Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoläst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fartyg kallas stundom (synnerligast i Tyskland)
»tremastad märssegelsskonert» l. »barkskonare», om
fockmasten är fulltacklad, men finnes på den nämnda
masten blott salning och stången är i ett stycke, får
fartyget namn af »tremastad toppsegelsskonert». Med
skonertskepp förstås äfven ett fartyg, tackladt
ungefär som ett barkskepp, men med märsar
i st. f. salningar samt stängerna i ett stycke,
förande på för- och stortoppen råtoppsegel, bramsegel
samt ibland t. o. m. öfverbramsegel. Skonertbrigg
är den mest sväfvande benämningen; stundom menas
dermed en vanlig skonert med ett par lätta
råsegel på storstången, stundom en skonert
med en briggs fulltacklade förtopp, stundom en
brigantin. På tyska kusterna förekomma dessutom
skonerttacklade fartyg under namn af skonertgaleas,
skonertgaliot, skonertkoff m. fl. Jfr Brigantin,
Brigg, Galeas, Galiot, Hukare, Koff och Segel.
R. N.
Skonertbrigg, sjöv. Se Skonert.
Skonertsegel, sjöv., i Sverige stundom förekommande
namn på en skonerts storsegel, då deremot i Norge och
Danmark dermed menas en skonerts gaffelfock. Se Segel.
R. N.
Skoning. Se Hofbeslagskonst.
Skontrera (Ital. scontrare, af Lat. res, saker, och
contra, midt emot), reskontrera, riskontrera, handelst.,
utjämna, qvitta; liqvidera en fordran genom afräkning
(scontro) af hvad man på en annan affär är skyldig
en person eller genom anvisning (rescontra) på tredje
person. Jfr Rescontra.
Skopas, grekisk bildhuggare och arkitekt, tillhörande
den yngre attiska skolan, var född på ön Paros och
lefde under förra hälften af 4:de årh. f. Kr. I
början var han verksam på Peloponnesos, sedan i
Athen och sist i Mindre Asien. Han återuppbyggde det
394 nedbrunna Athene Alea’s tempel i Tegea, ett af
Peloponnesos’ förnämsta helgedomar, märkvärdigt genom
sin stilblandning, i det att den yttre pelaregången
var jonisk, men i det inre de nedre pelareraderna
doriska, de öfre korintiska. Han prydde templet
med 2 gafvelgrupper, hvilka enligt Pausanias’
uppgift framställde Achillevs’ strid med Telefos och
Kalydoniska vildsvinsjagten, bägge sålunda med ämnen
af lidelsefull kamp – tecken på en ny tidsriktning,
då man förut, såvidt vi veta, vanligen framställt
den ena gruppen i rörelse, den andra mera lugn
(Lübke). Af gudabilder skapade S. en stor mängd,
såsom en Apollon Sminthevs (råttdödaren), Latona
med sina barn, Apollon och Artemis, Athene,
Dionysos, en skägglös Asklepios, d. v. s. yngre, än
han vanligen uppfattades, och Erinnyerna utan något
fruktansvärdt i karakteren, enligt Pausanias. Af
allt detta finnes intet i behåll. I Rom funnos flere
arbeten af honom, särskildt en kolossal sittande Ares,
som man förut trott sig igenfinna i förminskad skala
i en förträfflig bild (Villa Ludovisi i Rom), som
numera tillskrifves Lysippos. (Motivet återfinnes i
en relief på Konstantins triumfbåge.) Mästarens lust
låg mera åt det passioneradt hänförda: så i Apollon
Kitharoides (citterspelaren), af hvilken en staty
i Vatikanen
förmodligen är en afbildning, ehuru svag. Likaså fanns af
honom i Rom en beundrad Afrodite, i Elis’
Afroditetempel en grupp af Eros, Himeros och
Pathos (kärlek, längtan och begär) samt en Rasande
bacchantinna, med upplöst hår, tillbakakastadt
hufvud, vildt fladdrande kläder och låret af ett
sönderslitet rådjur i handen (motivet mångfaldiga
gånger återgifvet i relief). Slutligen var S. omkr. år
350 jämte flere andra konstnärer sysselsatt med
prydandet af Mausoleum vid Halikarnassos. Osäkert
är, om han ej äfven utfört Niobegruppen.
C. R. N.
Skopelo, fordom Peparethos, grekisk ö i Egeiska
hafvet, n. ö. om Eubea, tillhörande Norra
Sporaderna och nomarkien Eubea. Areal 85 qvkm. 4,937
innev. (1879). Ön är bergig, men producerar säd,
vin och olja. Tillsammans med andra öar bildar
den eparkien Skopelo, hvars hufvudstad är Skopelo
(omkr. 4,000 inv.) på öns sydöstra kust.
Skopin, stad i ryska guvernementet Rjazan, vid
Vjasma–Rjasjskbanan. 10,262 innev. (1883). Betydande
handel med landtprodukter. Tillverkning af jern-
och lädervaror.
Skoptser. Se Raskolniker.
Skorf, populärt namn för åtskilliga slags utslag
i hufvudet och ansigtet Se Favus och Impetigo.
F. B.
Skorina, Franziskus, rysk bibelöfversättare i 16:de
årh., född i Polozk, utgaf på eget tryckeri i Prag
och i Vilna 1517–25 en omarbetad upplaga af den
gammal-slaviska bibelöfversättningen. Af detta verk
återstå 16 böcker, som räknas till de sällsyntaste
ryska inkunablerna.
Skorped, socken i Vesternorrlands län,
Nätra tingslag. Areal 45,356 har. 1,907
innev. (1889). S. utgör ett konsistorielt pastorat af
3:dje kl., Hernösands stift, Ångermanlands nordvestra
kontrakt.
Skorpion, zool. Se Spindlar.
Skorpionen, astron. 1) Det åttonde tecknet i
djurkretsen (se d. o.) – 2. En stjernbild på södra
hemisferen.
Skot, sjöv., tåg, ketting l. talja, som fästes i
råseglens båda nedre hörn, i gaffel-, spri-
o. styrsegels aktra nedre samt i ledsegels yttre
hörn, för att dermed sprida seglet och gifva det
en viss ställning. Då fartyget skall ligga närmare
vinden, anhalas skotet, hvilket kallas att skota
seglet. Ett underledsegels skot benämnes waterskot. Å
många fartyg (äfven svenska handelsfartyg) kallas
öfriga ledsegelsskot för hals och tvärtom. Är ett
gaffelsegel försedt med bom, sitter skotet fast på
denna, under namn af bomskot, då deremot de tåg,
hvarmed skothornet uthalas till bomänden, kallas
uthalare. Skoten benämnas efter de segel de tillhöra,
såsom storeskot, märseskotr klyfverskot o. s. v.
R. N.
Skoter kallas den ena af de två folkstammar, som under
tiden närmast före och efter romerska väldets fall i
Britannien gjorde anfall på landets sydliga delar. Det
var skoternas och pikternas anfall, som gaf anledning
dertill att angelsachserna besatte England i 5:te
årh., vare sig att de, enligt den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
