Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska akademien instiftades af Gustaf III genom ett bref af d. 20 Mars 1786 - Svenska Argus. Se Dalin - Svenska bibelsällskapet i Stockholm stiftades år 1815 - Svenska Björn, en samling klippor och grund, som utgör Stockholms skärgårds yttersta förposter mot öster - Svenska botten, politisk klubb. Se Klubb - Svenska brigaden kallades i Gustaf II Adolfs armé i Tyskland den af infödda svenskar och finnar bildade infanteribrigaden - Svenska Dagbladet utgifves i Stockholm alla dagar sedan slutet af 1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenhammar, K. A. Fleming, K. A. Agardh, F. F. Carlson
och K. H. Kundgren; 5. M. von Hermansson, M. Lehnberg,
J. A. Lindblom, K. von Rosenstein, J. J. Berzelius,
J. E. Rydqvist och T. Wisén; 6. J. Wingård,
A. G. Mörner, A. A. Grafström och F. A. Dahlgren;
7. F. A. von Fersen, A. G. Silverstolpe, A. K. af
Kullberg, K. A. Hagberg, V. E. Svedelius
och N. F. Sander; 8. J. G. Oxenstierna,
E. Tegnér, K. V. Böttiger och C. D. af Wirsén;
9. G. G. Adlerbeth, H. Järta, K. D. Skogman,
H. L. H. Hamilton och E. H. V.Tegnér; 10. A. af
Botin, K. B. Zibet, G. Lagerbjelke, K. F. af Wingård,
H. Reuterdahl, P. Genberg och C. J. G. Snoilsky;
11. N. von Rosenstein. L. M. Enberg, B. E. Hildebrand
och C. T. Odhner; 12. E. Schröderheim, I. R. Blom,
G. F. Wirsén, B. von Beskow, K. G. Strandberg
och A. Anderson; 13. G. F. Gyllenborg,
F. M. Franzén, B. E. Malmström och C. A. Kullberg;
14. G. M. Armfelt (tvänne gånger ledamot),
M. Ramel, E. G.Geijer, E. M. Fries och C. R. Nyblom;
15. K. G. Nordin, K. B. Rutström, J. D. Valerius,
K. R. L. Manderström och A. N. Sundberg; 16. K. G. af
Leopold, S. Grubbe, I. Hwasser, K. V. A. Strandberg
och V. Rydberg; 17. J. Murberg, G. M. Armfelt (se
stolen 14), G. af Wetterstedt, A. M. Strinnholm och
L. De Geer; 18. N. L. Sjöberg, A. F. Skjöldebrand,
P. H. Ling, P. D. A. Atterbom, J. H. Thomander och
G. H. J. Ljunggren. – Akademiens ständige sekreterare
hafva varit Rosenstein (1786–1824), Franzén
(1824–33), Beskow (1834–68), Manderström (1869–72),
K. G. Strandberg (tillf. 1872–74), Hamilton (1874–81),
Hildebrand (tillf. 1881–82), och C. D. af Wirsén
(tillf. 1883, ständig sedan 1884). – Jfr Ljunggren,
»Svenska akademiens historia» (1886).
Svenska Argus. Se Dalin.
