Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 119-120 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien (Sp. España), konungarike i södra Europa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af nationalförmögenheten, hafva nu långt ifrån samma
relativa vigt. Den förnämsta fårrasen var merinos,
hvilka inbragte staten och de stora jordegarna
ofantliga inkomster (se Merinos). Exporten af ull är
nu endast omkr. 4 mill. kg. – Fisket vid kusterna (af
tonfisk, sardiner, ansjovis och lax) samt beredning af
den fångade fisken sysselsätta ej få pers. Värdet af
exporterad fisk är omkr. 2,2 mill. kr. – Bergsbruk och
hyttedrift hafva en stor framtid. S. är utan tvifvel
det på malmer rikaste land i Europa och var i detta
hänseende kändt redan i forntiden. Följande siffror
visa produktionen af några de förnämsta malmerna 1883.

	Tusental ton.	Antal arbetare	Antal grufvor	Värde i tusental kr. vid grufvorna
Jernmalm	4,526	15,179	766	9,110
Blymalm	280	17,522	871	26,294
Silfverhaltig blymalm	25	3,842	92	2,835
Silfvermalm	23	555	16	1,489,5
Kopparmalm	2,455	11,665	38	19,701
Qvicksilfver	23	3,301	12	3,764
Zinkmalm	54	1,980	97	1,015
Koksalt	20[1]	573	54	313
Stenkol	1,044	9,280	465	8,345

Större delen af jernmalmen upptages i Vizcaya och
Murcia och nästan all kopparmalmen i prov. Huelva,
der de ryktbara Riotinto-grufvorna ligga. Blymalmen
erhålles hufvudsakligen från Murcia (Linares)
och Jaen, silfverhaltig blymalm mest i Alineria,
silfverhaltig kopparmalm uteslutande från Ciudad
Real. De ryktbara qvicksilfvergrufvorna vid
Almaden, de rikaste i verlden före upptäckten af de
kaliforniska grufvorna vid New-Almaden, tillhöra
Ciudad Real. S:s salt hemtas dels ur hafvet,
dels ur saltkällor, dels ur berg (vid Cardona i
Barcelona). Stenkol erhålles hufvudsakligen i Oviedo,
Palencia och Cordova, men produktionen är obetydlig
i förhållande till de stora tillgångarna. Grufarbetet
drifves under statens uppsigt. Genom lagen af d. 6
Juli 1859 reserverades ett stort antal vigtiga grufvor
(deribland alla saltverken och saltgrufvorna) som
statsegendom, men finansnöden har tvingat regeringen
att uppgifva den ena grufvan efter den andra, så att
staten f. n. eger endast qvicksilfvergrufvorna och
några saltverk. Många af grufvorna äro öfverlemnade
till utländska (mest engelska) bolag. Nästan endast
de malmer, som innehålla bly och qvicksilfver,
tillgodogöras inom landet; största delen
utskeppas. Jern- och koppartillverkningen är dock
i starkt stigande. – I industrielt hänseende har
S. först efter midten af 19:de årh. gjort några
väsentliga framsteg, såsom synes af den stigande
införseln af råbomull (45 mill. kg. årligen 1879–83),
maskiner och stenkol. Hufvudsätena för den spanska
industrien äro Baskiska provinserna och Katalonien,
der den är af gammalt ursprung. Första platsen intager
bomullsindustrien, hvilken är koncentrerad i Barcelona
och andra orter i Katalonien; dock
räcker den icke öfver landets eget behof, lika
litet som industrien i ull och linne, ehuru äfven
denna lemnar varor, som ej behöfva frukta den
främmande konkurrensen. Nästan detsamma gäller om
sidenindustrien, som idkas företrädesvis i städerna
Valencia, Barcelona och Sevilla; af råsilke
producerades i medeltal 1880–85 84,000 kg. En
gammal industrigren är tillverkningen af läder,
i synnerhet af saffian och korduan. Af vigt äro
vidare pappers- och tobaksfabrikationen (hvilken
sistnämnda är ett kungligt monopol och drifves i 7
fabriker: Sevilla, Madrid, Santander, Gijon, Coruña,
Valencia och Alicante), korktillverkningen (Gerona),
spetsfabrikationen, tillverkningen af socker och
choklad samt skeppsbyggen. Den kemiska industrien
lemnar utmärkta eteriska oljor, och Toledo är ännu,
liksom i forna tider, bekant för sina svärdsklingor
(Toledoklingor). En statsverkstad för tillverkning
af artilleri och andra krigsförnöderiheter finnes
i La Trubia i Asturien. Tillverkningen af glas och
lergods är mycket utbredd, men står i qvalitet efter
flere andra lands tillverkningar.

Med sina stora naturliga tillgångar och sitt
fördelaktiga handelsläge borde S. intaga en ledande
plats bland Europas handlande nationer. Det gjorde
det ock en tid, när de skatter, som förvärfvats genom
upptäckten af Amerika samt eröfringen af Mejico och
Peru utbyttes mot andra varor i England, Nederländerna
och andra land. Men under denna period af yttre
välstånd såddes ock fröna till dess förfall. Genom
utdrifvandet af morerna från Granada, samtidigt
med upptäckterna i Nya verlden, förlorade landet
sin idogaste befolkning. För de inhemska näringarna,
genom hvilka landets tillgångar kunde utvecklas, såsom
skett genom morerna, saknade spaniorerna håg. Eggade
af hoppet om snabbt förvärfvade rikedomar och af
kärlek till äfventyr, beträdde de mera företagsamma
andarna upptäckternas väg, och jordbruk och andra
näringar blefvo föraktade. Landets kommersiella
öfverlägsenhet vardt derigenom kortlifvad. Politiska
orsaker jämte ett kortsynt prohibitivsystem
medverkade att påskynda landets förfall, och
det är först på senare tid, efter anläggningen
af jernvägar, som handelsomsättningen blifvit
lifligare. I st. f. det forna prohibitivsystemet
gäller nu ett skyddstullsystem med många och
höga tullsatser å införda varor. Importens värde
1887 uppgick till 811,21 mill. och exportens till
722,18 mill. pesetas. Största värdet af importerade
varor hade bomull (67,8 mill.), garn och väfnader
(66), spanmål och mjöl (62,8), spritdrycker (45),
kolonialvaror (43,4), trävaror (35,4), tobak (30,3),
maskiner, fartyg, vagnar m. m. (25,2 mill. pesetas),
och af exporterade varor kommo främst vin (för 281,8
mill.), frukter och frön (för 56,6) samt malmer
och mineral (för 140,7 mill. pesetas). Största
omsättningen göres med Frankrike, Storbritannien,
Cuba, Nord-Amerikas förenta stater, Tyskland, Belgien,
Portugal och Sverige-Norge. I landets hamnar inlöpte
1888 från främmande ort 18,755 fartyg om 2,983,039
tons, deraf 8,589 om 661,972 tons förde spansk
flagg. Hamnar har S. ej mindre än 116,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>