Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shetlandsöarna - Shields - Shilling - Shiou - Shipley - Shire - Shirley, James - Shirting - Shoddy - Shok - Shoreham l. New Shoreham - Shrapnel - Shreveport - Shrewsbury - Shropshire l. Salop - S. H. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och styrdes af ständigt tvistande jarlar, tills de
1469 genom Kristian I:s dotter, Margaretas giftermål
med skotske konungen Jakob III kommo till Skotland.
Shields [sjilds], det gemensamma namnet på tre,
vid floden Tyne i England belägna städer: North
Shields och Tynemouth, båda belägna i grefskapet
Northumberland, samt South Shields, på andra
sidan floden, i grefskapet Durham. North Shields
bildar nu med Tynemouth (se d. o.) gemensam
stadsstyrelse. South Shields har en stor hamn,
skyddad genom batterier. Af offentliga byggnader
märkas badhus, börs, nio kyrkor, teater, museum
m. fl. Af industriella anläggningar må nämnas
skeppsvarf, glas- och lerkärlsfabriker, kemiska
fabriker, bryggerier m. m. Befolkningen uppgick 1881
till 56,875 pers. South Shields grundades i midten
af 13:de årh., men förlorade genom en förordning
af år 1259 all stapelrätt och nedsjönk till en
fiskareby. Först i början af 19:de årh. höjde det
sig å nyo och erhöll stadsprivilegier 1850.
Shilling [sjil-], Eng., britiskt silfvermynt, 1/20
af ett pund sterling, motsvarande ungefär 90 öre. Det
indelas i 12 pence à 4 farthings.
Shiou, nomadstam i Birma. Se Hiou.
Shipley [sji’pli], stad i engelska grefskapet
York, West Riding, vid Aire samt vid
Midland- och Bradford–S.-banorna. 15,093
innev. (1881). Ylleindustri.
Shire [sjajr, i sammans. sjir; af Angels. sciran,
dela], benämning på de distrikt, i hvilka
England ur politisk synpunkt från 9:de årh. varit
indeladt. Shire, hvilket ord fogas vid egennamnen,
t. ex. Oxfordshire, motsvarar fullkomligt begreppet
county (se d. o.).
Shirley [sjö’rli], James, engelsk
skådespelsförfattare, född i London 1596, var några
år skollärare, men egnade sig sedermera uteslutande
åt literaturen. Död 1666. S. skref 39 teaterstycken
(utg. af Gifford och Dyce 1833), hvilka utmärka sig
för fyndighet, teknisk färdighet och ett språk, som är
beslägtadt med de store engelske dramaturgernas. Mest
bekanta äro: The lady of pleasure, The admiral of
France, The grateful servant och The doubtful heir.
Shirting [sjö’rting], Eng., »skjorttyg», ett slags
temligen tät bomullsväfnad, finare än madapolam. Det
användes till foder, skjortor m. m.
Shoddy [sjå’ddi], Eng., konstull, tillverkad genom
uppränning af yllelump af ovalkade väfnader. Konstull,
beredd af valkade väfnaders lump, benämnes
mungo. Sådan konstull blandas med vanlig ull för
framställning af tyger.
Shok [sjåck], Eng., stöt, hastig och häftig
inverkan på nervsystemet, vare sig mekaniskt,
genom slag, stöt, sår, eller psykiskt, genom
häftig sinnesrörelse. Verkningarna kunna framträda
på mycket olika sätt, från en påskyndad puls
samt en hastig blekhet eller rodnad ända till
svimning, mållöshet, allmän förlamning och
hastig död, såsom vid en stark elektrisk shok.
F. B.
Shoreham l. New Shoreham [nju sjårhäm], stad i
engelska grefskapet Sussex, vid Adurs
utflöde i Engelska kanalen. 3,505 innev.
(1881). Staden har en gammal normandisk
kyrka. Skeppsvarf. Ostronfiske. Betydande handel,
företrädesvis med trä.
Shrapnel [sjrä’pnel], Eng., artill, granatkartesch
(se d. o.), så kallad efter uppfinnaren, den engelske
öfversten Sir Henry Shrapnel.
Shreveport [sjrivpårt], stad i nord-amerikanska
staten Louisiana, vid Red river och
Texas-Pacific-banan. Omkr. 15,000 innev. Handel med
bomull, ull och hudar. Flere fabriker.
Shrewsbury [sjru’sbörri], stad i engelska, grefskapet
Shrop, vid floden Severn och North-Western-
m. fl. banor. 26,478 innev. (1881). Bland
industriella anläggningar märkas glasmålerier,
spinnerier, jerngjuterier och bryggerier. Handel med
landtmannaprodukter och yllevaror. Öfver floden
leda tre broar af sten. Gatorna äro oregelbundna,
med erbjuda ett pittoreskt utseende genom sin
rikedom på gamla trähus. Delar af stadens forna
murar qvarstå ännu äfvensom af ett slott och ett
kloster, uppförda i 11:te årh. Anmärkningsvärda
byggnader äro bl. a. trenne kyrkor i normandisk
stil, från 10:de och 11:te årh., den af Edvard
VI år 1551 grundade latinskolan och ett vackert
rådhus från 16:de årh. S. v. om staden ligger
en storartad park med en 520 m. lång lindallé. –
Staden, urspr, kallad Pengwerne, grundades i 5:te
årh. och var säte för furstarna af Powis. Under
namnen af Scrobbesbyrig var den under sachsarnas
välde högst betydande. Efter normandernas eröfring
(1066) förlänades den (»Shropsbury») åt Roger af
Montgomery, som derstädes uppförde ett slott. Ehuru
upprepade gånger bränd af walesarna, var staden 1283
och 1398 säte för parlament. År 1403 vann Henrik IV
vid S. en blodig seger öfver Henry Percy.
Shropshire [sjrå’psjir] l. Salop, grefskap i
vestra England, begränsadt i n. af Cheshire, i
ö. af Stafford, i s. af Worcester, Hereford och
Radnor, i v. af Montgomery och Denbigh. Areal
3,416 qvkm. 248,014 innev. (1881). I s. v. är
landet uppfyldt af utgreningar från de walesiska
höjdsträckningarna, men i n. ö. deremot bördigt och
slätt. Det vattnas af Severn med dess bifloder
Vyrnwy, Perry, Tern, Worf m. fl. Grefskapet
innehåller 44 proc. åker, 39 proc. äng och 5
proc. skog. Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel samt bergsbruk, hvars produkter
utgöras af jern, bly, stenkol och kalksten. Bland
industriella företag märkas jern-, linne-, ylle-
och porslinsmanufakturer. Handeln befordras af
flere jernvägar och kanaler samt den segelbara
Severn. Hufvudort: Shrewsbury.
S. H. T., ett af nuv. fördelningsläkaren i 2:dra
militärdistriktet, C. M. Appelberg, hösten
1850 i Upsala stiftadt ordenssamfund. Detta
samfund betraktade sig som fortsättning af ett
student-ordenssällskap, som år 1844 hade egt bestånd
en kortare tid under namnet Tratten, och det tog
först 1851 sitt nuv. namn. Moderlogen har sitt säte
i Upsala, och filialloger finnas i Stockholm, Kalmar,
Göteborg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