Svenska bibelsällskapet i Stockholm stiftades år 1815,
och dess stadgar stadfästes d. 22 Febr. s. å., på
ansökan af Evangeliska sällskapet, som till detsamma
öfverlemnade sin egendom, till ett värde af 25,500
kr. Det har till ändamål att befordra »bibelns
allmännare utspridande i vårt kära fädernesland och
dertill hörande länder». Såsom ett verksamt medel
till vinnande af detta ändamål är det sällskapet
tillåtet att i rikets provinser främja inrättningar
af mindre bibelsällskap. Medlemskap kan erhållas af
kristna af alla stånd, utan afseende på nation, kön
eller vilkor. Medlemmarna indelas i årliga, hvilka
årligen till kassan erlägga 2 kr., och beständiga, som
på en gång erlägga 50 kr. eller deröfver. Göromålen
besörjas af en komité, som utgöres af 20 ledamöter,
hvilka ibland sig välja en ordförande, en eller flere
vice ordförande, 3 sekreterare, 2 skattmästare,
en för utrikes vexelaffärer, en för inom landet
inflytande medel, samt 2 arkivarier, hvilka alla
biträda sällskapet utan arvode. Beslut af komitén må
ej anses giltigt, så framt ej utom ordföranden och en
sekreterare minst 6 ledamöter äro närvarande. Komitén
har rätt att utnämna hedersledamöter och honorarie
vice ordförande bland sällskapets medlemmar. Genom
komiténs föranstaltande skall årligen
hållas en allmän sammankomst, hvarunder fullständig
berättelse uppläses om allt hvad under det förflutna
året åtgjorts till befordran af sällskapets
ändamål. Från sällskapets stiftelse voro vid 1889
års början på dess bekostnad tryckta 342,237 biblar,
739,222 nya testamenten och 500 nya testamenten med
psaltaren samt genom dess försorg utdelade 338,607
biblar, 730,505 nya testamenten och 601 Mattheus’
evangelium på lappska. Under år 1888 inflöto för
bibelböcker 13,381,59 kr., som kollekter 2,247,32
kr. och som årsafgifter 1,647,97 kr. Kassan visade
vid årets slut en behållning af 65,946,22 kr.
Svenska Björn, en samling klippor och grund, som
utgör Stockholms skärgårds yttersta förposter mot
öster. Sedan 1868 är omkr. 9 km. ö. s. ö. från dessa
grund utlagdt fyrskeppet »Svenska Björn», med två
fasta hvita fyrar och ångmistsiren.
Svenska botten, politisk klubb. Se Klubb.
Svenska brigaden kallades i Gustaf II Adolfs
armé i Tyskland den af infödda svenskar och finnar
(dalkarlar, karelare, vestgötar och österbottningar)
bildade infanteribrigaden.
Svenska Dagbladet utgifves i Stockholm alla
dagar sedan slutet af 1884. Tidningen egdes
till en början af Svenska Dagbladets aktiebolag,
som fick sin bolagsordning fastställd af K. M:t
d. 21 Nov. nämnda år. Från och med ingången af
1889 öfvertogs tidningen af Svenska Dagbladets
nya aktiebolag, som bildats hufvudsakligast
bland delegarna i det gamla bolaget och hvars
bolagsordning är af d. 7 Dec. 1888. Tidningen
hade till en början såsom redaktörer Axel Jäderin
och Oskar Norén, af hvilka den förstnämnde äfven
fungerade såsom ansvarig utgifvare. Norén frånträdde
dock sin redaktörsbefattning redan i Nov. 1885,
efter hvilken tid Jäderin ensam var redaktör till
d. 25 Nov. 1888. Han efterträddes då af d:r Hjalmar
Sandberg, men för att odeladt egna sig åt rent
literär verksamhet lemnade denne d. 12 Apr. 1891
redaktörskapet, hvilket då öfvertogs af frih. Dan
Åkerhielm.
Tidningen vann hastigt spridning, förnämligast i
landsorten. Till denna framgång bidrog väsentligt den
politiska situationen. 1884 års händelser i Norge,
der venstern då kom till väldet, framkallade på
många håll i Sverige en anti-norsk stämning, hvilken
fordrade för sig ett eget organ. Äfven i Sveriges inre
politik visade sig strömningar, som icke trodde sig
tillräckligt betjenade med förut befintliga blad. I
politiken har Svenska Dagbladet alltid velat vara ett
äkta konservativt organ. Det har för den skull fört
fejd äfven mot myndigheterna, då det ansett dessa
förtjenta af klander, äfven, synnerligast i början
af tidningens tillvaro, mot allerhögsta ort. Sitt
förnämsta syfte har tidningen sjelf betecknat vara att
bidraga till höjandet af nationalandan. För den skull
har den tagit liflig del i försvaret för Sveriges
rätt att uteslutande handhafva utrikes ärendena, och
när den protektionistiska rörelsen började på allvar,
såg den deri ett medel icke blott att höja landets
materiella välmåga, utan ock att förmå nationen att
mera än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
