Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sunnanskog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stället för en annan person, om denne skulle få hinder;
ställföreträdare. I senaste tid har ordet börjat
återgifvas med det svenska »ersättare».
Supplement (Lat. supplementum, af supplere, fylla),
fyllnad, tillägg, bihang. – Supplementvinkel,
matem., till en gifven vinkel v, kallas den vinkel,
som lagd till v gifver två räta vinklar. Om, såsom i
trigonometrien vanligen sker, vinkeln representeras
af motsvarande båge a i en cirkel med enheten till
radie, blir uttrycket för supplementvinkeln [pi]-a. G. E.
Supplera (Lat. supplere), fylla, ersätta hvad som
brister.
Supplicera (Lat. supplicare), bönfalla, framlemna
böneskrift. – Supplikant, som bönfaller om
någonting, som framlemnar en böneskrift. – Supplik,
äfven supplifikation, böneskrift, ansökning.
Supponera (Lat. supponere), förutsätta, antaga,
förmoda. – Supposition, förutsättning, antagande,
förmodan.
Suppositorium, Lat., med., stolpiller (se d. o.).
Suppression (Lat. suppressio), undertryckande,
förhemligande. Jfr Supprimera.
Supprimera (Lat. supprimere), undertrycka,
förhemliga. Subst. Suppression.
Suppuration (Lat. suppuratio, af sub, under, och pus,
var), varbildning, bulnad. – Suppurera, vara sig,
bulna. – Suppurantia, medel, som främja varbildning. –
Suppurativ, som främjar varbildning. – Suppurativ
gastrit. Se Magsjukdomar, sp. 623.
Supradentaler (af ett analogiskt nybildadt
Lat. adj. supradentalis, ofvan tänderna befintlig),
fonet., kallas bland språkljuden sådana dentaler,
hvilka bildas med tungspetsen mot den upphöjning, som
bildas af öfverkäkens tandlådor (alveoler). De kunna
naturligen vara explosivor, frikativor, tremulanter
eller nasaler, antingen tonande eller tonlösa. I
svenska riksspråket och dess dialekter äro de vanligen
uppkomna genom ett assimilerande inflytande af ett
r, som, i det att det flyttar upp de med detsamma
förbundna dentalerna t, d, s, l, n, sjelf försvinner
eller reduceras till ett minimum. Sådana ljud tecknas
i den gängse ortografien med r + dentaler, så att
rt, rd, rs, rl, rn i kort, bord, jors, porla, barn äro
tecken för supradentala ljud. I vissa dialekter kunna
dessa supradentaler hafva andra utvecklingar, liksom
också supradentalerna kunna uppstå på annat sätt.
K. F. J.
Supralapsarier. Se Infralapsarier.
Supranaturalism l. supernaturalism (af Lat. super,
öfver, och natura, natur), tro på det öfvernaturliga,
betecknar inom teologien i allmänhet den åsigt, enligt
hvilken religionen, särskildt den kristna, beror på en
Guds omedelbara, öfvernaturliga uppenbarelse. I denna
betydelse kan supranaturalismen sägas hafva blifvit
grundlagd af Augustinus och utgöra grunduppfattningen
i hela den kristna dogmatiken. I inskränktare mening
användes ordet supranaturalism om en åsigt, som i
slutet af förra och början af detta århundrade trädde
i opposition
mot den kantiska rationalismen och förfäktade att
menniskans förnuft, på grund af det genom syndafallet
inkomna förderfvet, vore alldeles ur stånd att
genomtränga den gudomliga uppenbarelsens sanningar.
Supremat l. supremati (af Lat. supremus,
den öfverste), öfvervälde, särskildt den
maktfullkomlighet, på hvilken påfven gör anspråk gent
emot den katolska kyrkans biskopar. – Supremat-eden
(Eng. oath of supremacy), den i England af alla
parlamentsmedlemmar alltifrån Henrik VIII:s tid
och till år 1791 till Englands konung aflagda ed,
i hvilken det tillförsäkrades honom ställningen som
kyrkans öfverhufvud. – Supremats-akten, en handling,
hvarigenom denna den engelske konungens ställning
häfdades af parlamentet. Jfr Episkopalkyrkan.
Supreme court of judicature [sjuprim kart åvv
djudiketjör], Eng., den högsta domstolen i England. Se
Storbritannien, sp. 667.
Sura, Arab., kapitel i koran (se d. o.).
Sura, flod i Ryssland, rinner upp i guvern. Simbirsk,
flyter först åt s. v. genom Saratov, går
derefter i nordlig hufvudriktning genom Pensa och
Nisjnij-Novgorod samt faller från h. ut i Volga efter
ett lopp af omkr. 1,100 km. S. blifver segelbar i
guvern. Saratov.
Sura, socken i Vestmanlands län, Snefringe
härad. Areal 11,542 har. 2,077 innev. (1889). Annex
till Ramnäs, Vesterås stift, Munktorps kontrakt.
Surabaja (Soerabaya), stad på Java, i residentskapet
S., vid Madurasundet. 131,682 innev. (1888). S. är
näst Batavia den vigtigaste handelshamnen i
nederländska Indien. Export af socker, ris, kaffe
m. m. Arsenal.
Sura droppar, med., benämnas blandningar
af sprit och svafvelsyra i något vexlande
förhållanden. Vanligen menas i Sverige med »sura
droppar» farmakopéns Liqvor acidus Halleri. Se Elixir.
O. T. S.
Surahammar, bruksegendom i Sura socken,
Snefringe härad, Vestmanlands län, är med flere
jernförädlingsverk, qvarn, såg och 2 1/2 mtl jord inom
socknen taxeradt till 795,900 kr. (1890). Under egarna
till S. lyda dessutom 7 3/4 mtl i Sura och Ramnäs
socknar. Bruket, som anlades för stångjernssmide,
tillhörde från midten af 1700-talet Skultuna
bruks egare, men innehafves f. n. (1891) af
intressenter. Tillverkningen utgöres i synnerhet af
ångpanne- och fartygsplåt samt axlar och hjul för
jernvägsmateriel; den afsättes dels inom landet,
dels till Finland och Ryssland. Tillverkningen
uppgick 1889 till 1,348,005 kg. plåt och 2,153,904
kg. jernvägsmateriel. S:s hufvudbyggnad är belägen
på en vacker holme i Kolbäcksån.
Surakarta (Soera-) l. Solo, stad på Java,
hufvudstad i residentskapet Surakarta och residens
för tvänne infödda, under nederländska regeringen
lydande vasallfurstar. 124,041 innev. (1880).
Surat l. Surate, hufvudstad i ett distrikt af
samma namn i britisk-indiska presidentskapet Bombay,
nära floden Táptis utlopp i Cambay-viken. 109,844
innev. (1881). S., hvars gator äro trånga och krokiga,
har ett engelskt fort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
