Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien (Eng. Great Britain), konugarike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärkebiskopen subordinerar dels ett biskopsstift, öfver
hvilket han utöfvar biskoplig myndighet, dels ock en
kyrkoprovins, öfver hvilken han har ärkebiskoplig
myndighet. Ärkebiskoparna ega att med drottningens
samtycke sammankalla kyrkomöten i sina provinser. I
England finnas omkr. 14,000 kyrksocknar, hvar och
en med sin prest, hvilken benämnes rector, om han
åtnjuter full lön, vicar, om han uppbär blott en del
af lönen, eller curate, hvarmed förstås hjelpprest
eller vice pastor. Af pastoraten äro 8,500 patronella
till enskilda personer; de öfriga gällen tillsättas
af drottningen, universiteten, lordkanslern, biskopar
eller domkyrkor. Statskyrkans vissa inkomster skattas
till 10 mill. pd. st.; antalet prester uppgick 1881
till 21,663. År 1883 beräknades statskyrkan hafva
13 1/2 mill. anhängare i England. De protestantiska
sekterna torde räkna omkr. 11 mill. bekännare:
metodisterna ega 13,270 kyrkor, independenterna
2,600 och baptisterna 2,250. – Skotland har sin egen
kyrkoförfattning, den presbyterianska, hvars högsta
myndighet är den årligen sammanträdande »General
assembly», bestående af 386 prester och lekmän. År
1889 funnos i Skotland 1,329 presbyterianska
församlingar, hvar och en med sitt »kirksession»
eller kyrkoråd; församlingarna äro fördelade på 84
presbyterier, hvilka äro grupperade på 16 två gånger
om året sammanträdande synoder. Statskyrkan räknade
s. å. 581,600 medlemmar. Vid sidan af densamma,
med samma troslära, men olika författning, stå den
skotska frikyrkan och förenade presbyterianska kyrkan,
hvilka tillsammans räkna omkr. 514,000 bekännare. –
Katolicismen vinner mer och mer utvidgning i
S., förnämligast till följd af invandringen från
Irland. Den anses räkna 2 mill. bekännare. I England
och Wales finnas 1 katolsk ärkebiskop, 14 biskopar och
1,280 kyrkor; i Skotland 2 ärkebiskopar, 4 biskopar
och 330 kyrkor. – Judarnas antal i S. uppskattades
1887 till 70,000, hvaraf 40,000 i London.
Undervisningsväsendet har under de sista årtiondena
gjort stora framsteg, men folkbildningen står dock
ännu på en jämförelsevis låg ståndpunkt. Af 1,000
män, som skulle ingå äktenskap, kunde i England
och Wales 1888 endast 917 oskrifva sina namn och af
1,000 qvinnor 903. År 1843 voro motsvarande tal 673
och 510. I Skotland voro 1887 af 1,000 män 955 och
af 1,000 qvinnor 918 skrifkunniga; i Irland 1887 af
1,000 män 778 och af 1,000 qvinnor 752. Enligt en
lag af 1870 skall skoltvång införas i de distrikt i
England och Wales, der frivillighetssystemet visar
sig icke dugligt. I hvarje skoldistrikt hafva de
valde skolföreståndarna att undersöka huruvida de
befintliga skolorna äro tillräckliga att bereda barnen
i skolåldern, 5–13 år, tillfälle till undervisning,
att afhjelpa bristen härutinnan, besluta om införandet
af skoltvång, att sörja för bildandet af en skolfond
m. m. I Skotland infördes skoltvång 1872. År 1889
funnos i S. 22,426 folkskolor af olika slag med
i medeltal 4,185,725 lärjungar. Hvarje offentlig
folkskola kan göra anspråk på statsbidrag, och
upptogos statsverkets utgifter för folkundervisningen i England och
Skotland i budgeten för finansåret 1889–90 till
4,259,715 pd. st. Den högre skolundervisningen är helt
och hållet öfverlemnad åt den enskilda företagsamheten
och saknar all kontroll. De engelska benämningarna på
privata läroanstalter motsvarande våra högre läroverk
äro grammar schools, colleges, higher class schools
och academies. De 9 förnämsta högre läroanstalterna
(»the nine great public schools») äro: Charterhouse,
Eton, Harrow, Merchant Taylors’, Rugby, St. Paul’s,
Shrewsbury, Westminster och Winchester. S. har 8
universitet – Oxford, Cambridge, Victoria, Durham,
Aberdeen, Edinburgh, Glasgow och St. Andrews –
samt 13 university colleges för män och 4 för
qvinnor. Härtill kommer kungl. universitetet i London,
hvilket blott utgör en examensinrättning. År
1889 utgjorde universitetslärarnas antal i S. 1,100,
studenternas 22,260. Äfven finnas specialskolor af
olika slag, såsom teologiska seminarier, rättsskolor
(inns of court), medicinska skolor, handels- och
navigationsskolor, agrikulturkollegier, konstakademier
m. m.
Armén. Genom bill of rights 1690 förbjöds regenten
att i fredstid utan parlamentets samtycke hålla
en stående armé. Alltsedan dess fastställas för
hvarje år af parlamentet genom den s. k. meeting
act arméns styrka och rekryteringssätt, krigslagar
m. m. dyl. Enligt staten för år 1889–90 skulle den
reguliera armén bestå af 224,706 man, hvaraf 19,335
man kavalleri, 36,953 man artilleri, 7,462 man
ingeniörtrupper, 146,952 man infanteri samt återstoden
kolonialkårer och administration. Af den reguliera
armén voro 117,778 man förlagda inom S. och Irland,
72,424 i Indien, 31,140 i kolonierna oeh 3,364 i
Egypten. Rekryteringen sker uteslutande genom värfning
på 12 års tjenstetid, hvaraf 7 år under fanorna och 5
år i reserven. Till denna öfverflyttas för öfrigt en
del af manskapet efter 3 års tjenstetid. Reguliera
arméns reserv uppgick 1890 till 60,848 man. Utom denna
reserv finnas ytterligare tre reservkårer: milisen,
yeomanry cavalry och the volunteer corps. Milisen
bildas genom värfning eller, om denna visar sig
otillräcklig, utskrifning. Alla medborgare utom pärer
och andlige äro milispligtige från 18:de till 35:te
lefnadsåret. Tjenstetiden är 6 år. Milissoldaterna
erhålla 6 månaders utbildning samt inkallas derefter
till kortare årliga öfningar. Till milisen räknas
ofta the yeomanry cavalry, som rekryteras genom
värfning bland jordbrukarnas söner. År 1890 beräknades
milisen till 150,185 man, hvaraf 13,860 man yeomanry
cavalry. The volunteer corps utgöres af frivilliga,
som af staten erhålla åtskilliga förmåner. Denna
kår uppskattades 1890 till 257,675 man. Hela
försvarsstyrkan till lands skulle alltså uppgå till
693,414 man. Härtill kommer den kejserliga indiska,
armén, 127,810 man, indiska militärpolisen, 190,000
infödingar, den väpnade polisen i Irland, 13,000 man,
samt koloniernas miliser och frivillige. Kostnaderna
för armén upptogos i budgeten för 1889–90 till
17,335,800 pd. st. netto. De båda förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
