Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själakult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommer ensam eller parvis från Öresund till Bottniska
vikens nordligaste delar; han går nordligast af alla
själar och är icke funnsn sydligare än Engelska
kanalen; dessutom är han funnen i Saimen, Ladoga-
och Bajkalsjöarna. Såväl skinn som späck äro
mycket eftersökta. Till ifrågavarande underfamilj
hör ock Halichaerus grypus, gråsjälen (se d. o.). –
Underfamiljen Stenorhynchinae utmärker sig derigenom
att den endast har 4 öfre framtänder och att klorna
äro rudimentära eller saknas. De flesta dithörande
former tilhöra de antarktiska hafven; en, Monachus
albicenter, lefver i Medelhafvet. – Om underfamiljen
Cystophorinae se Klappmytsen. Dit hör
sjöelefanten, Macrorhinus leoninus, hos hvilken form hannarna
hafva nosen utvidgad och förlängd till en snabel. Han
var förr allmänt förekommande i de antarktiska hafven
äfvensom vid Kaliforniens kust. L-e.
Själevad. 1. Socken i Vesternorrlands län, Själevads
tingslag. Areal 30,275 har. 6,811 innev. (1889),
deraf 1,045 i Örnsköldsviks köping. S. utgör ett
regalt pastorat af 1:sta kl., Hernösands stift,
Ångermanlands Nordvestra kontrakt. – 2. Tingslag
i Vesternorrlands län, ingår i Norra Ångermanlands
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna
Själevad, Mo och Björna. Areal 1,395 qvkm. 10,563
innev. (1889).
Själland, den största af de danska öarna, belägen
mellan Östersjön i s., Öresund i ö., Kattegatt i
n. och Stora Belt i v. 6,828 qvkm. Till följd af de
omgifvande hafvens inskärningar har ön en mycket
oregelbunden form: på östra kusten Kjögebukt och
Faksebukt (med Prestöfjorden), emellan hvilka halfön
Stevns skjuter fram; på norra kusten Isefjorden
med dess tre armar och Sejröbukten, hvarigenom
tre halföar bildas, Nordsjälland, Hornsherred och
Odsherred, hvilken löper ut i Själlands Odde; på
vestra kusten Kalundborgfjorden mellan halföarna
Kefsnaes och Asnses, vidare Korsör nor och Skjelskör
nor samt Svinö bukt (med Karrebæks fjord). Marken
är kuperad, jordmånen till största delen fruktbar,
och på många ställen finnes vacker skog. På östra
kusten framträder kritformationen tydligt, i synnerhet
på Stevns klint och vid Fakse. I Nordsjälland och
Hornsherred förekommer rullstenssand, men eljest
är rullstenslera den förherskande formationen. Midt
på S., mellan Roskilde och Ringsted, finnes en höjd,
som sträcker sig från Höbjerg till Skovbakke (resp. 81
m. och 114 m.) med S:s högsta punkt, Gyldenlöves höj
(126 m.). Derifrån utgå 4 vattenskilnadslinier,
som dock ej bilda sammanhängande höjdsträckningar:
en nordvestlig, som slutar vid Refsnæs, och
af hvilken en gren går norrut, upp i Odsherred,
med Vejrhöj (121 m.); en sydvestlig, till Skjelskör
(högsta punkten Ætherbjerg, vid Slagelse, 97 m.); en
nordöstlig, från Maglehöj, ö. om Roskilde, upp genom
Nordsjälland till Kronborgs udde, med Frederiksborgs
skansbacke (77 m.), och något östligare Sandbjerg,
mellan Furesö och Öresund; slutligen en sydöstlig,
som slutar i Kulsbjergene vid Vordingborg, med en
stor höjd mellan Næstved och Fakse, hvarest
Kobanke (123 m.), Overdrevsbakken vid Vester Egede
(116 m.) och andra höjder äro att märka. Från
Kjöge bukt till Roskilde sträcker sig en jämn och
skoglös slätt, »Heden». I Nordsjälland finnas
åtskilliga sjöar: Esrom-sö, Gurre-sö, Sjsel-sö,
Fure-sö m. fl. samt Arre-sö, som ursprungligen varit
en vik af Kattegatt. I nordvestra delen af S. finnas
Skarrid-sö och Tis-sö, i det syd vestliga Sorö-sö och
Tjustrup-Bavelse-sö, nästan alla omgifna af skogar. De
största åarna äro Hallebyå i nordvestra och Suså
i sydvestra delen. S. delas i 5 amt: Köpenhamns,
Frederiksborgs, Holbæk, Sorö och Prestö. 17 städer
finnas, utom Köpenhamn med Frederiksberg. S. är
genomskuret af flere jernbanor: den nordsjälländska,
från Köpenhamn öfver Hilleröd till Helsingör
(60 km., öppnad 1864), den vestsjälländska från
Köpenhamn öfver Roskilde till Korsör (110,7 km.,
1856), den nordvestsjälländska, från Roskilde
öfver Holbæk till Kalundborg (79 km., 1874), och
den sydsjälländska, från Roskilde förbi Kjöge och
Næstved till Masnedsund (90,4 km.). E. Ebg.
Själlands stift omfattar, utom Själland, de kringliggande
öarna Möen med Bogö, Amager, Sejrö, Agersö och
Omö samt några småöar (deremot icke Samsö, ehuru
denna hör till Holbæks amt) och Bornholm. 864,748
innev. (1890). Både biskopen och stiftsamtmannen
bo i Köpenhamn. Till biskopsstiftet höra äfven
Färöarna, Grönland och de Dansk-vestindiska öarna.
E. Ebg.
Själländska lagar, två af de forna danska
landskapslagarna, som gällde Själland och
kringliggande öar samt Laaland och Falster. Den
äldre lagen, kallad konung Valdemars, förskrifver
sig från början af 13:de årh.; den yngre, kallad
konung Eriks, är äldre än Valdemar II:s jylländska
lag. Denna yngre lag var grundvalen för den gällande
rätten på ofvannämnda område, innan Kristian V:s
lag utkom, 1683. Bägge de själländska lagarna voro
dock endast privata samlingar af rättsregler och
öfverenskommelser; om den yngre blifvit stadfäst af
någon konung, är det troligtvis af Erik Plogpenning
och ej, som förut antagits, af Erik Menved.
E. Ebg.
Själssjukdom. Se Sinnessjukdomar.
Sjö. 1. Se Insjö. –
2. Sjöv. Bland sjömän allmänt brukligt namn på sjögång
l. sjöhäfning, äfven på en enstaka våg: t. ex. hög,
svår, brytande sjö, smull (ringa), krabb (trång)
sjö o. s. v. Öppen sjö. Se Sjörum. R. N.
Sjöaflöning. Se Dagtraktamente.
Sjöalperna. Se Alperna, sp. 535.
Sjöanemoner, zool. Se Actinia.
Sjöared. Se Knäred.
Sjöartiklar, sjöv., förr bruklig benämning på
de samlade straffbestämmelserna för brott och
förseelser, som af någon tillhörande sjökrigsmakten
begåtts mot gällande lag och förordningar. De första
sjöartiklarna kungjordes till efterlefnad af Gustaf
Vasa. Sedan utfärdades »sjöartiklar och skeppsrätt»
af Johan III 1570, af drottning Kristina 1644 och
af Karl XI 1685. Sjöartiklarna förändrades 1795
till »krigsartiklar», tillämpliga på både landt-
och sjökrigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
