Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soltyk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sommarsjuka, husdjurssk., detsamma som blodstallning
(se d. o.).
Sommarskatt. Se Mantalsräntan.
Sommarsolståndet, astron. Se Solstitier.
Sommation (Fr. sommation), jur., i det franska
rättsspråket beteckning för stämning till domstol,
med stadgad påföljd för uteblifvande. Ordet har
ock börjat nyttjas i det diplomatiska språkbruket,
i betydelsen af ultimatum.
Somme [så’m]. 1. Flod i nordöstra Frankrike,
rinner upp i depart. Aisne, nära S:t Quentin, och
faller ut i Engelska kanalen n. om Cayeux. Längd 245
km. S. är segelbar från Neuville-les-Bray, dock från
S:t Simon till S:t Valéry blott genom den ledande
Somme-kanalen. Genom S:t Quentin-kanalen står S. i
förbindelse med Schelde och genom Crozat-kanalen med
Oise. S. upptager en mängd små bifloder, af hvilka
den största, Avre, kommer från venster och faller
ut i S. nära Amiens. – 2. Departement i nordöstra
Frankrike, bildadt af delar af de forna provinserna
Picardie och Artois, gränsar till Engelska kanalen
samt depart. Pas-de-Calais, Nord, Aisne, Oise
och Seine-Inférieure. Areal 6,161 qvkm. 548,982
innev. (1886). Kusten kantas af sandbankar, bakom
hvilka det s. k. Marquenterre utbreder sig, fordom ett
stort träsk, numera landets fruktbaraste del. Depart.
är i allmänhet flackt samt vattnas af den segelbara
Somme med Ancre, Avre och Celle och af kustfloderna
Authie och Bresles. Dess åkerbruk står på höjden af
utveckling; särskildt odlas säd, oljeväxter och hampa
samt äpplen för beredning af cider. Ladugårdsskötseln
är betydande. En särdeles omfattande textilindustri
bedrifves äfvensom tillverkning af papper, jern-
och lädervaror, kemiska produkter m. m. Liflig
handel med England. Departementet är indeladt
i 5 arrondissement: Amiens, Abbeville, Doullens,
Montdidier och Péronne. Hufvudstad: Amiens.
1. Sommelius, Gustaf, orientalist, historisk
samlare, född 1726 i Malmö, ankom 1742 till
Lunds universitet. Han aflade magistergraden i
Greifswald 1748, blef 1749 docent i österländska och
grekiska språken i Lund, 1756 rektor vid skolan
derstädes, 1763 tit. professor och utnämndes 1767
till universitetsbibliotekarie med skyldighet
att föreläsa i lärdomshistoria. Död i Lund d. 19
Juni 1800. S. var en skicklig föreläsare samt
utgaf Skånska clereciets historia (1763), Lexici
eruditorum scanensium . . . . disputationibus vol. I, II (1776–97),
Regiae academiae gustavo-carolinae sive
dorpato-pernaviensis historia (1790–96), alla
ofullbordade, samt mer än 400 andra akademiska
afhandlingar. Dessutom gjorde han vigtiga
historiska och bibliografiska samlingar, som
i handskrift förvaras i Lunds universitets bibliotek.
2. Sommelius, Gustaf Lorens, skald (psevd. Beppo),
den föregåendes sonson, föddes d. 19 Okt.
1811 i Mörrum i Bleking, hvarest hans fader
var kyrkoherde. Han blef student i Lund
1829, inträdde i armén 1834, utnämndes s. å. till
underlöjtnant vid Elfsborgs regemente samt befordrades
1837 till löjtnant. Om hans lefnadsbana i öfrigt
ända till år 1840 har man
sig så godt som intet bekant. Han synes hafva vistats
i Vestergötland och Göteborg. År 1839 finnas hans
första poem införda i en derstädes utgifven tidning
»Göthen». Men 1840 uppehöll han sig i Stockholm, der
han sedan hos en slägting tillbragte en jämförelsevis
lugn tid. Der utvecklade sig hans diktareverksamhet
allt kraftigare. Sedan han under åren 1840–44
varit en flitig insändare i Aftonbladet och Freja
under åtskilliga psevdonymer (Beppo, Dulcamara,
Qvodlibet m. fl.), utgaf han 1846 i Stockholm en
diktsamling under titel: Vallmoknoppar, plockade
på steppen af Beppo. Samma år utkom från Göteborg
ännu ett arbete af hans hand: Silhouetter klippta
i papp, samlade af doktor Dulcamara, i hvilka han
gisslade åtskilliga bekanta personer i sistnämnda
stad. I början af år 1848 tog han afsked ur svensk
krigstjenst, dertill hufvudsakligen föranledd af
ekonomiska bekymmer, och ställde sig inom kort såsom
frivillig i den danska arméns led. Efter stora prof
på tapperhet fann han döden d. 5 Juni 1848, under
förpostfäktningen vid Dybböl. – Till deltagandet i det
danska kriget drefs S. tvifvelsutan dels af en lågande
längtan efter äfventyr och faror, dels af leda vid
tillvaron, som blifvit honom för tung. Till hans af
verkligheten krossade förhoppningar om ära och lycka
hade nämligen äfven sällat sig kroppsliga lidanden,
hvilka stärkte den disharmoniska, med omgifningen
missnöjda sinnesstämning, som var grunddraget i
hans karakter. Denna återspeglas på ett lefvande
sätt i hans diktning. Det äfventyrslystna i hans
lynne tager sig uttryck i en rad af skildringar
ur det äkta soldatlifvet, sådant det formade sig
för hans kraftiga fantasi: Tonnerre, Demonerne,
Grenadieren, Tambourmajoren m. fl. samt i styckena
Bravon, Piraten o. a., i hvilka det regellöst fria
äfventyrarelifvet funnit en nästan kärleksfull
tolkare. Särskildt framträder hans djupa missnöje
med allt, hans ideelt öfverspända anspråk på lifvet
i dikterna Conrad, Anselmo, o. a. I sammanhang
härmed kan nämnas den följd af bittra tidssatirer
han författade i början af 1840-talet: Hjelten,
En tidsbild m. fl.
Hos S. voro menniskan och skalden oskiljaktigt
förenade, och det är vida mera genom själsfrändskap än
genom efterhärmning han både i sitt lif och sin sång
påminner om Byron. Hvad man mest har att anmärka mot
honom såsom diktare är hans måttlöshet och formförakt,
ehuru han i sina bästa stunder förmår visa ett slående
mästerskap i språkets mejsling. Hos honom funnos
element till en skald af hög rang. En ny tillökad
upplaga af hans dikter utgafs af C. Eichhorn 1867.
A. U. B.
Sömmen, insjö, belägen dels inom Ydre härad i
Östergötlands län, dels inom Norra Vedbo härad
i Jönköpings län. Dess yta, omkr. 145 m. öfver
hafvet, har en areal af 12,339 har, deraf 1,245 har
i Jönköpings län. Vigtiga tillflöden äro Bulsjöån,
som, kommande från Småland, utmynnar inom Ydre härad,
samt Svartån inom Jönköpings län. Sjön, hvars stränder
utmärka sig för en än leende, än vild natur, är rik
på öar och vikar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
