Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien (Eng. Great Britain), konugarike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt att besluta angående åtskilliga grefskapet
rörande ärenden. Lordlöjtnanter, sheriffer och
fredsdomare åtnjuta icke aflöning. Enligt en
förordning af år 1888 finnes i hvarje grefskap
(för detta ändamål har likväl ofvannämnda
grefskapsindelning förändrats) ett grefskapsråd
(county council) bestående till tre fjerdedelar
af councillors, valda af innevånarna på tre år,
och en fjerdedel af aldermen, valda af councillors,
ena hälften på tre år och andra på sex år. Åt detta
råd är grefskapets administrativa och finansiella
styrelse anförtrodd. I städerna utöfvas den beslutande
myndigheten i kommunens angelägenheter af ett stadsråd
(town council), bestående af två afdelningar,
councillors, valda af innevånarna för 3 år, och
aldermen, valda af councillors för 6 år. – I S. finnes
icke någon allmän lagbok, utan denna ersättes af dels
häfdvunna rättsregler, hvilka pläga sammanfattas
under benämningarna oskrifven lag l. common law;
dels kungl. förordningar och parlamentsbeslut,
s. k. statute law; dels af s. k. equity (»billighet»),
rättsregler, som uppkommit genom af lordkansleren
fällda mildare domar i fall, der common law var
alltför obillig eller otillräcklig; samt dels,
i vissa fall, af romersk och kanonisk rätt. Detta
oordnade rättssystem förskaffar advokatståndet ett
öfvermäktigt inflytande på rättskipningen. Ett annat
utmärkande drag för det engelska rättsväsendet är,
att i såväl tviste- som brottmål sakfrågans afgörande
åligger icke domstolen, utan en jury af 12 personer,
som måste fatta enhälligt beslut, och som i vanliga
fall utses genom lottning bland dem, hvilka äro
skyldiga att tjenstgöra såsom jurymän (s. k. common
jury), men som i vigtigare tvistemål kan bestå
endast af personer ur de förmögnare samhällsklasserna
(s. k. special jury). För gröfre brott får ingen
tilltalas utom efter beslut af en s. k. grand jury,
bestående af 12–23 jurymän. I England är i regeln den
civila rättskipningen skild från den kriminella. I
första instans i brottmål döma fredsdomarna samt,
i de större städerna, polisdomstolarna och i civila
mål new county courts; åtskilliga civila och
kriminella mål skola dock i första instans behandlas
af circuit l. assise courts. England och Wales,
med undantag af London och Middlesex. är indeladt i 9
kretsar (circuits). De förnämsta platserna i hvarje
krets besökas 4 gånger om året af 2 ledamöter af
öfverdomstolen i London, hvilka der hålla ting och
döma, den ene i civila och den andre i kriminella
mål. Öfverdomstolen l. Supreme court of judicature är
dels appellationsdomstol, dels första instans. Den
är delad i två afdelningar, High court of justice
och High court of appeal. Den förra arbetar på tre
sektioner: Chancery division med lordkansleren såsom
ordförande, Queens bench division med lord chief
justice of England såsom ordförande, samt Probate,
divorce and admiralty division. Från High court of
justice kan man vädja till High court of appeal,
hvilken består af ordförandena i den förras tre
sektioner samt några andra domare, och från hvilken
vädjas till öfverhuset. Dettas domsrätt utöfvas af
lordkanslern och
lorder, som innehaft eller innehafva högre
domareämbeten, samt 4 på lifstid utsedda
lords of appeal. Från kyrko-, amiralitets- och
kolonialdomstolar vädjas till Judicial committee of
the privy council, en afdelning af hemliga rådet. I
Irland och Skotland är rättsväsendet ordnadt på
ungefär samma sätt som i England.
Finanser. Finansåret d. 1 April 1889–d. 31 Mars 1890
uppgingo statsinkomsterna i det förenade konungariket
till 89,304,316 pd st., hvaraf 20,424,000 tullar,
24,160,000 acciser, 13,060,000 stämpelskatt,
3,000,000 grund- och hus-skatt, 12,770,000
inkomstskatt, 9,450,000 postmedel och 2,320,000
telegrafmedel. Statsutgifterna stego s. å. till
86,083,314 pd st., hvaraf statsskulden 25,226,760,
civillistan 410,661, apanager 171,516, undervisning
och konst 5,840,290, armén 17,345,812, flottan
13,842,241, postverket 5,463,205 och telegrafverket
2,176,000. Statsskulden uppgick d. 31 Mars 1890 till
690,663,838 pd st., hvaraf fonderad skuld 585,959,852,
kapitalvärde af »terminable annuities» 71,731.869,
ofonderad skuld 32,252,305, andra obligationer 719,812
pd st. S. är ett af de få land, som under det sista
decenniet befunnit sig i den lyckliga ekonomiska
ställningen att kunna i nämnvärd mån minska sin
statsskuld. Denna har nämligen sedan 1879 reducerats
med nära 90 mill. pd st. eller från 778,318,024 till
690,663,838 pd st. Kommunernas inkomster i S. och
Irland uppgingo 1887–88 till 67,114,401 pd st.,
deras utgifter till 67,451,735 pd st.
Kolonier. Det britiska kolonialväldet omfattar
23,645,363 qvkm. och 280,630,000 innevånare. De
vigtigaste kolonierna och besittningarna äro:
Gibraltar och Malta i Europa; Indien, Cypern,
Ceylon, norra delen af Borneo, Straits Settlements,
Hongkong i Asien; Australiska kolonierna; Kapkolonien,
Basutolandet, Griqualandet, Natal och flere spridda
besittningar i Afrika; samt Dominion of Canada,
Newfoundland, Bermudas- och Bahama-öarna, Jamaika,
Trinidad, Windward islands och Leeward islands,
Honduras, Guyana och Falklandsöarna i Amerika. Om
dessa kolonier se de särskilda artiklarna.
S:s vapen utgöres af en fyrdelad sköld med en
hjertsköld i midten. Af de fyra fälten upptagas
två af Englands tre gyllene leoparder på röd grund,
ett af Skotlands röda lejon på gyllene grund och ett
af Irlands gyllene Davidsharpa med silfversträngar
på blå grund. Hjertskölden täckes af Hannovers
konungakrona. Unionsflaggan utgöres af Georgs-,
Andreas- och Patriks-korsen. Färgerna äro blått,
rödt och hvitt. Britiska riket har 13 ordnar,
nämligen strumpebandsorden (order of the Garter),
Bathorden, Andreasorden l. Skotska tistelorden,
S:t Patriksorden (för Irland), S:t Mikaels-
och S:t Georgsorden, Indiens stjerna, Orden
Kejsaredömet Indien, Kejserliga orden Indiens
krona (endast för damer), Militärorden (för indiska
infödingar), Orden Röda korset (endast för damer),
Viktorias och Alberts orden (endast för damer),
Viktoria-korset och Orden för utmärkta förtienster.
V. K-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
