Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småland - Smålands grenadierkår - Smålands husarregemente - Smålands prestost - Smålenene - Smålommen, zool. Se Lommarna - Smålummer. Se Selaginella - Små Molukkerna - Smånarf - Småpaket - Småplaneter - Småprotokoll - Småpålar - Små segel - Småsegel - Småsill - Småskola - Småskraken - Småsnäppa - Småspof - Småtarmar - Småtrapp - Småtyskar - Småvikaren - Smäck - Smällpennor - Smälta - Smältbarhet - Smältfärger - Smälthammare - Smälthärd - Smältning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Småland. – Kalmar län norr om Möre (från och med
ungefär en mil norr om Kalmar) har med småländskan
ingenting att skaffa, utan hör till Östergötlands
mål. – Jfr Linder, »Om Almogemålet i Södra Möre härad
af Kalmar län» (1867), Gadd, »Om allmogemålet i Östra
härad af Jönköpings län» (1871), Hyltén-Cavallius,
»Vocabularium vaereudicum» (1837), och Lundell,
»Om de svenska folkmålens frändskaper och
etnologiska betydelse» (i Antropol. tidskrift 1880
Nr 5). K. S. E. E. E. Ldn.
Smålands grenadierkår (N:o 7), före 1824 kallad
Smålands dragonregementes infanteribataljon,
utbröts 1812 ur Smålands lätta dragoner och
förändrades till infanteri. Kåren (bataljonen), som
har 4 kompanier och 500 nummer, är indelt med 399
nummer i Jönköpings och 101 i Kronobergs län. 40
nummer äro anslagna till volontärer och spel, 35
nummer vakanta för olika ändamål. Kårens verkliga
styrka utgör 22 officerare, 24 underofficerare
och musikanter med underofficers värdighet, 8
civilmilitära personer och 465 volontärer och öfrigt
manskap. Dess mötesplats är Ränneslätt nära Eksjö.
C. O. N.
Smålands husarregemente (N:o 4), urspr. benämndt
Smålands kavalleriregemente, fick sitt indelningsverk
faststäldt 1691, då dess styrka uppgick till
1,000 man, fördelade på 8 kompanier. Från 1801
kallades regementet Smålands lätta dragoner. År
1812 förändrades ena bataljonen till infanteri,
hvarefter den andra, som 1822 fick regementets
nuvarande namn, 1833 indelades i 5 sqvadroner
om 100 nummer. Regementet är förlagdt med 250
nummer till Jönköpings, 138 till Kalmar och
112 till Kronobergs län. 50 manskapsnummer äro
anslagna till underofficerare, volontärer och
trumpetare, 15 manskaps- och 15 hästnummer äro
vakanta för olika ändamål. Regementets verkliga
styrka utgör 24 officerare, 25 underofficerare,
12 civilmilitära personer, 460 volontärer och
öfrigt manskap samt 485 nummerhästar. Dess
mötesplats är Ränneslätt nära Eksjö.
C. O. N.
Smålands prestost. Se Ost, sp. 440.
Smålenene, norskt amt, utgörande landets sydöstra
del. Det är näst Jarlsberg og Laurviks Norges
minsta amt, 4,143 qvkm., fördeladt på 22 härad,
med 107,562 innev. (1875). I amtet ligga 4 städer:
Moss, Sarpsborg, Frederikstad och Frederikshald. Det
delas i 3 fogderier (Rakkestad, Idde och Marker samt
Moss) och 5 sorenskriverier. S. är hufvudsakligen
ett åkerbrukande distrikt, men der finnas äfven
åtskilliga fabriker, hvarjämte en del skogsprodukter
afverkas. Större delen af det utmed Glommen afverkade
timret exporteras öfver detta amt. Likaledes
drifves der ganska betydlig skeppsfart samt något
fiske. Amtet genomskäres af en jernbana, som har en
inre och en yttre linie, Smålensbanan, hvilken är
sammanbunden med den svenska Dalslandsbanan; i de
inre trakterna finnes en längre kanal, Stenskanalen.
Y. N.
Smålommen, zool. Se Lommarna.
Smålummer. Se Selaginella.
Små Molukkerna. Se Molukkerna.
Smånarf, bot., ett af de svenska namnen på växtslägtet
Sagina (se d. o.).
Småpaket benämnes sådant postpaket, som i vigt
ej öfverstiger 1 kg. I olikhet med vanliga paket,
som endast aviseras, varda småpaket befordrade med
brefbärare och landtbrefbärare samt i lösväska,
hvarjämte assureradt småpaket fortskaffas
med samma hastighet som brefpostförsändelser.
G. N. S.
Småplaneter, asteroider, planetoider. Se Asteroider.
Småprotokoll. Se Dombok.
Småpålar, befästningsk., ett stormhinder, som utgöres
af en mängd i båda ändar tillspetsade pålar af
omkring 0,5 m. längd, nedslagna i marken så tätt,
att man ej kan sätta ned foten mellan dem, och
till ett sådant antal, att de bilda ett bälte af
minst 8 stegs bredd framför den befästning, hvars
stormfrihet de skola betrygga. De äro besvärliga att
anbringa och användas derför sällan. Se Stormfrihet.
O. A. B.
Små segel, sjöv. Ett fartyg säges »ligga l. gå
för små segel», då endast en ringa segel-area
för tillfället är tillsatt, oaktadt flere segel
skulle kunna föras. Vid dylikt tillfälle äro just de
smärre och lättare seglen bergade och icke tvärtom.
R. N.
Småsegel, sjöv., ett fartygs mindre, lättare och
högst upp varande segel, hvilka endast med svaga
vindar kunna föras. R. N.
Småsill. Se Ansjovis och Sillslägtet.
Småskola. Se Folkskola, sp. 1569.
Småskraken, zool. Se Skrakar.
Småsnäppa, zool. Se Tringa.
Småspof, zool. Se Spofslägtet.
Småtarmar, anat. Se Groftarm.
Småtrapp, zool. Se Trappslägtet.
Småtyskar (»kleindeutsche») kallades i Tyskland sedan
1848 det politiska parti, hvilket med uteslutande af
Österrike ville genomdrifva de tyska landens förening
till en monarkisk förbundsstat under Preussens
ledning. Jfr Stortyskar.
Småvikaren, zool. Se Själdjur, sp. 1160.
Smäck och gravor, en vid hofsorg bruklig
hufvudklädnad, bestående af en liten aflång mössa
(smäck) med baktill nedhängande snibbar (gravor).
Smällpennor. Se Fjäder, zool.
Smälta. Se Jern, sp. 1133, och Smältning.
Smältbarhet, fys. Se Smältning.
Smältfärger, kem. tekn., färger, som användas till
dekorering af porslin och glas samt fixeras genom
bränning. De utgöras i allmänhet af metalloxider,
såsom kobolt-, jern-, krom-, uran-, mangan-oxid.
P. T. C.
Smälthammare. Se Jern, sp. 1133.
Smälthärd. Se Härd.
Smältning, fys. Inför man värme i en fast kropp,
förändras, när temperaturen stigit till en viss höjd,
kroppens aggregationstillstånd: kroppen smälter och
blir flytande. Hos några kroppar, såsom vax, glas och
jern, sker öfvergången småningom. Dessa kroppar mjukna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
