheter, svenska
orter och vyer samt inhemska saker i allmänhet blifvit
föremål för afbildning i trägravyr. Från tidskriftens
början till och med år 1882 hade dess grundläggare,
boktryckaren C. E. Gernandt, i sin energiska hand
ledningen af såväl redaktionen som distributionen,
till en början ensam egare, sedan hufvudman i ett
bolag, på hvilket han öfverlät affären, nämligen
»Familj-Journalens boktryckeri-Aktiebolag» (från
1874), hvars firma 1883 förändrades till »Gernandts
boktryckeri-aktiebolag». Kolporteringssystemet,
förut icke alldeles nytt, nådde med denna tidskrift
en särdeles stor utveckling i Sverige. Hvad som
i väsentlig mån bidrog till den snart kolossala
spridningen var också det premiesystem, som
infördes. Till en början fingo abonnenterna
gratis, efter lottdragning, qvarvarande föregående
årgångar. Detta system ändrades inom kort, så
att serier af årgångar inlöstes med penningar,
och derifrån var steget icke långt till
premier, bestående af industrialster och andra
värdesaker. Antalet fasta abonnenter, som i början
var 6,000, uppgick till icke mindre än 71,500, när spridningen
hade nått sin höjdpunkt. Äfven sedan premiesystemet
upphört på grund af 1881 års förordning om lotteri,
var abonnentantalet betydligt högre än de första
åren af tidskriftens tillvaro. Denna stora spridning
var ej utan goda följder i bildningens intresse,
derigenom att tidskriften verkade till höjandet af
läslusten hos folket. Vidare må nämnas, att under
en period af den tid Gernandt var tidskriftens
utgifvare följde med Svenska Familj-Journalen såsom
gratispremie H. M. Melins utmärkta bibelverk, i stort
qvartformat, fördeladt på fem årgångar. Mot särskild
betalning kunde abonnenterna dessutom erhålla Gustave
Dorés berömda teckningar i mönstergillt tryckta
planscher, hvarigenom systemet att betala 1 kr. i
månaden infördes. Således spredos som gratisbilaga
mer än 30,000 exemplar af nämnda bibelverk. Efter
bibelverket följde med tidskriften, under tre år,
en annan illustrerad bilaga, kallad »Öfver land och
haf». År 1882 afträdde Gernandt från utgifvare- och
redaktörskapet, hvilket samtidigt, då tidskriften
inköptes af ett nytt bolag, öfvertogs af literatören
Alb. Andersson-Edenberg. Äfven den nye utgifvaren lät
som bilaga medfölja bl. a. en bibelöfversättning; men
redan 1887 upphörde utgifningen, och förlagsrätten
köptes af egaren till den kort förut grundade
illustrerade tidningen Svea, hvilken derefter kallade
sig »Svenska familj-journalen Svea».
Svenska folkskolans vänner, ett sällskap
i Helsingfors, stiftadt 1882 på initiativ af
professor C. G. Estlander, med. doktor V. Grefberg,
folkskoleinspektören V. Öhberg m. fl. Föreningen
tog till sin uppgift att verka för inrättandet af
folkskolor bland Finlands svenska befolkning, utgifva
och sprida folkskrifter, inrätta folkbibliotek,
anordna populära föredrag ö. s. v. Medlemmarna, hvilka
betala 2 eller 5 mark årligen, hafva öfverstigit
2,000. P. N-nn.
Svenska folksången. Se Engelska folksången.
Svenska fornminnesföreningen stiftades d. 29 Nov. 1869
i Stockholm, med anledning af en önskan, hvilken
s. å. skaffat sig uttryck vid det skandinaviska
konstnärsmötet i Göteborg. Ändamålet är att
efterforska, undersöka och bekantgöra svenska
minnesmärken och från äldre tider härrörande
muntliga öfverlemningar, som äro af intresse i
etnologiskt, kulturhistoriskt eller konsthistoriskt
hänseende. Föreningens medelpunkt är Stockholm,
hvarest styrelsen har sitt säte. Styrelsen utgöres
af 9 personer, som årligen väljas bland föreningens
i Stockholm bosatte ledamöter. Ordinarie ledamot är
hvar och en, som dertill af styrelsen blir kallad och
årligen till kassan erlägger en afgift af 5 kr. eller
en gång för alla 100 kr. Styrelsen kan äfven kalla
personer till hedersledamöter, och sådana äro ej
pligtiga att erlägga årsafgift. Styrelsen utser en
af 3 personer bestående redaktionskomité, som under
styrelsens öfverinseende utöfvar det omedelbara
bestyret med utgifvande af de arbeten föreningen för
sina ändamål offentliggör. Inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
