Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sommer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sommer, Otto, psevdonym för danske författaren
P. L. Möller.
Sommerfeld, stad i preuss. regeringsområdet
Frankfurt a. d. O. (Brandenburg) vid Lubis samt
Berlin–Breslau och S.–Liegnitz-banorna. 11,364
innev. (1885). Betydande klädesfabriker. S. erhöll
stadsprivilegier 1240.
Sommerfeldt, Sören Christian, norsk botaniker, född på
Thoten d. 9 April 1794, blef 1811 student i Köpenhamn,
tog 1816 teologisk ämbetsexamen i Kristiania,
blef 1818 kyrkoherde i Saltdalen i Nordland, 1824
residerende kappellan (komminister) i Asker och
1827 kyrkoherde i Ringebo i Gudbrandsdalen. Död
d. 23 Dec. 1838. S. utgaf 1826 ett omfattande
Supplement till Wahlenbergs »Flora Lapponica» och
s. å. tvänne Centuriae, plantarum cryptogamarum
norvegicarum, hvarjämte han i trondhjemska
vetenskapssällskapets skrifter har utgifvit
en beskrifning öfver Saltdalen. I de äldre
banden af »Nyt magazin for natur videnskaberne»
finnas flere botaniska afhandlingar af hans hand.
Y. N.
Sommerhielm, Mathias Otto Leth, norsk ämbetsman,
född 1764 i Kolding i Jylland, blef 1782 student,
1785 juris kandidat, 1789 assessor i den norska
overhofrätten och 1797, vid dennas upphäfvande,
tjensteman i Akershus stifts overret. 1801 utnämndes
han till generalauditör och 1802 tillika till
deputerad i det norska kommissariatskollegiet. 1810
blef han amtman i Smaalenene, hvarjämte han en
kort tid var medlem af den interimistiska norska
regeringskommissionen före dess upphäfvande. Den
2 Mars 1814 blef han medlem af Kristian Fredriks
regeringsråd, i Nov. s. å. statsråd, i Juli 1822
statsminister. Död i Stockholm d. 15 Nov. 1827. I
sina yngre år åtnjöt S. stort anseende som jurist.
Y. N.
Sommerville l. Somerville [-vill], stad
i nord-amerikanska staten Massachusetts, 5
km. från Boston, vid flere jernbanor. 29,992
innev. (1885). Betydande glasindustri. Stadens
privilegier datera sig från 1872.
Somnambul (af Lat. somnus, sömn, och ambulare,
gå omkring), sömngångare, sömngångerska. Jfr
Somnambulism.
Somnambulism (jfr Somnambul), gående i sömnen,
sömngångaretillstånd. Man skiljer mellan naturlig
och framkallad somnambulism. Den förra inträder
sjelfmant (spontant) hos nervsvaga individer, i
synnerhet hos barn och unga qvinnor, samt utgör
ofta ett af de första tecknen till en sedermera
utvecklad hysteri. Den senare kan framkallas hos
hvem som hälst genom hypnotism och suggestion (se
d. o.). Somnambulismen karakteriseras bäst genom
den franska termen »un rêve en action», en dröm
utförd i handling. Vanligen inträder den naturliga
somnambulismen under den naturliga nattsömnen, derför
äfven kallad noctambulism, nyctambulism, men den
kan ock inträda under dagen, hastigt afbrytande det
förut normala tillståndet, något som i rättsmedicinskt
hänseende ar vigtigt att veta. Den framträder i en
mängd olika grader. Noga taget måste man hit räkna
hvarje yttring af
hjernans drömlif under sömnen. Ur rent vetenskaplig
synpunkt är ingen artskilnad mellan den, som ligger
stilla i sängen och gråter eller mumlar eller
skriker eller slår omkring sig med armarna till
följd af en dröm, och den, som i drömmen rusar
upp ur sängen och vandrar på taket eller söker
mörda en förföljare. Med somnambul förstår man dock
merendels endast den, hvilken omsätter sin dröm i en
mer eller mindre kombinerad handling, ofta af sådan
beskaffenhet, att den kan blifva föremål för rättslig
undersökning. Ett par exempel lemna bästa begrepp om
en äkta somnambuls sätt att gå till väga. Så omtalar
Foderé en munk, som rusar upp ur sömnen midt i natten,
går in till priorns säng, stöter en dolk genom
sängkläderna för att mörda honom samt går tillbaka
och lägger sig. Lyckligtvis befann sig ej priorn
i bädden. Maury omtalar en ung skomakare, som fick
somnambula anfall midt på dagen under sitt arbete,
fortsatte arbetet under full sömn med slutna ögon och
fullkomligt slöa sinnen, så att man kunde slå, nypa,
sticka honom, utan att han kände det, ropa honom vid
namn eller afskjuta en pistol vid hans öra, utan att
han vaknade. Ögonlocken voro krampaktigt slutna och
kunde ej öppnas. Kom sömnen medan han promenerade,
fortsatte han promenaden, oftast något hastigare
än vanligt. Så gick han sofvande flere gånger från
Naumburg till Weimar, väl undvikande vagnar och
mötande personer. En gång kom anfallet, medan han satt
till häst ett par mil från Weimar. Han fortsatte sin
ridt, vattnade hästen i en skog, red in på torget,
undvikande alla hinder, band hästen utanför en bod,
som tillhörde en yrkesbroder, och vaknade först när
han talat vid denne en stund. – Hvad somnambulens
sinnen beträffar, har man funnit en egenhet, som man
kallat dissoriation, och som består deri att hvarken
alla sinnen äro vakna eller alla sofvande, utan att
de sinnen, som för tillfället tagits i anspråk, äro
till ytterlighet skärpta, under det att de öfriga
äro slöa. En somnambul går vanligen med öppna ögon,
men blicken är stirrande, uttryckslös. Ett sinne kan
vara öppet för ett visst med drömmen sammanhängande
intryck, men slutet för alla andra, såsom ofta händer
med hypnotiserade personer. Äfven huden är känslolös
för främmande intryck. Somnambulen kan stöta, såra,
skada sig hur mycket som hälst, utan att märka det
förrän han vaknat, och hans förvåning blir då så
mycket större, som han ingenting minnes af hvad som
passerat under sömnen. En äkta somnambul måste anses
otillräknelig för de handlingar, som begås under
somnambult tillstånd. Somnambulism kan dock äfven
låtsas, och det fordras en säker läkareblick för att
upptäcka simulanten. Eget är, att den hypnotiska
suggestionen, som kan framkalla somnambulism, äfven
är bästa medlet att bota den naturliga somnambulismen.
F. B.
Somnifera (af Lat. somnus, sömn, och ferre, föra,
bringa), sömngifvande medel.
Somnolens (af Lat. somnus, sömn), sömnaktighet. Se
Koma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
