Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 659-660 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien (Eng. Great Britain), konugarike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I dessa belopp äro icke inräknade hvarken in-
och utförseln af guld och silfver eller värdet af
främmande varor, som för vidare befordran omlastats
i engelska hamnar. År 1889 var införseln af guld
17,914,000 pd st. och af silfver 9,185,000 pd st.,
utförseln af guld 14,455,000 pd st. och af silfver
10,666,000 pd st. Värdet af de omlastade varorna
beräknades 1889 till 10,181,000 pd st.

S. införde 1889 från kolonierna och besittningarna för
97,1 mill. pd st., från Nord-Amerikas förenta stater
för 95,3 mill., Frankrike för 45,7 mill., Ryssland
27,2 mill., Tyskland 27,0 mill., Nederländerna för
26,7 mill. och Belgien 17,7 mill. samt från Sverige
9,2 mill. och från Norge 3,5 mill. pd st. S. å. var
exportens värde af britiska produkter till kolonierna
och besittningarna 82,9 mill., till Förenta staterna
30,3 mill., Tyskland 18,4 mill., Frankrike 14,6 mill.,
Argentina 10,7 mill., Nederländerna 9,7 mill., Belgien
7,1 mill., Italien 7,1 mill., Turkiet 6,1 mill.,
Ryssland 5,3 mill. samt Sverige 2,8 mill. och Norge
1,7 mill. pd st. Den britiska utrikeshandeln fördelade
sig år 1888 på olika varugrupper på följande sätt:

	import		export
Konsumtionsartiklar	165,861,000	pd. st.	10,155,000	pd st.
Råvaror	135,444,000	»	40,788,000	»
Manufakturvaror	42,929,000	»	158,567,000	»
Diverse	43,402,000	»	24,333,000	»
	–––––––––––––––––––
	387,636,000	pd st.	233,843,000	pd st.

Den britiska handelsflottan är utan all jämförelse större än
något annat folks. Den inhemska handelsflottan,
som förmedlade varubytet såväl med utlandet som
mellan de särskilda platserna på rikets kuster
(»foreign and home trade»), utgjordes 1866 af
21,718 fartyg om 5,452,862 tons och med 196,371
mans besättning, 1680 af 19,972 fartyg om 6,344,577
tons och med 192,972 mans besättning samt 1889 af
17,554 fartyg om 7,641,154 tons och med 230,263 mans
besättning. Minskningen uti antalet fartyg gäller
företrädesvis de för utländsk sjöfart använda
segelfartygen, hvilkas antal successivt nedgått
från 7,454 år 1866 till 2,484 år 1889, då deremot de
för samma ändamål använda ångfartygens antal ökats
från 784 till 3,484. Den ökade drägtigheten kommer
uteslutande ångfartygen till godo. Hela tontalet af
britiska och främmande fartyg, som under åren 1866–89
in- och utklarerats till och från britiska hamnar var:

År	Britiska fartyg tons	Främmande fartyg tons	Tillsammans tons
1866	21,255,726	10,006,724	31,262,450
1870	25,072,180	11,568,002	36,640,182
1880	41,348,984	17,387,079	58,736,063
1885	46,389,055	17,892,587	64,281,642
1889	52,469,654	19,420,241	71,889,895

De förnämsta sjöhandelsplatserna voro 1889 efter
drägtigheten af in- och utgående fartyg: London med
13, Liverpool med 11, Cardiff med 8,3, Newcastle med
5,5, Hull med 3,6 och Glasgow med 2,7 mill. tons.

Jernvägar. S. är jernvägarnas moderland. Redan
1767 började ett engelskt jernverk
använda spårvägar af jern för transport af malm och
jern. Första försöket att transportera passagerare på
jernväg gjordes 1825, då en jernväg för hästkraft
öppnades mellan Stockton och Darlington. Den 15
Sept. 1830 öppnades Liverpool–Manchester-banan, den
första jernväg i ordets nuvarande betydelse. År
1889 hade S. och Irland ett jernvägsnät af 32,095
km., hvaraf 22,586 i England och Wales, 4,975 i
Skotland och 4,492 i Irland. Alla jernvägarna äro
privategendom. De britiska jernvägarna äro de till
anläggningskostnaden dyrbaraste af alla europeiska
jernvägar samt hafva den största trafiken och de
största inkomsterna, men lemna i förhållande till
anläggningskostnaden föga större nettobehållning än
de svenska enskilda jernvägarna öfver hufvud taget.

Postväsendet. Antalet postanstalter uppgick d. 31
Mars 1889 till 17,829. Under räkenskapsåret d. 1
April 1889–d. 31 Mars 1890 aflemnades i S. och
Irland 1,650 mill. bref och 598 mill. tidningar och
tryckalster. Antalet befordrade brefkort uppgick
1888–89 till 201 mill. och värdeförsändelsernas
sammanlagda belopp till 22,928 mill. pd
st. – Statstelegrafväsendet förfogade 1887
öfver en linielängd af 48,659 km. med 273,760
km. trådledningar. Stationernas antal var 5,208. Under
finansåret 1889–90 utgjorde de befordrade telegrammens
antal 62,368,034, hvaraf 52,416,779 i England,
6,539,289 i Skotland och 3,411,966 i Irland.

Mynt, mått och vigt. Myntenheten är pund sterling
(pound l. livre sterling). 1 pd st. (förk. £) =
20 shillings; 1 shilling = 12 pence; 1 guinea =
21 shillings; 1 crown = 5 shillings, 1 pd st. i guld
l. 1 sovereign innehåller 7,988057 gr. standard guld,
bestående af 916 2/3 tusendelar fint guld, och är
sålunda = 7,322385 gr. fint guld = 18,15952 kronor
l. 18 kr. 16 öre. – Längdmått: 1 yard = 3 feet; 1 foot
(pl. feet) = 12 inches = 96 parts – 1,0266 svenska
fot = 0,3048 meter; 1 statute mile = 8 furlongs =
320 poles l. pearches = 5,280 feet = 1,609,3 meter;
1 sealeague = 3 nautical miles = 1/20 eqvatorsgrad
= 5,565 meter. – Ytmått: 1 acre = 160 sq.-poles =
43,560 sq.-feet = 0,8204 sv. tunnland = 0,405 har;
1 square-foot = 0,0929 qvm. – Rymdmått: 1 load =
10 quarters; 1 quarter = 8 bushels = 64 gallons =
290,79 liter; 1 imperialgallon = 4 quarts = 8 pints =
32 gills = 4,54 liter; 1 cubicfoot = 1,728 cubicinches
= 28,3 liter. – Vigt: 1 hundredweight (Cwt) l. centner
= 4 quarters = 8 stones = 112 pounds avoirdupois =
50,8 kg.; 1 pound = 16 ounces = 1,06709 sv. skålp. =
453,592 gr.; 1 ounce = 16 drames = 480 grains =
28,35 gr.

Religion. Statsreligion i England är den
protestantiskt episkopala, hvars trosbekännelse
utgöres af de 1562 antagna och 1571 stadfästa
39 artiklarna. Full religionsfrihet är
rådande. Drottningen (konungen) är statskyrkans
högsta öfverhufvud och eger rätt att tillsätta
ärkebiskopar och biskopar, af hvilka dock de fleste
faktiskt med hennes tillåtelse väljas. England
bildar 2 ärkebiskopsstift, Canterbury och York,
och 31 biskopsstift. Under hvardera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>