Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien (Sp. España), konungarike i södra Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen 56 vid Atlantiska och 60 vid
Medelhafskusten. De vigtigaste bland de förra äro
S. Sebastian, Bilbao, Santander, Gijon, Ferrol,
Coruña, Vigo, Huelva, Sevilla och Cadiz och
bland de senare Barcelona, Algeciras, Malaga,
Almeria, Cartagena, Alicante, Valencia och
Tarragona. Handelsflottan räknade 1886 1,450
segelfartyg (öfver 50 tons) om 269,578 tons
och 356 ångfartyg (öfver 100 tons) om 260,308
tons. – Den första jernvägen (mellan Barcelona
och Mataro) öppnades 1848; i Febr. 1851 följde
linien Madrid–Aranjuez. Under de senaste åren har
jernvägsbyggandet gått mycket raskt. Vid 1887 års
slut voro 9,470 km. fullbordade. Alla spanska
jernvägar tillhöra enskilda bolag, men de flesta af dem
hafva erhållit understöd af staten, som efter 99
år blir egare af jernvägarna. Nästan alla öfriga
vägar hafva tillkommit i detta årh. 1808 funnos föga
mer än 800 km. med vagn farbara vägar, nu är
deras längd omkr. 45,000 km. Men i bergstrakterna
finnas ännu flerestädes endast mulåsnestigar. –
Antalet poststationer 1887 var 3,072, som behandlade
omkr. 123,6 mill. försändelser. – Telegraflinierna
hade s. å. en längd af 18,419 km., stationernas antal
var 952 och telegrammens 3,5 mill.
Mynt, mått och vigt. De franska mynt- och metersystemen
hafva införts, det förra 1871, det senare 1859. I
fråga om vigt hafva äfven de franska namnen
antagits med nödiga språkliga förändringar, men det
gamla spanska namnet peseta har bibehållits för
myntenheten (franc) och indelas i 100 centimos. Före
införandet af det franska myntsystemet var
peseta 1/5 af peso duro, som var = 20 reales de
vellon, eller något mer än ett femfrancstycke. Det
enda pappersmyntet är de af Banco de Espana utgifna
banknoterna.
Andlig odling. Genom lag af 1857 förklarades
primärundervisningen obligatorisk för alla barn i
skolåldern (ursprungligen bestämd till 6–9 års ålder)
och kostnadsfri för de fattige, men resultatet sådant
det visade sig vid folkräkningen 1877 ådagalägger,
att denna lag ej blifvit strängt iakttagen. Nämnda
år var antalet af dem, som kunde läsa och skrifva,
endast 4,071,823 l. 24,5 proc. af befolkningen,
mot 20 proc. 1860. De provinser, der de läs- och
skrifkunniges antal var störst, voro Alava, Burgos,
Pontevedra, Madrid och Santander; okunnigaste
befolkningen hade Kanarieöarna, Granada, Malaga,
Almeria, Alicante och Castellon. 1885 funnos 24,529
offentliga och 5,576 enskilda primärskolor, med
1,843,183 inskrifna barn. Den sekundära undervisningen
meddelas vid 61 offentliga institut jämte ett antal
privatskolor (colegios); de förra räkna omkr. 35,000
lärjungar. Högskolor äro de 10 universiteten (med
15,732 studerande 1883). Af dessa hafva Madrids,
Barcelonas och Granadas hvardera 5 fakulteter
(för filosofi och literatur, exakta vetenskaper,
farmaci, medicin, juridik), Salamancas, Sevillas
och Valencias 4 (utan farmaci), San Jagos 3 (juridik,
medicin, farmaci), Zaragozas 3 (filosofi, juridik,
medicin), Valladolids 2 (medicin, juridik) och
Oviedos blott 1 fakultet
(för juridik). Dessutom finnas prestseminarier
vid biskopssätena, de kungliga skolorna för
diplomatik, för arkitektur, för väg-, kanal-
och hamnbyggnadsingeniörer, för bergsingeniörer,
för forstingeniörer, för skön konst, för jordbruk,
för handel och industri, i Madrid, skolan för
industriingeniörer i Barcelona, generalstabsskolan i
Madrid, artilleriläroverket i Segovia, ingeniörskolan
i Guadalajara, kavalleriskolan i Valladolid,
krigsakademien i Toledo, sjökrigsskolan i Ferrol
etc. – I afseende på religionen bekänna sig de allra
flesta spaniorer till den rom.-katolska läran,
som är statsreligion. Af hela befolkningen voro
1887 endast 6,654 icke katolska kristna (deraf
6,223 lutheraner, 349 evangeliska, 29 anglikaner, 24
reformerta och 29 andra), 402 mosaiska trosbekännare,
9,645 rationalister (deraf 7,982 utan kult),
510 tillhörande annat religionssamfund och 13,175
pers., hvilkas religion ej konstaterats. Om man får
döma efter antalet bekännare, är S. ännu det mest
»katolska» land i verlden, men enligt Willkomm är
religiös indifferentism nu mycket utbredd ej blott
bland de bildade, utan äfven bland de lägre klasserna,
och af det bigotteri och den fanatism, som i forna
tider genom inqvisitionen bragte så många offer om
lifvet, finnas nu, säger samma auktoritet, endast
spår i prov. Aragonien, Navarra och Estremadura,
der presterskapet ännu utöfvar ett betydligt
inflytande öfver de lägre klasserna. Trots ett
oerhördt undertryckande af hvarje fri andlig rörelse
har protestantismen vunnit ej få anhängare. Enligt
författningen af 1876 få icke-katoliker utöfva
sin gudstjenst i de större städerna, men alla
»yttre manifestationer» äro förbjudna, och denna
tänjbara bestämmelse, som erhållit benämningen
»kautsjukparagrafen», har gett anledning till
myndigheternas ingripande, om blott ljussken synts
från gatan eller sång hörts från en protestantisk
gudstjenst. Antalet protestanter beräknas till
12,000, och omkring 8,000 barn undervisas i deras
skolor. De hafva öfver 60 församlingar, 2 boklådor
(i Barcelona och Madrid), 4 tidskrifter, 1 sjukhus,
1 barnhem, 1 gymnasium (i Madrid), 1 seminarium och
1 högre flickskola. Spanska statskyrkans samband
med påfven öfvervakas i vissa fall af staten, och
presterskapet är ej fritaget från att svara inför
verldslig domstol, ehuru den kyrkliga domsrätten ännu
är mycket vidsträckt. En stor del af kyrkans gods har
staten, mot en viss ersättning, i senare tid indragit
och sålt, och flere kloster äro upphäfda, men nya
kloster byggas fortfarande, storartade jesuitskolor
upprättas och kleresiet förvärfvar genom testamenten
och köp egendom i massa. S. har 9 ärkebiskopar: i
Toledo (hvars ärkebiskop är primas), Burgos, Granada,
San Jago, Zaragoza, Sevilla, Tarragona, Valencia och
Valladolid, och 45 biskopar, under hvilka sortera
omkr. 32,000 prester, 1,700 munkar och 14,000 nunnor.
Författning och förvaltning. S. är enligt
författningen af d. 30 Juni 1876 en monarki med
inskränkt konungamakt, ärftlig inom dynastien Bourbon
både på manliga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
