Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spartacus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkställd laryngo- l. tracheotomi. Enär anfallen hafva
benägenhet att återkomma, är det af vigt att noga
ordna dieten och digestionen samt iakttaga den
bästa hygieniska vård. Denna glottis-kramp bör
icke förvexlas med s. k. psevdokrup l. falsk krup
(se Krup), som likaledes ibland, ehuru oriktigt,
benämnes Laryngismus stridulans. – Kramp i
röstspringan hos äldre personer, derigenom att
några främmande partiklar, en brödsmula eller
dylikt, inkomma i luftstrupen (»vrångstrupen»),
karakteriseras, så länge röstspringan icke är
fullt sluten, af ett långdraget pipande ljud under
en mycket försvårad inspiration. Undantagsvis
kan denna glottis-kramp hos äldre medföra döden,
men i de allra flesta fall aflägsnas den retande
orsaken ur luftstrupen genom omedelbart påkommande
häftiga hostanfall. Om den vanligen tillgripna
bultningen i ryggen på den angripne kan bidraga
till den främmande kroppens (t. ex. en vätskas)
aflägsnande ur luftstrupen torde vara mycket osäkert.
O. T. S.
Spasowicz [-såvitj], Wladimir, polsk jurist och
skriftställare, född 1829 i Rzeczyca, var 1857–61
professor i straffrätt i Petersburg och 1861–64
lärare vid rättsskolan derstädes, men afsattes med
anledning af vissa misshagliga åsigter, uttalade i
hans Lärobok i kriminalrätt (1863). S. deltog dock
s. å. i en kommission för kriminalprocessens ordnande
och är numera en af Petersburgs förnämste advokater,
bekant som de anklagades sakförare i högförräderi-
och nihilistprocesser. Ifrande för en försoning mellan
ryssar och polacker, har han i denna anda skrifvit
sitt af sjelfständig kritik utmärkta arbete Polska
literaturens historia, hvilket utgör en del af
Pypins verk »De slaviska literaturernas historia»
(1865). Han har derjämte utgifvit flere juridiska och
literära flygskrifter samt bestrider omkostnaderna för
den polska månadsrevy en »Ateneum» och är framstående
medarbetare i det i Petersburg utkommande polska
veckobladet »Kraj».
Spastaras död (Grefvinnan Spastaras död) är titeln
på ett lyriskt poem af B. Lidner.
Spastisk, med. Se Kontraktur.
Spastisk spinalparalys. Se Lateralskleros och
Ryggmärgssjukdomar.
Spatel (af Lat. spatula l. spathula, dimin. af
spatha, spade), farmak., ett spadformigt, litet
verktyg af tenn, jern, porslin eller glas, till
utbredning af plåster m. m. Ett sådant verktyg (äfven
kalladt spaktel) begagnas ock af målare.
Spatha, blomhölster, bot., kallas det hylle eller den
hylsa med mer och mindre tjocka eller hinnaktiga,
ibland träartade väggar, som omsluter en blomkolf
eller en eller flere blommor före blommornas
utsprickning. Jfr Aroideae, Narcisseae och Palmer.
O. T. S.
Spatium, Lat., rymd, tidrymd, mellanrum; boktr.,
fyllnadstyp, »utslutning», ett stycke stilmassa,
användt till att skilja ett ord från ett annat. Blir
ett sådant stycke aftryckt, får det benämningen spis
([tecken]) – Spatiös, rymlig, med stora mellanrum.
Spatt, veter., kallas åtskilliga hos hästar
förekommande lidanden i hasleden. Vattenspatt,
eller hasledsgalla, benämnes den åkomman, då ledkapseln
är mycket utspänd af ledvatten (se Galla), harspatt
deremot den, då en ansvällning förefinnes uti den på
hasledens bakre yta befintliga böjsenan. Vanligast
begagnas dock ordet spatt eller benspatt om en
kronisk inflammation uti benhinnan hos de å inre
sidan och nedre delen af hasleden befintliga små
benen, hvilken inflammation har till följd, att
en benväxt å nyss nämnda ställe uppkommer. Det är
ofta ganska svårt att afgöra om en häst lider af
spatt eller om en för handen varande halta härrör af
andra lidanden. Vid rörelser brukar en häst, som har
spatt, halta mera i början, men, sedan han gått några
hundra steg, försvinner eller minskas hältan. Vid
noggrann besigtning af den sjuka hasledens inre yta,
genom jämförelse med motstående hasled, kan man
ofta förvissa sig om tillvaron af en benutväxt. Den
sistnämnda försvinner aldrig, men genom sammanväxning
mellan de små benen i nedre delarna af leden kan
hältan upphöra.
Orsak till spatt anses vara häftiga
ansträngningar. Man kan ej påstå, att sjukdomen är
ärftlig; ej häller kan man af hasens form bestämma
huruvida det ena djuret lättare skall angripas af
spatt än ett annat. Behandlingen afser antingen att
minska och om möjligt hafva inflammation, eller
ock att främja sammanväxning mellan de angripna
benen. I förra fallet användes skarpa salvor eller
bränning med glödgadt jern. Sammanväxningen deremot
söker man ernå genom att öppna en liten slemsäck,
på insidan af hasleden, och afskära en i nämnda
slemsäck befintlig sena (den s. k. spattsenan)
eller genomskära den benhinna, som bekläder
benutväxten eller den s. k. spattknölen.
C. A. L.
Spaventa, Bertrando, italiensk filosof, f. 1817,
sedan 1861 professor i Neapel, är en af hegelianismens
förnämste anhängare i Italien. Hans förnämsta verk,
grundadt på det hegelska systemet, utgafs under
titeln Principj de filosofia (1867).
Speaker [spikör], Eng., »talare»; engelska underhusets
talman, vald af huset sjelft.
Specerier (Fr. épiceries, af Lat. species), sorter,
fick under medeltiden den speciella betydelsen
kryddor, kryddvaror, hvilken ordet fortfarande
har. Bland specerier räknas ej allenast kryddor i
egentlig mening, utan äfven socker, honing, te,
kaffe o. d.
Special (mest i sammansättningar) och speciel
(Lat. specialis), hvad som angår species (se d. o.);
hvad som afser någonting visst; särskild. Inom
sjöväsendet är special, som substantiv, benämning
på en karta i stor skala öfver en trång farled,
ankarsättning, hamn (»hamn-special»). I dylika sjökort
finnas äfven vanliga förtoningar (afbildningar)
af kusten. – Specialist, person, som sysselsätter
sig med viss detalj; särskildt vetenskapsman, som
valt en viss gren af vetenskapen till sitt egentliga
studium. – Specialiter, särskildt. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
