Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundlagdt 1775, år 1889 ombildades till en fullständig
hofbeslagsskola och klinisk sjukvårdsanstalt för
husdjur. I staden finnas för öfrigt en kemisk station,
länets sparbanks hufvudkontor samt afdelningskontor
af Skaraborgs enskilda bank. Från boktryckerier i
S. utgifvas sex tidningar och tidskrifter, deraf
två halfveckotidningar, »Skaraborgs läns tidning»
och »Skara tidning». Jernvägar utgå från S. åt tre
håll: till Stenstorps station å vestra stambanan, till
Lidköping samt till Kinnekulle och Vänern. I kyrkligt
afseende bildar S. jämte Skara landsförsamling,
Härlunda, Bjerke och Händene ett regalt pastorat af
1:sta klassen, hvars kyrkoherde tillika är stiftets
domprost. Jämte Mariestad och Sköfde bildar S. en
valkrets vid utseende af ombud i riksdagens Andra
kammare. Bland offentliga byggnader märkas: allmänna
läroverkets hus, bibliotekshuset, rådhuset samt
framförallt domkyrkan. Denna, invigd 1151, var
ända till branden 1719 en bland Sveriges skönaste
tempelbyggnader. Uppförd af sandsten i korsform, med
flere större och mindre torn, i det inre treskeppig
och försedd med rika prydnader, förlorade kyrkan vid
den nämnda branden torn, tak och klockor. Det sätt,
hvarpå den sedan återställdes, erinrade föga om
den forna härligheten, ehuru det inre tämligen väl
bibehållits. För närvarande (1890) är man emellertid
sysselsatt med att återgifva det åldriga templet dess
forna utseende.
Redan i hednatiden Vestergötlands vigtigaste ort,
blef S. i sammanhang med kristendomens införande
af ännu större betydenhet såsom biskopssäte och
medelpunkten för landskapets kristna odling. Under
medeltiden höllos derstädes flere vigtiga möten. Vid
den österut från staden belägna kungsgården
Götala var landskapets urgamla tingsställe, och
det befästa slottet Gälaqvist söder om staden var
ofta konungaboning. Platsens vigt bevisas jämväl
genom anläggningen af slottet Skaraborg, som gifvit
länet dess namn, ehuru man numera icke känner denna
borgs öden ellor ens dess läge. Inom staden funnos,
utom domkyrkan, tre andra kyrkor, ett hospital, ett
helgeandshus, ett helgakorskapell samt två kloster
(se nedan), de flesta bland dessa inrättningar
rikt doterade. Reformationen ödelade klostren
och beröfvade kyrkorna deras rikedomar, och dermed
var det slut på hela stadens betydenhet. Härtill
kom att S. flere gånger härjades af fiender och
eldsvådor. Samhället, hvars läge icke är gynsamt
för industri och handel, har derför under de senare
århundradena fört en tynande tillvaro. A. G.
I Skara funnos tvänne kloster. Det ena för
dominikaner, kalladt S:t Olofs, grundlades, såsom det
uppgifves, 1234; det andra, för franciskaner, kalladt
S:t Katarinas, omnämnes första gången 1259. Några
få testamentshandlingar, utfärdade till förmån för
dessa kloster, finnas ännu qvar; af hertigarna
Erik och Valdemar erhöllo klostren hvartdera 20
mark o. s. v. Det förstnämnda ådrog sig Gustaf I:s
vrede, då det hyste en honom förhatlig munk; konungen
befallde, att det skulle ödeläggas och munkarna sändas
till sina bröder i Sigtuna. C. s-e.
Skaraborgs län omfattar nordöstra delen af
Vestergötland och är beläget mellan 57° 48’ och
59° 1’ n. br. samt 5° 38’ och 3° 21’ v. l. från
Stockholms observatorium. Det gränsar i n. v. till
Värmlands, i n. ö. till Örebro län, i ö. till Vettern,
i s. ö. till Jönköpings län, i s. och s. v. till
Elfsborgs län och i n. v. till Vänern. Ytinnehållet
är 8,454 qvkm., deraf 8,048 qvkm. land och 406
qvkm. vatten, i hvilket icke är inräknadt länets
andel af Vänern, men hälften eller 69 qvkm. af sjön
Skagern, hela Unden (96 qvkm.), Viken (47 qvkm.) samt
några mindre insjöar och vattendrag. Länets största
längd, från n. till s., är 125 km. och största bredd,
från v. till ö., 105 km. Folkmängden vid 1889 års slut
utgjorde 248,183 personer (119,677 mankön, 128,506
qvinkön), deraf 227,602 å landsbygden och 20,581
i städerna. Folkmängdstätheten var således nära 31
personer å 1 qvkm. land. I anseende till folkmängden
intager detta län det 6:te rummet och i fråga om
folkmängdstätheten det 5:te rummet af rikets samtliga
län. Tillväxten i folkmängden gick jämnt framåt intill
slutet af 1870-talet, då länsinnevånarnas antal hade
stigit till öfver 260,000, men under 1880-talet har
deremot en nästan oupphörlig minskning egt rum, hvadan
de sista tio åren visa en minskning af 3 à 4 procent,
dock har ökningen under de sista femtio åren varit
40 proc. – I judicielt hänseende är länets landsbygd
delad i 7 domsagor, omfattande 15 härad, under Göta
hofrätt: Norra Vadsbo, utgörande en del af Vadsbo
härad och omfattande två tingslag, Hasselrörs och
Hofva; Södra Vadsbo, omfattande den andra delen af
Vadsbo härad och två tingslag, Binnebergs och Valla,
hvilka från 1891 års början utgöra ett tingslag;
Gudhems och Kåkinds, omfattande två härad och
tingslag; Vartofta och Frökinds, som omfattar dessa
härad, af hvilka Vartofta omsluter Dimbo äfvensom
Slättängs tingslag samt en del af Leaby tingslag,
hvars öfriga del består af Frökinds härad; Skånings,
Vilske och Valle, med tre härad och tingslag; Åse,
Viste, Barne och Laske, af hvilka de två förstnämnda
häraden bilda ett tingslag och de andra hvartdera
ett; Kinnefjerdings, Kinne och Kållands, med tre
härad och tingslag. Med dessa domsagor sammanfalla
fögderierna, som i ordning kallas: Norra Vadsbo,
Södra Vadsbo, Sköfde, Vartofta, Skara, Barne,
Lidköpings fögderi, af hvilka hvart och ett omfattar
fyra länsmansdistrikt utom Norra Vadsbo, som har
två, och Vartofta, som har fem. Städerna, Mariestad
(med länsresidenset), Lidköping, Skara, Sköfde,
Hjo, Falköping, hafva hvar sin rådstufvurätt. Någon
köping finnes icke inom länet. Vid 1890 års början
var landskommunernas antal 261. – I ecklesiastikt
hänseende hör länet till Skara stift och omsluter 9
hela och delar af 7 kontrakt. Församlingarnas antal å
landsbygden är 259 hela, deraf 91 moderförsamlingar,
och 4 på annat län delade församlingar, deraf
2 moderförsamlingar. Stadsförsamlingarna äro 6
moderförsamlingar. – Länet är indeladt till underhåll
åt 125 nummer af Lifregementets husarkår, 791 nummer
af Vestgöta regemente, hela Skaraborgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
